Läkaren Peter Martin arbetar med funktionsmedicin

Fakta

Namn: Peter Martin
Yrke: Läkare med funktionsmedicinsk inriktning.
Ålder: 52 år
Bor: Lerum utanför Göteborg.
Gör: Driver den funktionsmedicinska kliniken FunMed i Göteborg och öppnar ny klinik i Stockholm i november, driver även Funktionsmedicinska vårdutbildningar. Samt nybliven ägare till Funktionsmedicinsk tidskrift. Lyssna när Peter Martin gästar podcasten Spännande möten.

Det var hans egna hälsa – eller snarare ohälsa som förde in läkaren Peter Martin på rätt spår. Efter att ha gått in i väggen blev han tipsad om att bland annat lägga om kosten, något som gjorde susen där inget annat fungerat. Det väckte intresset hos Peter för funktionsmedicin – en metod han numera använder när han behandlar sina patienter,

Efter att själv ha blivit frisk från utbrändhet genom bland annat kostomläggning åkte läkaren Peter Martin till USA för att utbilda sig inom funktionsmedicin. Nu driver han sedan fem år tillbaka en klinik i Göteborg där han behandlar sina patienter enligt funktionsmedicinsk modell, han utbildar även läkare och annan vårdpersonal inom funktionsmedicin och har nyligen blivit tidningsutgivare.

Du är läkare och praktiserar funktionsmedicin, kan du lite kort berätta om hur det skiljer sig från att arbeta som läkare inom den konventionella sjukvården?
– Funktionsmedicin är ett system-orienterat, holistiskt medicinskt område som strävar efter att på vetenskaplig grund söka och behandla de underliggande orsakerna till ohälsa. När jag arbetade på vårdcentralen var det mer fokus på att ställa en diagnos och bestämma vilka läkemedel man skulle använda för att dämpa olika symptom, men här handlar det alltså om att behandla de underliggande orsakerna som ofta härrör från saker som sker i magtarmkanalen.

 

Kroppen är ett komplext nätverk
Inom funktionsmedicin ser man på kroppen som ett komplext integrerat nätverk, inte en samling enskilda organ förklarar Peter.
– Vi arbetar patientcentrerat och intresserar oss för och utnyttjar att varje individ är biokemiskt och genetiskt unik. Stort fokus läggs på kost, näring, rörelse, cirkadiansk rytm och livsstil.

Vi måste ta större ansvar för vår egen hälsa
Enligt Peters sätt att se på saken har vi alla ett ansvar för vår egen hälsa. Han menar att det gamla konceptet ”jag är sjuk och går till vårdcentralen så de kan fixa mig” är förlegat.
– När du kommer till vår mottagning är det du själv som ansvarar för din hälsa. Läkaren har mer av en coachande funktion.
Något som enligt Peter kommer bli än mer aktuellt i framtiden med den epidemi av kroniska sjukdomar som pågår. Han berättar att 51 procent av svenskarna är överviktiga eller feta. Och cirka 400 000 har diabetes, en siffra som kommer att fördubblas inom tolv år om ingenting görs menar Peter.
Även autoimmuna sjukdomar, cancer, demens och autism ökar snabbt. Mer än 450 000 svenskar äter Levaxin, det vill säga syntetiskt sköldkörtelhormon, oftast på grund av en autoimmun attack mot den egna sköldkörteln förklarar han. Tillsammans utgör detta en stor börda för sjukvården.
– Inom funktionsmedicin hjälper vi patienten att förstå vad man själv kan göra. Alla ska inte äta samma mat eller träna lika mycket,. Det är själva individualiseringen som är den stora biten. Där kan vi ge vassa råd och få det att hända saker.

När kan funktionsmedicin hjälpa?
– Eftersom funktionsmedicin syftar till att optimera individens biokemi så kan egentligen vem som helst ha nytta av att genomgå vår typ av kartläggning. Vi lägger ett stort pussel för varje patient, där pusselbitarna består av omfattande frågeformulär, noggrann klinisk undersökning där vi letar efter näringsbrister som man kan se på naglar och hud, samt en mängd data från urinprov, blodprov och avföringsprov. På så vis kan vi se avvikelser som kan ha lett till sjukdom eller som medför risk för framtida sjukdom. Vi möter såväl sjuka patienter som de som bara vill få koll på hur de kan undvika att bli sjuka eller bara vill ha mer energi i vardagen.

Den vanligaste patientgruppen är dock kvinnor mellan 30 - 55 år med utmattningssyndrom, ofta parat med autoimmuna sjukdomar berättar Peter men understryker att han möter patienter av båda könen, i alla åldrar med varierande hälsoproblem. Och till skillnad mot vad många kanske tror samarbetar han gärna med den konventionella sjukvården.

LÄS OCKSÅ: Doktorn ordinerar naturlig supermat

Öppnar klinik i Stockholm i november
Peter driver sedan fem år tillbaka klinik Göteborg, i november öppnar han även på Kungsholmen i Stockholm och intresset bland patienter tycks stort.
– Trenden är nu stark för att söka efter de underliggande orsakerna till ohälsa. Trots att det kan kosta 15- 20 000 kronor att ta alla prover och trots att vi inte gör någon reklam har vi hundratals som vill komma till oss så här finns ett stort otillfredsställt behov.
Peter berättar att han även planerar medverka till att öppna flera mindre funktionsmedicinska mottagningar runt om i landet de närmaste åren. Han välkomnar läkare som är nyfikna och vill veta mer om hur de kan arbeta funktionsmedicinskt att ta kontakt med honom.

 

Driver fortbildning för vårdpersonal
Peter är även med och driver Funktionsmedicinska vårdutbildningar. Utbildningen vänder sig främst till vårdpersonal som vill vidareutbilda sig inom funktionsmedicin.
Hur stort är intresset bland vårdpersonal att lära sig funktionsmedicin?
– Det märks tydligt att intresset ökar. Svensk sjukvård är mycket konservativ och misstänksam mot allt som ligger lite utanför det konventionella, men samtidigt ser man att man inte är särskilt framgångsrik i att ta hand om alla med kroniska sjukdomar.
Vården går på knäna och det krävs ett nytänkande menar Peter. Som exempel på den ökande öppenheten nämner han att tidningen "Företagssköterskan" nyligen hade ett temanummer om funktionsmedicin.

Lönar sig i längden
Även om det funktionsmedicinska arbetssättet i förstone kan verka dyrt blir det kostnadseffektivt på lång sikt, menar Peter då det leder till både läkning och prevention. Och enligt Peter har försäkringsbolag börjat förstå att de kan tjäna pengar på att låta patienter gå till funktionsmedicinare.
– Till och med riskkapitalister i Silicon Valley har satt funktionsmedicin högst upp på sin önskelista det gångna året.

LÄS OCKSÅ: Dr Michael Greger: ”Vad vi äter är en fråga om liv och död”

Hur ser du på KAM-utredningen och de läkare som gått ut i kölvattnet av den och kräver att all vård som inte är vetenskapligen beprövad ska förbjudas?
– Detta är en komplex fråga. Jag tror vi befinner oss i en brytningstid där vården kommer att svänga mer mot funktionsmedicinsk orsaksbehandling över de kommande tio åren.
Enligt Peter pågår det ett paradigmskifte som få inom den konventionella vården har uppfattat ännu och han tror att det kommer uppstå friktion när alltmer av det läkemedelsbaserade systemet byts ut mot att behandla och komma till rätta med orsaken.
– I funktionsmedicin talar vi om att vi är evidensbaserade men inte evidensbegränsade. Vi är noga med att använda vetenskaplig evidens så långt det bara går, men måste också göra risk-nytta analyser och använda mindre studerade behandlingsmetoder för att få människor friska.
Annars blir det svårt att vidga medicinens område så att man kan hjälpa patienterna på bästa sätt enligt Peter.

LÄS OCKSÅ: Henrik Ennart: “Din lycka går via magen”

"Mycket "trial-and error" även i konventionell sjukvård"
Peter som menar att det är väldigt få saker ens i den konventionella sjukvården som är verkligt evidensbaserade.
– Själv har jag svårt att se hur man kan förespråka enbart evidensbaserad medicin ens inom konventionella sjukvården eftersom det i princip innebär att du så fort du använder mer än ett läkemedel till en patient går utanför din evidensbas.
Det är dessutom problematiskt att behandlingsmetoderna inte är uttalat individanpassade eller ens åldersgrupps- eller könsanpassade menar Peter.
– Det är mycket "trial-and error" även i konventionell sjukvård.

 

Hur skulle ett sådant beslut påverka möjligheten att arbeta funktionsmedicinskt?
– Jag ser inte funktionsmedicin som alternativmedicin utan som en logisk utveckling av konventionell medicin. I framtiden kommer det inte att heta funktionsmedicin utan bara ”medicin”, säger Peter och fortsätter:
– Med 15 års erfarenhet av läkemedelsforskning och stort fokus på att ha en vetenskaplig bas i det jag gör, blir jag likväl bekymrad av att man begränsar KAM-utövningen alltför snävt. Min oro bottnar i att 80 procent av de kroniska sjukdomarna beror på livsstilsfaktorer, vilka den konventionella vården är mycket dåliga på att hantera. Läkare läser bara tolv timmar nutrition på fem och ett halvt års utbildning, så jag skulle mycket hellre att exempelvis mina barn får kost-och livsstilsråd från en utbildad KAM-utövare än av en inom nutritionsfältet outbildad läkare.

LÄS OCKSÅ: Karin Björkegren Jones uppmaning till politikerna: “Lyssna på kvinnorna”

Nybliven tidningsägare
Peter har nyligen tillsammans med sin parhäst i Funktionsmedicinska vårdutbildningar Jonas Bergqvist, som även driver Paleo Institute blivit tidningsägare och tagit över hälsotidningen "Näringsmedicinsk tidskrift". Deras första beslut var att ändra namnet till "Funktionsmedicinsk tidskrift".

Vad hoppas ni åstadkomma med tidningen?
– Chefredaktören Ulla Robertsson har drivit "Näringsmedicinsk Tidskrift" på ett förtjänstfullt sätt i 25 år, men nu har tidningen bytt namn, vilket känns som ett logiskt steg. Näringsmedicinen kan ju ses som en del i funktionsmedicinen. Målet är att tidningen skall hålla en hög vetenskaplig stringens och vara en självklarhet på varje vårdcentral – både i väntrummet och i personalrummet, avslutar Peter.

Av Nina Törmark


Fakta

Namn: Peter Martin
Yrke: Läkare med funktionsmedicinsk inriktning.
Ålder: 52 år
Bor: Lerum utanför Göteborg.
Gör: Driver den funktionsmedicinska kliniken FunMed i Göteborg och öppnar ny klinik i Stockholm i november, driver även Funktionsmedicinska vårdutbildningar. Samt nybliven ägare till Funktionsmedicinsk tidskrift. Lyssna när Peter Martin gästar podcasten Spännande möten.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

familj som äter

Diamantis Koukouvinos: Så kan du få ordning på din IBS

Hälsa

IBS beskrivs ofta i Sverige som ett funktionellt tarmbesvär som kan yttra sig olika från person till person. Symtomen är framförallt uppblåst mage efter en måltid, smärta och obehag, gaser, diarré eller förstoppning eller en kombination av de båda.– Det är inte svårt att få ordning på IBS om man vet hur man ska behandla, säger Diamantis Koukouvinos som är naprapat och naturläkare inom kinesisk medicin.

Män tränar löpning mer än kvinnor

Hälsa

 I Sverige tycker vi om att träna – drygt 70 procent tränar flera gånger i veckan. Men träningsformer  och skälen till att vi tränar skiljer sig åt mellan män och kvinnor. För män är det mest löpning och styrketräning som gäller, medan kvinnor gärna yogar.

 

Varför är det så lätt att bli sjuk när semestern kommer?

Hälsa

Äntligen semester, tänker du och har en lista av roliga saker att göra. Men så blir du trött och hängig de första dagarna på ledigheten. Kroppen vill bara vila och sedan kommer förkylningen som ett brev på posten. Det är inte ovanligt att bli sjuk när du är ledigt. Kurera frågade stresscoachen Karin Isberg varför det är så och vad man kan göra för att undvika att bli sjuk på sin semester?

 

Behandla svårläkta sår med manukahonung 

Hälsa

Den speciella manukahonungen som kommer från Nya Zeeland har både antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper. Den lämpar sig inte bara för invärtes bruk utan fungerar utmärkt som behandling vid svårläkta sår. Framförallt kan den vara en hjälp för anhöriga som vill hjälpa äldre personer med besvärliga bensår.

Vad händer när vi inte får kramas?

Forskning

Kerstin Uvnäs Moberg, professor i fysiologi, var först i världen att prata om hur och varför må-bra hormonet oxytocin påverkar vårt välbefinnande. Men nu när vi inte har kunnat kramas på ett tag, och även måste vara försiktiga en stund till – vad händer då med vårt välbefinnande? – Det är förödande för vår hälsa att vara isolerade. Oxytocin frisätts inte bara vid beröring utan även vid möten, det blir inte på samma sätt när vi pratar i telefon, säger Kerstin.

Nu slipper Jacob smärtan i magen

Hälsa

Jacob Löthman var elva år när han fick diagnosen Aspergers syndrom och ADHD. Medicinerna gav biverkningar – och ända sedan tonåren har han levt med magsmärta, gaser och svullnad. För knappt två år sedan hittade han kapslarna med mjölksyrabakterier och effekten kom omedelbart. Idag är i princip alla hans problem borta.

 

 

Jadå, klart du ska testa gado gado!

Recept

Gado gado är en klassisk indonesisk sallad med tempeh. Namnet betyder potpurri på indonesiska, vilket beror på att man ofta använder olika grönsaker beroende på säsong. Gör gärna det du också! En krämig jordnötssås är kronan på  verket.

Sofia har hittat sin hudvård

Hälsa

Sofia Marklund har haft problem med sin hud i många år och aldrig hittat en hudvårdsrutin som funkar – förrän nu. Efter bara några veckor med en svensk serie av veganska produkter både ser och känner hon skillnad.

Camilla kan springa med hundarna igen

Hälsa

När Camilla Hallgren såg hur hennes hundar blev piggare och rörligare i lederna av ett tillskott med musselextrakt så bestämde hon sig för att prova själv. Artrosen i ett knä som hindrat henne att leva ett aktivt liv är nu helt borta. Nu springer hon milen utan problem igen.

Går det att träna bort gäddhänget?

Hälsa

Kroppen förändras efter en graviditet, en viktnedgång och samband med klimakteriet. Utebliven fysisk aktivitet och sämre kosthållning sätter också spår på kroppen. En sak som kan uppstå är överskottshud – och något kvinnor ofta pratar om är gäddhänget, som plötsligt blivit påtagligt. Men går det att få bort gäddhänget? Vi frågade vår träningsexpert Monika Björn, som har flera goda råd att ge.

 

Åsa: ”Jag har fått min kropp tillbaka”

Hälsa

Två graviditeter gjorde huden på Åsa Engströms mage slapp och skrynklig. Och när hon hade gått ner 42 kilo såg magen ut som ett russin. En kräm med ämnen som stramar upp huden, gjorde skillnad. Hård träning förbättrade resultatet – så mycket att Åsa ställde upp i en Bikini Fitness-tävling!