Läkaren Peter Martin arbetar med funktionsmedicin

Fakta

Namn: Peter Martin
Yrke: Läkare med funktionsmedicinsk inriktning.
Ålder: 52 år
Bor: Lerum utanför Göteborg.
Gör: Driver den funktionsmedicinska kliniken FunMed i Göteborg och öppnar ny klinik i Stockholm i november, driver även Funktionsmedicinska vårdutbildningar. Samt nybliven ägare till Funktionsmedicinsk tidskrift. Lyssna när Peter Martin gästar podcasten Spännande möten.

Det var hans egna hälsa – eller snarare ohälsa som förde in läkaren Peter Martin på rätt spår. Efter att ha gått in i väggen blev han tipsad om att bland annat lägga om kosten, något som gjorde susen där inget annat fungerat. Det väckte intresset hos Peter för funktionsmedicin – en metod han numera använder när han behandlar sina patienter,

Efter att själv ha blivit frisk från utbrändhet genom bland annat kostomläggning åkte läkaren Peter Martin till USA för att utbilda sig inom funktionsmedicin. Nu driver han sedan fem år tillbaka en klinik i Göteborg där han behandlar sina patienter enligt funktionsmedicinsk modell, han utbildar även läkare och annan vårdpersonal inom funktionsmedicin och har nyligen blivit tidningsutgivare.

Du är läkare och praktiserar funktionsmedicin, kan du lite kort berätta om hur det skiljer sig från att arbeta som läkare inom den konventionella sjukvården?
– Funktionsmedicin är ett system-orienterat, holistiskt medicinskt område som strävar efter att på vetenskaplig grund söka och behandla de underliggande orsakerna till ohälsa. När jag arbetade på vårdcentralen var det mer fokus på att ställa en diagnos och bestämma vilka läkemedel man skulle använda för att dämpa olika symptom, men här handlar det alltså om att behandla de underliggande orsakerna som ofta härrör från saker som sker i magtarmkanalen.

 

Kroppen är ett komplext nätverk
Inom funktionsmedicin ser man på kroppen som ett komplext integrerat nätverk, inte en samling enskilda organ förklarar Peter.
– Vi arbetar patientcentrerat och intresserar oss för och utnyttjar att varje individ är biokemiskt och genetiskt unik. Stort fokus läggs på kost, näring, rörelse, cirkadiansk rytm och livsstil.

Vi måste ta större ansvar för vår egen hälsa
Enligt Peters sätt att se på saken har vi alla ett ansvar för vår egen hälsa. Han menar att det gamla konceptet ”jag är sjuk och går till vårdcentralen så de kan fixa mig” är förlegat.
– När du kommer till vår mottagning är det du själv som ansvarar för din hälsa. Läkaren har mer av en coachande funktion.
Något som enligt Peter kommer bli än mer aktuellt i framtiden med den epidemi av kroniska sjukdomar som pågår. Han berättar att 51 procent av svenskarna är överviktiga eller feta. Och cirka 400 000 har diabetes, en siffra som kommer att fördubblas inom tolv år om ingenting görs menar Peter.
Även autoimmuna sjukdomar, cancer, demens och autism ökar snabbt. Mer än 450 000 svenskar äter Levaxin, det vill säga syntetiskt sköldkörtelhormon, oftast på grund av en autoimmun attack mot den egna sköldkörteln förklarar han. Tillsammans utgör detta en stor börda för sjukvården.
– Inom funktionsmedicin hjälper vi patienten att förstå vad man själv kan göra. Alla ska inte äta samma mat eller träna lika mycket,. Det är själva individualiseringen som är den stora biten. Där kan vi ge vassa råd och få det att hända saker.

När kan funktionsmedicin hjälpa?
– Eftersom funktionsmedicin syftar till att optimera individens biokemi så kan egentligen vem som helst ha nytta av att genomgå vår typ av kartläggning. Vi lägger ett stort pussel för varje patient, där pusselbitarna består av omfattande frågeformulär, noggrann klinisk undersökning där vi letar efter näringsbrister som man kan se på naglar och hud, samt en mängd data från urinprov, blodprov och avföringsprov. På så vis kan vi se avvikelser som kan ha lett till sjukdom eller som medför risk för framtida sjukdom. Vi möter såväl sjuka patienter som de som bara vill få koll på hur de kan undvika att bli sjuka eller bara vill ha mer energi i vardagen.

Den vanligaste patientgruppen är dock kvinnor mellan 30 - 55 år med utmattningssyndrom, ofta parat med autoimmuna sjukdomar berättar Peter men understryker att han möter patienter av båda könen, i alla åldrar med varierande hälsoproblem. Och till skillnad mot vad många kanske tror samarbetar han gärna med den konventionella sjukvården.

LÄS OCKSÅ: Doktorn ordinerar naturlig supermat

Öppnar klinik i Stockholm i november
Peter driver sedan fem år tillbaka klinik Göteborg, i november öppnar han även på Kungsholmen i Stockholm och intresset bland patienter tycks stort.
– Trenden är nu stark för att söka efter de underliggande orsakerna till ohälsa. Trots att det kan kosta 15- 20 000 kronor att ta alla prover och trots att vi inte gör någon reklam har vi hundratals som vill komma till oss så här finns ett stort otillfredsställt behov.
Peter berättar att han även planerar medverka till att öppna flera mindre funktionsmedicinska mottagningar runt om i landet de närmaste åren. Han välkomnar läkare som är nyfikna och vill veta mer om hur de kan arbeta funktionsmedicinskt att ta kontakt med honom.

 

Driver fortbildning för vårdpersonal
Peter är även med och driver Funktionsmedicinska vårdutbildningar. Utbildningen vänder sig främst till vårdpersonal som vill vidareutbilda sig inom funktionsmedicin.
Hur stort är intresset bland vårdpersonal att lära sig funktionsmedicin?
– Det märks tydligt att intresset ökar. Svensk sjukvård är mycket konservativ och misstänksam mot allt som ligger lite utanför det konventionella, men samtidigt ser man att man inte är särskilt framgångsrik i att ta hand om alla med kroniska sjukdomar.
Vården går på knäna och det krävs ett nytänkande menar Peter. Som exempel på den ökande öppenheten nämner han att tidningen "Företagssköterskan" nyligen hade ett temanummer om funktionsmedicin.

Lönar sig i längden
Även om det funktionsmedicinska arbetssättet i förstone kan verka dyrt blir det kostnadseffektivt på lång sikt, menar Peter då det leder till både läkning och prevention. Och enligt Peter har försäkringsbolag börjat förstå att de kan tjäna pengar på att låta patienter gå till funktionsmedicinare.
– Till och med riskkapitalister i Silicon Valley har satt funktionsmedicin högst upp på sin önskelista det gångna året.

LÄS OCKSÅ: Dr Michael Greger: ”Vad vi äter är en fråga om liv och död”

Hur ser du på KAM-utredningen och de läkare som gått ut i kölvattnet av den och kräver att all vård som inte är vetenskapligen beprövad ska förbjudas?
– Detta är en komplex fråga. Jag tror vi befinner oss i en brytningstid där vården kommer att svänga mer mot funktionsmedicinsk orsaksbehandling över de kommande tio åren.
Enligt Peter pågår det ett paradigmskifte som få inom den konventionella vården har uppfattat ännu och han tror att det kommer uppstå friktion när alltmer av det läkemedelsbaserade systemet byts ut mot att behandla och komma till rätta med orsaken.
– I funktionsmedicin talar vi om att vi är evidensbaserade men inte evidensbegränsade. Vi är noga med att använda vetenskaplig evidens så långt det bara går, men måste också göra risk-nytta analyser och använda mindre studerade behandlingsmetoder för att få människor friska.
Annars blir det svårt att vidga medicinens område så att man kan hjälpa patienterna på bästa sätt enligt Peter.

LÄS OCKSÅ: Henrik Ennart: “Din lycka går via magen”

"Mycket "trial-and error" även i konventionell sjukvård"
Peter som menar att det är väldigt få saker ens i den konventionella sjukvården som är verkligt evidensbaserade.
– Själv har jag svårt att se hur man kan förespråka enbart evidensbaserad medicin ens inom konventionella sjukvården eftersom det i princip innebär att du så fort du använder mer än ett läkemedel till en patient går utanför din evidensbas.
Det är dessutom problematiskt att behandlingsmetoderna inte är uttalat individanpassade eller ens åldersgrupps- eller könsanpassade menar Peter.
– Det är mycket "trial-and error" även i konventionell sjukvård.

 

Hur skulle ett sådant beslut påverka möjligheten att arbeta funktionsmedicinskt?
– Jag ser inte funktionsmedicin som alternativmedicin utan som en logisk utveckling av konventionell medicin. I framtiden kommer det inte att heta funktionsmedicin utan bara ”medicin”, säger Peter och fortsätter:
– Med 15 års erfarenhet av läkemedelsforskning och stort fokus på att ha en vetenskaplig bas i det jag gör, blir jag likväl bekymrad av att man begränsar KAM-utövningen alltför snävt. Min oro bottnar i att 80 procent av de kroniska sjukdomarna beror på livsstilsfaktorer, vilka den konventionella vården är mycket dåliga på att hantera. Läkare läser bara tolv timmar nutrition på fem och ett halvt års utbildning, så jag skulle mycket hellre att exempelvis mina barn får kost-och livsstilsråd från en utbildad KAM-utövare än av en inom nutritionsfältet outbildad läkare.

LÄS OCKSÅ: Karin Björkegren Jones uppmaning till politikerna: “Lyssna på kvinnorna”

Nybliven tidningsägare
Peter har nyligen tillsammans med sin parhäst i Funktionsmedicinska vårdutbildningar Jonas Bergqvist, som även driver Paleo Institute blivit tidningsägare och tagit över hälsotidningen "Näringsmedicinsk tidskrift". Deras första beslut var att ändra namnet till "Funktionsmedicinsk tidskrift".

Vad hoppas ni åstadkomma med tidningen?
– Chefredaktören Ulla Robertsson har drivit "Näringsmedicinsk Tidskrift" på ett förtjänstfullt sätt i 25 år, men nu har tidningen bytt namn, vilket känns som ett logiskt steg. Näringsmedicinen kan ju ses som en del i funktionsmedicinen. Målet är att tidningen skall hålla en hög vetenskaplig stringens och vara en självklarhet på varje vårdcentral – både i väntrummet och i personalrummet, avslutar Peter.

Av Nina Törmark


Fakta

Namn: Peter Martin
Yrke: Läkare med funktionsmedicinsk inriktning.
Ålder: 52 år
Bor: Lerum utanför Göteborg.
Gör: Driver den funktionsmedicinska kliniken FunMed i Göteborg och öppnar ny klinik i Stockholm i november, driver även Funktionsmedicinska vårdutbildningar. Samt nybliven ägare till Funktionsmedicinsk tidskrift. Lyssna när Peter Martin gästar podcasten Spännande möten.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Glutamin kan hjälpa överviktiga att gå ner i vikt

Forskning

En studie gjord vid Karolinska Institutet och universitet i Oxford visade att aminosyran glutamin kan reducera fettvävnad men också minska inflammation i fettväven. Feta personer hade i genomsnitt lägre nivåer av glutamin i fettväven än normalviktiga personer. Mer forskning krävs innan glutamin kan rekommenderas som ett kosttillskott vid fetma.

Träning kan minska risken för att utveckla epilepsi

Forskning

Träning mår vi riktigt bra av. Våra blodkärl säger tack när vi rör på oss, skelettet blir starkare och vår mentala hälsa stärks. Samtidigt minskar träning risken för flera av våra stora folksjukdomar. När forskare i Skåne jämförde Vasaloppsåkare med övrig befolkning upptäckte de att risken att utveckla epilepsi var hälften så stor hos längdskidåkarna.

Maria Helander: “Hälsa börjar med en vilja att ta hand om sig själv”

Mental hälsa

Att vara snäll mot sig själv, vad är det egentligen? Är det att unna sig bakelser och shopping? Nej, det är betydligt mindre glamouröst men mer angeläget och innebär bland annat att bli bättre på att säga nej till andras önskemål och att känna efter vad du själv vill. Samtalsterapeuten och beteendevetaren Maria Helander som skrivit boken ”Självsnäll” om varför det är viktigt och tipsar om hur vi kan bli bättre på det.

Detta händer i hjärnan när vi slutar vara kära

Mental hälsa

När vi blir kära sätter det igång en rad reaktioner i kroppen men också i hjärnan. Ett flertal hormoner och signalsubstanser är inblandade och bildar tillsammans en veritabel cocktail i hjärnan som gör att förälskelsen slår de flesta känslor. Men vet du vad det är som händer när vi slutar vara kära?

 

kvinna i mössa

Därför gör hampa under för din hud

Hälsa

Trendingrediensen hampa är på allas läppar och används i alltifrån kläder till livsmedel. Men även hud, hår och naglar får en rejäl boost av hampa. Här tipsar Kureras skönhetsexpert Johanna Bjurström om hur du använder oljan på bästa sätt.

Finalisterna i “Årets matbluff” utsedda

Eko/miljö

För fjärde året i rad har den ideella konsumentföreningen Äkta vara tagit fram fem finalister till antipriset ”Årets matbluff”. Sojagrädde med två procent soja och glutenfritt teff- och bovetemjöl med tre procent teff är två av finalisterna av de totalt 162 nomineringarna som kommit in från allmänheten.

Ny rapport ska öka kunskap om minnessjukdomar

Forskning

Idag har ungefär 160 000 svenskar en demenssjukdom. Antalet demenssjuka väntas öka till 250 000 inom 30 år. Detta på grund av att det stora antalet personer som föddes på 1940-talet då uppnår en hög ålder. Alzheimerfonden har därför tagit fram Sveriges första vetenskapliga alzheimerrapport som ska kunna läsas av gemene man för att öka kunskapen om minnessjukdomarna.

Hittade du också en halsduk eller ett par vantar?

Allmänt

Medlemmar i svenska kyrkan har stickat vantar, halsdukar och strumpor och lagt ut för att visa på kraften i goda handlingar. I gryningen till den 14 januari lades deras stickade alster ut i hela landet. På lapparna stod det till exempel: Fryser du? Den här halsduken är inte borttappad, den handgjord. Ta den, varsågod.

Studie: Apor föredrar socker framför alkohol

Forskning

Har du någonsin undrat varför djur äter jäst frukt som innehåller alkohol? Vi drar ofta slutsatsen att det beror på att de i likhet med oss människor skulle tycka om att berusa sig. Nu har forskare undersökt om apors beteende kan avlöja något om människans benägenhet till alkoholism.

 

Hella gör rent hus utan gifter och kemikalier


Eko/miljö

För tre år sedan kom Hella Nathorst-Böös ut med boken "Häxans hus" full av tips på hur man lever mer giftfritt både när det kommer till hemmet men också hygien och hudvård. Sedan dess har intresset bara ökat och nu ges boken ut på nytt. Kurera växlade några ord med Hella om varför det är så viktigt att detoxa sitt hem och fick några användbara tips.

Nu kan Maja svälja sina tabletter

Övrigt

Maja, 11 år, har alltid haft stora besvär att svälja tabletter, som till exempel Ipren och Alvedon. Sedan provade Majas mamma Eva att trä över tabletterna med ett litet hölje med god smak. Då kunde Maja svälja utan problem. – De smakar jättegott. Mina har kolasmak, säger Maja.

Ann-Kristin Sundin: “Mjölk är fortfarande hälsosamt”

Kurera debatt

Alla har en åsikt om mat, oavsett vilka vi är och vad vi arbetar med. Anledningen är så klart enkel – alla äter, och alla påverkas av maten vi väljer att lägga på tallriken. Då är det desto viktigare att de budskap som konsumenter nås av är vetenskapligt behäftade och tål att utmanas och kritiseras. Inte minst diskuteras mjölk och mjölkprodukter i många sammanhang när gäller allt från hjärtkärlhälsa till skeletthälsa, och felaktigheterna som vi möts av är flera.

Studie ska undersöka vad fysisk aktivitet kan göra för deprimerade

Forskning

Att fysisk aktivitet gör oss piggare och gladare, det vet alla som motionerar. Men kan även deprimerade och isolerade personer få effekt av fysisk aktivitet och undvika att falla tillbaka i sjukdomen? Det ville forskare vid Lunds universitet ta reda på. Därför startade de en studie där 100 deprimerade patienter med en eller flera depressioner bakom sig får lära och träna.

Stockholm har fått landets första meditationsstudio

Mental hälsa

I New York och San Fransisco rullar sedan några år meditationsbussar på gatorna. I Sverige har kanske meditation främst varit något som utövas i samband med yoga eller på vissa center men nu blir det ändring på det. Mindstory i Stockholm är en studio helt vikt åt olika former av meditation, dit den stressade storstadsbon kan gå för att landa.

 

kvinna som äter sallad

Ät dig symptomfri från sköldkörtelsjukdom

Forskning

Närmare en halv miljon lider av någon form av sköldkörtelsjukdom i idag – de flesta är kvinnor. Den senaste forskningen visar att du kan minska dina symptom och öka din livskvalitet genom att ställa om din kost. – Redan efter några veckor kan du märka skillnad, säger Karl Hultén, biomedicinare och expert på kost och livsstil vid autoimmun sjukdom.

Hund under småbarnsåren kan skydda mot schizofreni

Husdjur

Att växa upp i ett hem med hund kan fungera som ett skydd mot att senare i livet utveckla den svåra psykiska sjukdomen schizofreni, det visar en ny studie. Man undersökte även kopplingen till bipolär sjukdom, dock utan resultat. Även kopplingen mellan tidig exponering för katter och senare risk för psykisk störning undersöktes.

 

Så gör du din egen hostmedicin

Förkylning

Har du haft influensa eller kanske bara en vanlig förkylning under senhösten och nu under vintern? Då kanske du fortfarande dras med rethosta och halsont. Vanlig hostmedicin säljs för flera hundra miljoner varje år men det finns ingen vetenskaplig grund för att dessa fungerar. Honungsvatten med citron eller timjan är en gammal beprövad huskur som kan lindra hosta och halsont.

Helen Alfredsson: ”Jag tycker om att vara tråkig”

Hälsa

Golfproffset Helen Alfredsson har levt sitt liv i resväska. Men nu har hon landat – efter än 30 år år utomlands och en lång rad segrar i golftävlingar världen över har hon hittat lugnet i vardagen i Onsala utanför Göteborg, tillsammans med Kent. Och i hemmet i Florida, för hon är hemma även där.

Alpdoktorns idéer är idag vetenskapligt bevisade

Hälsa

Den schweiziska hälsopionjären Alfred Vogel ägnade hela sitt liv åt att örter, naturmediciner och patienter. För ”alpdoktorn” var hälsa en harmonisk kombination och en välbalanserad livsstil –  god sömn, sunda matvanor, motion och livsglädje.  I dag är flera av Alfred Vogels upptäckter vetenskapligt bevisade.

Behöver vi gå 10 000 steg om dagen för att må bra?

TRÄNING

Det har väl inte undgått någon att vi rekommenderas att gå 10 000 steg om dagen, vilket är mellan sju och åtta kilometer, för att må bra. Men behöver vi verkligen gå så långt? Och vem bestämde att 10 000 steg är optimalt? Ny forskning visar faktiskt att det troligtvis räcker att gå 6 000 steg om dagen, vilket är mellan fyra och fem kilometer, för att uppnå en större hälsovinst.

 

Hjärnforskaren om beröring – det är livsviktigt!

Mental hälsa

Närhet och beröring är inte bara en fråga om kramar och sex, vi behöver beröring för att fungera som människor och det är ofta de små gesterna som betyder mest. Kurera ställde några frågor till hjärnforskaren Helena Backlund Wasling som i sin bok ”Närmare” ger en förståelse för varför det är så vikitigt att vi faktiskt tar i varandra.

Tips på vanor som ger en god hjärnhälsa

Mental hälsa

För att ta hand om vår kropp på bästa sätt behöver vi äta en näringsrik och varierad kost och ägna oss åt någon form av motion men även hjärnan behöver sitt för att må bra. Här kommer några tips på hur du blir bättre på att ta hand det du har i knoppen.

Björn Klinge: “Vår hälsa sitter i munnen”

Hälsa

Övertandläkare Björn Klinge blev uppmärksammad för ett experiment där han låtsades vara tandlös för att undersöka hur han blev bemött. Björn förespråkar att tandvård ska ingå i den vanliga sjukvården. I en ny bok vill han bidra till att öka kunskapen om munhälsans koppling till resten av kroppen.