Läkaren som ställer existentiella frågor till sina patienter

Anders Rosengren är läkaren som kände sig frustrerad över att så många diskussioner om patientens hälsa inte lämnade cellnivå. Han höjde blicken och sin syn på sjukdom och vägen till hälsa genom att ställa frågor om mål, mening och existentiella ämnen till patienterna. I boken, Hela livet, berättar han om vad han tycker är nyckeln till hälsa.

Anders Rosengren är läkare och professor i molekylär medicin vid Göteborgs universitet. Han började känna en frustration över att man inom läkarkåren allt mer såg på människan som en maskin där livsstilsråden oftast handlade om stegräknare och ha koll på antalet kalorier istället för att ställa viktiga existentiella frågorna.

– De allra flesta vet att de ska äta mycket frukt och grönsaker, motionera, sova bra och låta bli att överkonsumera socker för att hålla vikten. Vi vet också att rökning och alkohol skadar kroppen. Men det är mer intressant att ställa sig frågan: Varför gör vi saker som vi vet inte är bra för oss? Jag tror att vi måste få in andlig mognad och en existentiell mening i våra val. Annars kommer vi inte att kunna förändra en ohälsosam livsstil, säger Anders Rosengren.

LÄS OCKSÅ: Koppling mellan livsstil och risk för tarmcancer

Ställa rätta frågorna

Hans tankar och funderingar har resulterat i boken, Hela livet. Idén om att skriva boken kom för några år sedan när han var på en konferens i New York där många diskussioner och föreläsningar handlade om ännu bättre teknik att mäta hälsa på och vilka framsteg forskningen i den molekylära världen gjort.

I boken hoppar Anders Rosengren mellan sina egna funderingar och reflektioner på hälsokonferensen och hem till familjen, mammans bortgång och hur de påverkat honom. Till pappan som kanske måste amputera ett ben och hans egna patienter som han försökte hjälpa till ett friskare liv.

De världsledande forskarnas väg till hälsa stannade vid råd om mat, motion och stress och på vilket sätt man bäst kunde mäta detta. För honom blev det allt mer uppenbart att ingen ställde sig den viktigaste frågan: Vad är syftet med det du gör?

– Det finns ju väldigt många hälsoböcker som är intressanta och bra, men oftast stannar dessa vid tips och råd som de allra flesta känner till om hur vi ska leva. Jag anser att för att vi ska uppnå god hälsa behöver titta på alla goda råd från ett helhetsperspektiv. Vi behöver framför allt börja se hälsa ur ett andligt perspektiv. Det vill säga varför vi gör det vi gör men också känna en mening i det vi gör. Annars går det inte att bibehålla livsstilsförändringar på sikt, säger Anders Rosengren.

LÄS OCKSÅ: Förändrad livsstil hos överviktiga gravida kan påverka fostrets gener

Att befinna sig i nuet

I boken tar han exempel på hur olika man kan se på sin träning. När han löptränar, så gör han det främst för att hålla blodkärlen friska och att han gör det för att han vet att resten av hans kropp mår bra av det. Men i boken beskriver Anders skillnaden mellan honom själv och hur hans fru ser på sin löpträning.

– Vi är olika. Min fru beskriver sin känsla efter en löptur, hur det doftar och ser ut. Att hon hamnar i en energi, i ett flöde. Hon blir lycklig av den stunden och får uppenbarligare en starkare upplevelse och är mer närvarande i sin träning än vad jag är i min. Jag tror att det är en sådan känsla vi behöver hitta för att hitta en mening till varför vi gör saker. Vi behöver också stanna upp och reflektera över vad hälsa är och hur vi hittar vår egen nyckel till ett hälsosamt liv, för vad hälsa är, är högst individuellt.

LÄS OCKSÅ: 3 av 10 cancerfall kopplas till livsstil

Andlig mognad

Vad är då nyckeln till ett hälsosamt liv? Anders studier har visat att om man kombinerar vetenskap med andlig mognad och är öppen för att ta till sig den kunskap som finns och vad den betyder för var och en, då har man kommit långt på vägen till välmående.

– Vi behöver ställa oss de stora frågorna om vad livet handlar om och vad vi fäster tillit till när vi mår bra, och inte bara ställa oss frågorna när vi ligger inför döden eller har en kris. Fundera över detta när du sitter på bussen, går i skogen, tar en löptur eller lagar mat. Tänk, fundera och reflektera över varför du gör som du gör, och som läkare kan jag hjälpa mina patienter genom att ställa de rätta frågorna.

Att få patienter att följa hälsoråd under en längre tid är svårt. Fakta är inte på automatik kopplad till individen och det var därför som Anders Rosengren skapade det digitala Livsstilsverktyget. Det är en metod där manutgår från en ram av existentiella frågor på olika teman, frågor som ofta handlar om andlig mognad och om helheten i livet.

– Alla kan logga in på Livstilsverktyget och ta del av vetenskapliga tips och viktiga livsreflektioner samtidigt bidra till vår forskning om hur vi kan förbättra hälsan. Vi har redan sett resultat som bekräftar att denna metod fungerar för att få in kunskap om hälsa i sin vardag på ett långsiktigt sätt. Till exempel så har deltagarnas blodsocker blivit bättre, kolesterol och vikt har reducerats samt att många fått lägre blodtryck, berättar Anders Rosengren.

– Dessutom ser vi att effekten hållit i sig och även ökat över tid, inte tvärtom som det brukar bli. Det verkar som om människor orkar hålla ut långsiktigt bara de har ett existentiellt fokus, och ju fler frågor som gör att man reflekterar och ger andlig mognad, desto bättre effekter har man fått. Det är verkligen överraskande att se så stora effekter, i flera fall lika stora som läkemedel.

LÄS OCKSÅ: Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Små förändringar ger stora resultat

Anders Rosengren och hans läkarkollegor hoppas att livsstilsverktyget ska bli ett komplement till mediciner som blodtrycksmedicin och kolesterolsänkande läkemedel.

– Jag tycker man ska se på råden i boken och på Livstilsverktyget som ett stort smörgåsbord. Testa vad som fungerar på just dig. Bli medveten om kärnproblemet och släpp fokus på de små detaljerna. Se helhetsbilden istället.

Något han poängterar är att maten ska smaka bra och att det är viktigt att njuta av måltiderna. Lika viktigt är det att lära sig att bli måttlig, det vill säga, tar du en kulglass, ta en kula inte tre. Det ger stor skillnad på sikt. Och när det gäller träning, så gör din träning rolig. Träna inte det som är tråkigt, för då kommer du inte att fortsätta med den på sikt. För vissa kan en stegräknare vara bra, medan det för andra känns mekaniskt och som ett tvång man bara bockar av. Därför är vardagsmotion bra, det är en naturlig rörelse som har ett mål.

– Små, små förändringar märks knappast. Men efter ett tag blir de små förändringarna till en vana som genomsyrar vardagen, och det är det som sedan skapar stora förändringar och om är hållbart på sikt.

Av Inger Palm