Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Läkemedelsverket (Uppsala Science Park). Foto: Wikimedia Commons

Läkemedelsverket betalas till 95 procent av läkemedelsindustrin

Läkemedelsverket finansieras nästan helt av de företag vars ansökningar myndigheten granskar. Läkemedelsindustrin betalar även för verksamhet som inte är knuten till godkännandeprocessen, rapporterar tidningen Läkemedelsvärlden som också berättar att både intern och extern kritik nu framförs mot ordningen.
Läkemedelsverket är dock inte ensamma om detta finansieringssätt. Så ser det ut i stora delar av världen. Det är bara få som känner till det. 

Det svenska Läkemedelsverket är inte ensamma om att vara finansierade av läkemedelsföretagen. Så ser det ut i stora delar av världen. De europeiska staternas läkemedelsmyndigheter, det EU-centrala läkemedelsverket EMEA och amerikanska FDA finansieras alla av avgifter från läkemedelsindustrin. Dock i olika grad.

► Läs också: Läkemedelsskandalen som tystades ner – och gick oss förbi

Omfattningen skiljer sig åt mellan länderna
Generellt har industrifinansieringen ökat de senaste åren, men dess omfattning skiljer sig markant mellan länderna. I Danmark täcks till exempel omkring 75 procent av Laegemiddelstyrelsens verksamhet av avgifter; i Frankrike är motsvarande siffra omkring 50 procent.
Ja, så här ser det ut. Men ingenstans verkar det på allvar ha blivit någon större trovärdighetsskandal. Än mindre några försök till åtgärd.

Över 95 procent av Läkemedelsverkets intäkter från industrin
I Sverige kommer över 95 procent av Läkemedelsverkets intäkter från industrins ansöknings- och årsavgifter.
– Visst är det märkligt att en myndighet finansieras nästan helt och hållet av industrin. Även om man skött sig bra hittills är det principiellt tveksamt, möjligheter till otillbörlig påverkan finns. Myndighetens intäkter blir dessutom en konjunkturfråga vilket inte kan vara helt lyckat, säger Hans Liedholm, överläkare och ordförande i läkemedelskommittén i sydvästra Skåne, till Läkemedelsvärlden.

 

Ordförande har förståelse för funderingar kring beroendeställning
Richard Bergström, ordförande i Läkemedelsindustriföreningen (Lif), har förståelse för om allmänheten och folkvalda undrar om en myndighet verkligen kan vara oberoende om den lever på avgifter från de som skall kontrolleras.
– Lif ser idag ingen anledning att ändra upplägget, men vi måste vara lyhörda för den kritik som förs fram. Och om det är nödvändigt får vi gå över till samma system som EMEA har, det vill säga att endast den del av verksamheten som omfattar godkännande av kliniska prövningar och nya läkemedel är avgiftsfinansierad, säger han till tidningen.

 Läs också: Debatt: Rosa oktober-bluffen! Gått på den?

Ännu ingen stor debatt
Industrifinansieringen av svenska Läkemedelsverket ännu inte lett till någon omfattande debatt, rapporterar Läkemedelstidningen. Även om enskilda debattörer har aktualiserat problematiken. De skriver också att frågan i höstas uppmärksammades i vårt grannland Danmark i ett tv-program med titeln ”Den tama vakthunden”, något som utlöste en viss medial och politisk debatt.

Läkare rapporterar: Finns ärenden där verkets bedömningar gått väl snabbt
Tidningen skriver vidare att de som hittills kritiserat ordningen i Sverige, exempelvis läkarna Björn Ramel och Hans Liedholm, hittills inte har kunnat redovisa exempel där det svenska verkets integritet gentemot industrin svajat. Men enligt Hans Liedholm finns det ärenden där Läkemedelsverkets bedömningar gått väl snabbt.
– Ett exempel förefaller vara utvidgningen av indikationen för losartan till att omfatta hjärtsvikt. Resultaten var inte vetenskapligt starka och det verkade som verket hade bråttom med sitt beslut. Idag ser vi att candesartan snarare har bättre dokumentation än losartan på hjärtsvikt, men candesartan har ändå inte fått indikationen. Om det låg någon typ av yttre påverkan bakom losartan-beslutet är förstås omöjligt att veta för en utomstående, säger Hans Liedholm, till Läkemedelsvärlden.

► Läs också: Antibiotika slår ut tarmfloran och påverkar BMI

Har kritiserats på ledarplats i vetenskapliga tidskrifter
Amerikanska FDA kritiserades i British Medical Journal 2002 för att gå industrins ärenden i ett specifikt ärende - och för att ha tystat ner den interna kritik mot detta. Kritiken gällde godkännandet av läkemedlet alosetron mot colon irritabile som introducerades trots varningar om allvarliga biverkningar, vilket ledde till flera dödsfall. Den stora industrifinansieringen av FDA har bland annat kritiserats på ledarplats i BMJ och av skribenter i Lancet.

Kritik som lett till ökat antal indragningar av läkemedel
Enligt några kritiska röster har industrifinansieringen av västvärldens läkemedelsmyndigheter bidragit till ett ökat antal tillbakadraganden av läkemedel till följd av förhastade eller felaktiga godkännanden.

► Läs också: Larmet: Årets influensavaccin skyddar bara 3 procent

 

Läkemedelsverket: "Uppfattar inget trovärdighetsproblem"
– Jag kan förstå att olika samband betraktas och analyseras på olika sätt, och att vissa debattörer gör gällande att det kan finnas problem. Personligen uppfattar jag inte att vi eller andra avgiftsmyndigheter i praktiken har något trovärdighetsproblem. Problemet ligger snarare i betraktarens ögon. De som kopplar samman det faktum att Läkemedelsverket finansieras av avgifter med frågan om trovärdighet skapar vad man brukar kalla ”guilt by association”. Det är intressant att dessa personer aldrig kan ge några konkreta exempel på att avgiftsfinansieringen har lett till dåliga beslut, säger Anders Broström, administrativ chef på Läkemedelsverket, till tidningen.

Intern kritik mot att verket blivit beroende av läkemedelsindustrins pengar 
Stig Henningsson, docent och klinisk farmakolog på Läkemedelsverket, har tidigare offentligt kritiserat formerna för det egna verkets finansiering. Han tycker att statsmakterna bör minska verkets beroende av industrimedel för vissa av dess verksamheter - och då i första hand arbetet med läkemedelsinformation, vilket idag finansieras av läkemedelsindustrin ungefär till hälften.

► Läs också: Läkemedelsföretag finansierar svensk sjukvård

Synpunkten inte trovärdighetsproblemet utan systemets lukrativa svårigheter
Hans infallsvinkel är dock inte i första hand en eventuell trovärdighetskonflikt; snarare att industrins ovilja att acceptera avgiftshöjningar leder till svårigheter att finansiera en växande verksamhet så länge staten inte heller vill skjuta till mer pengar.
– Det här är en viktig, övergripande farmakopolitisk fråga som behöver lyftas upp på den läkemedelspolitiska dagordningen. Frågan bör hanteras på departementsnivå och i slutändan bli föremål för en utredning, säger Stig Henningsson till Läkemedelsvärlden.

► Läs också: Diabetiker får blodförtunnande läkemedel i onödan

Socialdepartementet: "Systemet fungerar bra"
Enligt Birgitta Bratthall, kansliråd på Socialdepartementet, finns dock inga ambitioner från statsmakterna att förändra något.
– Riksdagen har bestämt att verksamheten ska vara avgiftsfinansierad, något som är mycket vanligt internationellt sett. Systemet fungerar bra och jag ser ingen trovärdighetskonflikt i detta, säger hon.

► Läs också: Läkemedel – vanlig orsak till varför äldre hamnar på sjukhus

 

Intäkterna behövs för att hålla kvalitet anser läkemedelsinformationschefen
Björn Beermann, professor och chef för Läkemedelsverkets enhet för läkemedelsinformation, tycker inte att en ökad statlig finansiering vore att föredra.
– Vi sysslar ju trots allt med bedömningar av produkter från industrin, bedömningar som är en förutsättning för att produkterna ska få marknadsföras. Jag har svårt att se logiken i att skattebetalarna skulle betala för detta, säger Björn Beermann.
– Det blir litet tröttsamt med kritiken eftersom de som kritiserat aldrig kunnat visa på något konkret exempel där vi kan ifrågasättas. Generellt tror jag inte att Läkemedelsverket skulle kunna upprätthålla samma kvalitet i utredningsarbetet om vi inte hade dessa intäkter.

 Läs också: 30 döda i USA av smittat läkemedel

Industri-VD: "Inga svårigheter med att industrin betalar för myndighetsuppdrag"
Representanter för läkemedelsindustrin har tidigare uttryckt missnöje med att man både betalar sin egen läkemedelsinformation och via avgifter ungefär hälften av Läkemedelsverkets.
Lifs nuvarande vd Richard Bergström ser dock inga problem med detta.
– Industrin har länge varit en stor tillskyndare till avgiftsfinansiering av Läkemedelsverket och jag har inga svårigheter med att industrin betalar för övriga myndighetsuppdrag, till exempel läkemedelsinformation, säger han.

► Läs också: Så får apotek kunderna att hämta ut mer receptbelagt

Den alltmer omfattande industrifinansieringen uppmärksammades 2002
Industrifinansieringen av de europeiska läkemedelsverken, i synnerhet EMEA, aktualiserades 2002 i ett brev till EU-parlamentet undertecknat av nio delegater i EMEA:s expertgrupp CPMP.
Skribenterna uttryckte oro för den alltmer omfattande avgiftsfinansieringen och hoppades kunna påverka parlamentet inför antagandet av den nya EU-lagstiftningen på läkemedelsområdet.
Beslutet i europaparlamentet i december medförde dock inga förändringar av EMEA:s finansiering; parlamentet avvisade de tankar som fanns på att avskaffa industrins avgifter.

Av Redaktionen

Källa: LäkemedelsVärlden


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

 

korg med nässlor

Plocka nyttiga nässlor och annat ogräs

Hälsa

På våren men även sommaren kan du plocka nässlor och göra nässelsoppa eller torka för att dricka som te. Nässlorna är stärkande för immunförsvaret, men är även bra för hud och hår då dessa är rika på både vitaminer och mineraler.

kvinna väljer frukt i butik

Svenskarnas maghälsa har blivit bättre 

Hälsa

Äntligen lite positiva nyheter om svenskarnas hälsa. När Magrapporten 2021 presenterade siffror på just magproblemens utbredning visade det sig att våra magar nu mår bättre än vad de gjorde 2019. Framför allt är magarna hos de unga kvinnorna i bättre skick.

Collage: ung kvinna blinkar med ena ögat, bredvid fem BB-krämer

Skönhetspanelen testar: BB-cream

Hud

En bra BB-cream jämnar ut hudtonen och ger täckning likt en foundation – samtidigt som den ger fukt och smidighet till huden som en dagkräm. Vi har testat fem ekologiska krämer, och funnit en favorit!

 

par som springer

Näringsämnen du inte ska missa när du tränar

Kost

Om du har ett fysiskt krävande jobb, tränar mycket eller tänker börja träna – då har du ofta en högre omsättning av näringsämnen i kroppen än andra som är mer stillasittande. Här kommer några vitaminer och mineraler som du ska se till att få i dig för att orka träna.

kvinna tar en saltgurka

Så blir du av med ditt saltsug

Kost

Du har säkert haft en stark känsla av att du vill äta någon salt och letar efter salta nötter eller saltlakrits att knapra på. Det finns förstås en anledning till längtan efter salt. Näringsfysiologen Rebecca Johansson förklarar hur du löser problemet.

 

Därför är lök så nyttigt

Hälsa

Hacka, stek, ugnsbaka eller koka. Lök kan tillredas på många sätt. Vanlig lök är inte bara en smakhöjare, den främjar hälsan på många sätt. Till exempel stärker lök de goda bakterierna i tarmen och både gula och röda löken innehåller quercetin som är bra för immunförsvaret.

kvinna som yogar

5 yogaövningar för lugn och balans

TRÄNING

Kan yoga på en stol verkligen ge något? Ja, mycket mer än vad man kanske tror, säger Annika Sjöström som är kundaliniyogalärare. Du får bättre hållning och cirkulation, minskad stress och mer glädje. Här har hon satt ihop några övningar för Kureras läsare.

 

flicka med ballong springer

6 bra knep för extra energi i vår

Hälsa

På våren kan många känna sig dränerad på energi och ork efter en lång vinter. Dålig sömn, näringsbrist, stress och oro är vanliga orsaker. Här är några tips som kan hjälpa dig att få tillbaka krafterna.

hjärna med tärningar i

Spelberoende tar större risker

Forskning

I dag har spelberoende blivit så pass utbrett och stort att regeringen anser att det blivit ett folkhälsoproblem. Siffror visar på att 340 000 svenskar har ett spelberoende. Ny teknik har bidragit till ett komplexare missbruk. Nu visar forskning en koppling mellan hjärnans belöningsnätverk och att följa impulser som medför risker.

Fredagsmys med tex-mex

Fredagsmys med tex-mex

Mat

Ingen fredag utan tacos! Men har du möjligtvis tröttnat lite på den klassiska ”fredagsmys-tacosen” kanske det här kan ge dig inspiration till nya tillbehör som piffar upp lite.

 

Frallor med en bytta smör

Proteinboostade frallor med bönor

Matbröd

Unna dig själv eller en närstående riktigt goda, nybakade frallor till frukost eller mellis! Dessa är bakade med bönor som höjer proteinhalten, mättar bra och passar perfekt till både unga idrottare och äldre personer med ökat proteinbehov.