livmoder ordet power och katarina wilk

Porträttfoto: Johan Strindberg

Katarina Wilk: “Det är en superkraft att vara kvinna”

Fakta

Namn: Katarina Wilk
Ålder: 50 år
Familj: Ville 19 år, David 17 år
Bor: Stockholm
Aktuell med: Boken Perimenopower
Yrke: Författare och hälso-medicinjournalist

BÖCKER OM KLIMAKTERIET
"Perimenopower" av Katarina Wilk (Ehrlin förlag 2018)
"Stark genom klimakteriet" av Monika Björn (Norstedts 2018)
"Mellantid" av Marina Benjamin (Natur & kultur 2018)

TV-SERIE
Klimakteriet – Det ska hända dig med” på SVT1, start 11 oktober 2018. Medverkar gör bland andra Anna Blomberg, Mia Parnevik, Dilsa Demirbag-Sten, Elisabeth Ohlson Wallin, Cissi Elwin, Anna Mannheimer, Pernilla Wiberg, Zinat Pirzadeh, Amanda Ooms och Agneta Sjödin.  

Nyss var det mensen som blev satt på kartan och framdragen i ljuset, idag debatteras ämnet friskt och är långt ifrån tabu. Medan klimakteriet eller menopausen – den tid i en kvinnas liv då mensen upphör – fortfarande anses skamlig och något som man helst bör tala tyst om. Men nu blir det ändring även på det.

Journalisten Katarina Wilk är med boken ”Perimenopower” en av de som bidrar till att uppmärksamma klimakteriet i höst. Tillsammans med Monika Björn, PT och yogalärare som skrivit boken ”Stark genom klimakteriet” och TV-serien ”Klimakteriet – Det ska hända dig med” som leds av Malin Jacobson Båth belyser hon en fas i varje kvinnas liv som det sällan pratas högt om. Tvärt om tycks det fortfarande 2018 vara något vi helst inte ska nämna. Därför lämnas också kvinnor lite åt sitt öde när det kommer till den här perioden i livet. En tid som för många är allt annat än problemfri.

Varför tror du att ni är så många som väljer att vädra detta ämne just nu?
– Vi kvinnor höjer rösten just nu inom många områden och det känns som att tiden är inne att även prata om klimakteriet, eller perimenopausen som jag väljer att kalla det. Men om jag ska vara ärlig så tror jag faktiskt att det är en ren slump.

 

LÄS OCKSÅ: Så påverkas du av klimakteriet

Katarina reder ut begreppen
Katarinas bok har en medicinsk bas samtidigt som den grundar sig på hennes egna erfarenheter. Anledningen till att hon skrivit boken är att hon vill hjälpa kvinnor förstå vad som händer i kroppen, ge insikt om att livsstilsförändringar kan hjälpa till och visa på att det finns behandlingar att tillgå.
– Jag vill att kvinnor ska känna sig inkluderade, att det här faktiskt händer de flesta av oss.

I boken reder Katarina ut begreppen kring ordet klimakteriet, när börjar det egentligen och när slutar det? Många känner inte till att besvär som börjar i 40-årsåldern också kan ha med mensens upphörande att göra.
– Det gjorde inte jag innan det drabbade mig.

Begreppet klimakteriet är väldigt otydligt idag anser Katarina som menar att det är bättre att prata om perimenopausen istället. Perimenopaus eller förklimakteriet är tiden innan mensen upphör. Den kan börja redan 10-15 år innan. Men vilken 41-åring gör kopplingen till klimakteriet när hon får sömnproblem? Och vilken läkare tror det när hon kommer till vårdcentralen, frågar sig Katarina.
– Jag vill få till en förändring genom att göra något ”nytt”, i det här fallet skippa ordet klimakteriet.

LÄS OCKSÅ: Skönare övergångsålder med örter

Vill underlätta för kvinnor
Men boken handlar inte bara om förklimakteriet.
– Det jag har gjort är att jag har klumpat ihop förklimakteriet och klimakteriet, för symtomen är nästan de samma oavsett om du hamnar där tio eller två år innan mensen upphör.
Katarina säger upprepade gånger att hon vill underlätta för kvinnor. Som det ser ut i dag är begreppen förvirrande menar hon och det enda vi behöver bry oss om är enligt Katarina tiden innan menopaus, alltså perimenopausen som kan börja redan vid 35 plus.
– Många kvinnor drabbas av sömnlöshet, svettningar och humörsvängningar och det är mina huvudteman.
Katarina har byggt upp boken som en tidslinje och rekommenderar först livsstilsförändringar när de första symtomen börjar smyga sig på för att sedan eventuellt ta till hormontillskott. Något hon vikt ett helt kapitel åt, där hon tar upp den senaste forskningen och reder ut missförstånd kring östrogenbehandling.

LÄS OCKSÅ: Nästan varannan kvinna lider av dolt klimakteriesymtom

Hur gjorde du för att skaffa kunskap och redskap för att ta dig igenom den här fasen?
– Hälso- och medicinjournalist som jag är så började jag researcha. Jag har plöjt miljoner studier, intervjuat läkare, läst böcker och rapporter. Helt plötsligt såg jag samband.
Katarina hade börjat få sömnproblem och hade haft lite panikattacker men förstod först inte var de kom ifrån.
Vad gjorde att det vände för dig?
– Jag provade mig fram och kom till slut fram vad som funkade för mig.

Må bättre med rätt redskap
Katarinas råd till andra kvinnor är först och främst att sluta googla.
– Inse att du inte är ensam. Inse att du inte är allvarligt sjuk. Och läs min bok, för här finns allt du behöver veta på ett och samma ställe.
Det går att må bättre, bara man har de rätta redskapen menar Katarina som även påminner om att kunskap är makt.
– Ju mer du vet om din kropp – desto lättare blir det att ta rätt beslut vad du ska göra åt det. 

Efter mensen lyfts klimakteriet
I likhet med serietecknaren Liv Strömqvist, författaren Clara Henry och konstnären Carolina Falkholt som lyft frågan om mensen och kvinnokönet, gör en rad kvinnor nu oberoende av varandra en gemensam insats att belysa frågan om menopaus.
Betyder det att tabut försvinner nu tror du?
– Jag hoppas det men jag tror att det blir svårt om vi fortsätter använda ordet klimakteriet. Det är alldeles för laddat och för negativt. Ingen vill erkänna, inte ens för sig själv att man kanske har hamnat i det. Det finns något ofräscht över det. Man är gammal och förbrukad. Det finns något i själva ordet som är så laddat. säger Katarina som istället hoppas att ordet perimenopausen eller hennes egna påhittade ord och titeln på hennes bok “Perimenopower” – en kombination av ordet perimenopause och power –  kan göra att tabut minskar.
– Jag vill bidra till att den här perioden får lite glamour över sig och det får den inte om vi inte gör en radikal förändring. Det är en superkraft att vara kvinna, men den superkraften är lite dold under den här perioden avslutar Katarina som vill hjälpa kvinnor hitta sin egen perimenopower.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Namn: Katarina Wilk
Ålder: 50 år
Familj: Ville 19 år, David 17 år
Bor: Stockholm
Aktuell med: Boken Perimenopower
Yrke: Författare och hälso-medicinjournalist

BÖCKER OM KLIMAKTERIET
"Perimenopower" av Katarina Wilk (Ehrlin förlag 2018)
"Stark genom klimakteriet" av Monika Björn (Norstedts 2018)
"Mellantid" av Marina Benjamin (Natur & kultur 2018)

TV-SERIE
Klimakteriet – Det ska hända dig med” på SVT1, start 11 oktober 2018. Medverkar gör bland andra Anna Blomberg, Mia Parnevik, Dilsa Demirbag-Sten, Elisabeth Ohlson Wallin, Cissi Elwin, Anna Mannheimer, Pernilla Wiberg, Zinat Pirzadeh, Amanda Ooms och Agneta Sjödin.  

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

“Märk alkohol med varning för cancer – inte rosa band”

Kurera debatt

Det är oktober och vi köper rosa produkter och rosa band för att visa omtanke och stötta bröstcancerforskningen. Det är lätt att tro att bara forskningen får tillräckligt med pengar så kommer färre kvinnor att dö i cancer. Men hur ser det ut i verkligheten?  Vi behöver få tillgång till forskning som hjälper oss att göra aktiva, informerade val skriver Johnny Mostacero, Förbundsordförande IOGT-NTO i detta debattinlägg.

johanna bjurström

Hallå där Johanna Bjurström – ny hudvårdsexpert hos Kurera

Hud

Kurera välkomnar en ny medlem i vår expertpanel. Johanna Bjurström som många Kureraläsare känner igen från vår serie "Grön omställning" tar över som hudvårdsexpert. Det innebär att du som läsare nu kan vända dig direkt till Johanna med dina frågor om hud och skönhet, något vi är väldigt stolta och glada att kunna erbjuda. 

Allergisk eller “bara” överkänslig?

Kost

Allergisk eller överkänslig? Kroppen är komplicerad och begreppsförvirringen är stor. Det enda du vet är att du inte mår bra. Vad kan du göra för att komma tillrätta ned besvären och må bra igen? Vi reder ut begreppen.

tv-skärm

TV-serie sätter våra vanligaste dieter på prov

Trendspaning

I Svts nya realityserie ”Bästa dieten” som börjar sändas ikväll får fyra par prova olika populära dieter, i fyra veckors tid. Under tiden övervakas de noggrant för att se hur kostomläggningen påverkar hälsan. Programserien är därmed samtidigt en vetenskaplig studie – om än i liten skala.

Lugn och fokuserad med lecitin

Hälsa

Lecitin är fettsyran som föll i glömska när fiskoljan fick sitt stora genombrott i mitten av 1990-talet. Men lecitin förtjänar bättre – det är en av de viktigaste byggstenarna i kroppens cellmembran och våra hjärnor består till 40 procent av den ganska okända fettsyran.

vattenkran och tvål

Många slarvar med handhygienen

Allmänt

Trots att de flesta känner till att god handhygien bidrar till att hålla oss friska så slarvas det fortfarande en hel del. Endast 42 procent av svenskarna uppger att de tvättar händerna efter att ha snutit sig, hostat eller nyst och 87 procent  efter toalettbesök.

Hjälp, jag kissar på mig!

Naturlig hälsa

Vaknar du mitt i natten för att du behöver gå upp och kissa? Springer du på toaletten åtta gånger per dygn eller mer? Då är du en av miljontals världen över som lider av överaktiv blåsa. Men det finns hjälp att få, helt naturligt.

person som går

Hur vi går avslöjar neurologiska sjukdomar

Forskning

Neurofysiologiska sjukdomar märks tidigt på gången men hittills har mätningar för att registrera det bara kunnat göras på särskilda kliniker. Nu kan istället bärbara sensorer upptäcka och förvarna om sjukdomar som parkinsons, demens, multipel skleros.

patrik wincent strassad man

Patrik Wincent: Lider du av digital stress?

Krönikan

Läser du detta samtidigt som du tittar på en tv-serie och läser dina mejl? Då är risken stor att du lider av digital stress. Att försöka vara effektiva genom att göra många saker samtidigt leder istället till att vi förlorar tid och risken är stor att vi inte minns något av det, skriver Patrik Wincent.

joggare

Regelbunden motion kan hjälpa vid IBS

Mage

Mag- och tarmsjukdomen IBS innebär ofta begränsad rörlighet för den som är drabbad. Men nu visar forskning vid Sahlgrenska akademin att ökad fysisk aktivitet både förbättrar tarmfunktionen och ökar självkänslan.

herpessår

“Herpesutbrotten ger sig direkt”

Hud

Anna Garner, 59, fick kur efter kur av antivirustabletter för sina besvärliga herpesutbrott. Till sist tröttnade hon och sökte hjälp på naturlig väg. Och det funkade. De aggressiva, värkande och vätskande såren blev genast bättre och har kommit mer och mer sällan efter det.

plast i vatten

“Rädslan för mikroplaster är överdriven”

Eko/miljö

Vårt medvetande om den stora förekomsten av mikroplaster i miljön har ökat på senare år. Men hur stor miljö- och hälsofara det faktiskt rör sig om vet vi ännu inte. Nu varnar forskare för överdrivna och felaktiga slutsatser men långt ifrån alla instämmer i kritiken.

Skådespelerskan om åldersfixering, hälsotänk och håret

Naturlig hälsa

Cecilia Ljung blev känd för den breda svenska publiken som Klara Fina, den fattiga torparens dotter, i Selma Lagerlöfs klassiska berättelse, Kejsaren av Portugallien. Det var i början av 1990-talet och Cecilia har sedan dess synts i många svenska produktioner. Hon blev alla småpojkars favorit som Maja Gräddnos i julkalendern Pelle Svanslös. Senare gjorde hon den kvinnliga poliskommissarien i kriminalserien Höök och vi har också sett henne i långköraren Rederiet.

Höstvandra i lågland – din guide

Äventyr

Vandring måste inte vara strapatser i fjällen. Ge dig själv och din familj en dag, en helg eller en vecka i naturen i närheten. Här tipsar friluftsjournalisten Emma V Larsson om olika leder och ger dig smarta tips  inför en låglandsvandring. Och det går utmärkt att ta med barnen.

flicka handlar mat med sin pappa

Budskap om mat skapar oro hos unga

Kost

Den ständiga flödet av budskap om mat och ätande når både barn och vuxna. Det handlar om allt från hälsa till larm om vissa livsmedel. Barn och unga upplever att det är svårt att avgöra vem eller vad de kan lita på och föräldrarnas ord väger tungt.