Läkemedelsverket betalas till 95 procent av läkemedelsindustrin | Kurera.se

Läkemedelsverket (Uppsala Science Park). Foto: Wikimedia Commons

Läkemedelsverket betalas till 95 procent av läkemedelsindustrin

Läkemedelsverket finansieras nästan helt av de företag vars ansökningar myndigheten granskar. Läkemedelsindustrin betalar även för verksamhet som inte är knuten till godkännandeprocessen, rapporterar tidningen Läkemedelsvärlden som också berättar att både intern och extern kritik nu framförs mot ordningen.
Läkemedelsverket är dock inte ensamma om detta finansieringssätt. Så ser det ut i stora delar av världen. Det är bara få som känner till det. 

Det svenska Läkemedelsverket är inte ensamma om att vara finansierade av läkemedelsföretagen. Så ser det ut i stora delar av världen. De europeiska staternas läkemedelsmyndigheter, det EU-centrala läkemedelsverket EMEA och amerikanska FDA finansieras alla av avgifter från läkemedelsindustrin. Dock i olika grad.

► Läs också: Läkemedelsskandalen som tystades ner – och gick oss förbi

Omfattningen skiljer sig åt mellan länderna
Generellt har industrifinansieringen ökat de senaste åren, men dess omfattning skiljer sig markant mellan länderna. I Danmark täcks till exempel omkring 75 procent av Laegemiddelstyrelsens verksamhet av avgifter; i Frankrike är motsvarande siffra omkring 50 procent.
Ja, så här ser det ut. Men ingenstans verkar det på allvar ha blivit någon större trovärdighetsskandal. Än mindre några försök till åtgärd.

Över 95 procent av Läkemedelsverkets intäkter från industrin
I Sverige kommer över 95 procent av Läkemedelsverkets intäkter från industrins ansöknings- och årsavgifter.
– Visst är det märkligt att en myndighet finansieras nästan helt och hållet av industrin. Även om man skött sig bra hittills är det principiellt tveksamt, möjligheter till otillbörlig påverkan finns. Myndighetens intäkter blir dessutom en konjunkturfråga vilket inte kan vara helt lyckat, säger Hans Liedholm, överläkare och ordförande i läkemedelskommittén i sydvästra Skåne, till Läkemedelsvärlden.

 

Ordförande har förståelse för funderingar kring beroendeställning
Richard Bergström, ordförande i Läkemedelsindustriföreningen (Lif), har förståelse för om allmänheten och folkvalda undrar om en myndighet verkligen kan vara oberoende om den lever på avgifter från de som skall kontrolleras.
– Lif ser idag ingen anledning att ändra upplägget, men vi måste vara lyhörda för den kritik som förs fram. Och om det är nödvändigt får vi gå över till samma system som EMEA har, det vill säga att endast den del av verksamheten som omfattar godkännande av kliniska prövningar och nya läkemedel är avgiftsfinansierad, säger han till tidningen.

 Läs också: Debatt: Rosa oktober-bluffen! Gått på den?

Ännu ingen stor debatt
Industrifinansieringen av svenska Läkemedelsverket ännu inte lett till någon omfattande debatt, rapporterar Läkemedelstidningen. Även om enskilda debattörer har aktualiserat problematiken. De skriver också att frågan i höstas uppmärksammades i vårt grannland Danmark i ett tv-program med titeln ”Den tama vakthunden”, något som utlöste en viss medial och politisk debatt.

Läkare rapporterar: Finns ärenden där verkets bedömningar gått väl snabbt
Tidningen skriver vidare att de som hittills kritiserat ordningen i Sverige, exempelvis läkarna Björn Ramel och Hans Liedholm, hittills inte har kunnat redovisa exempel där det svenska verkets integritet gentemot industrin svajat. Men enligt Hans Liedholm finns det ärenden där Läkemedelsverkets bedömningar gått väl snabbt.
– Ett exempel förefaller vara utvidgningen av indikationen för losartan till att omfatta hjärtsvikt. Resultaten var inte vetenskapligt starka och det verkade som verket hade bråttom med sitt beslut. Idag ser vi att candesartan snarare har bättre dokumentation än losartan på hjärtsvikt, men candesartan har ändå inte fått indikationen. Om det låg någon typ av yttre påverkan bakom losartan-beslutet är förstås omöjligt att veta för en utomstående, säger Hans Liedholm, till Läkemedelsvärlden.

► Läs också: Antibiotika slår ut tarmfloran och påverkar BMI

Har kritiserats på ledarplats i vetenskapliga tidskrifter
Amerikanska FDA kritiserades i British Medical Journal 2002 för att gå industrins ärenden i ett specifikt ärende - och för att ha tystat ner den interna kritik mot detta. Kritiken gällde godkännandet av läkemedlet alosetron mot colon irritabile som introducerades trots varningar om allvarliga biverkningar, vilket ledde till flera dödsfall. Den stora industrifinansieringen av FDA har bland annat kritiserats på ledarplats i BMJ och av skribenter i Lancet.

Kritik som lett till ökat antal indragningar av läkemedel
Enligt några kritiska röster har industrifinansieringen av västvärldens läkemedelsmyndigheter bidragit till ett ökat antal tillbakadraganden av läkemedel till följd av förhastade eller felaktiga godkännanden.

► Läs också: Larmet: Årets influensavaccin skyddar bara 3 procent

 

Läkemedelsverket: "Uppfattar inget trovärdighetsproblem"
– Jag kan förstå att olika samband betraktas och analyseras på olika sätt, och att vissa debattörer gör gällande att det kan finnas problem. Personligen uppfattar jag inte att vi eller andra avgiftsmyndigheter i praktiken har något trovärdighetsproblem. Problemet ligger snarare i betraktarens ögon. De som kopplar samman det faktum att Läkemedelsverket finansieras av avgifter med frågan om trovärdighet skapar vad man brukar kalla ”guilt by association”. Det är intressant att dessa personer aldrig kan ge några konkreta exempel på att avgiftsfinansieringen har lett till dåliga beslut, säger Anders Broström, administrativ chef på Läkemedelsverket, till tidningen.

Intern kritik mot att verket blivit beroende av läkemedelsindustrins pengar 
Stig Henningsson, docent och klinisk farmakolog på Läkemedelsverket, har tidigare offentligt kritiserat formerna för det egna verkets finansiering. Han tycker att statsmakterna bör minska verkets beroende av industrimedel för vissa av dess verksamheter - och då i första hand arbetet med läkemedelsinformation, vilket idag finansieras av läkemedelsindustrin ungefär till hälften.

► Läs också: Läkemedelsföretag finansierar svensk sjukvård

Synpunkten inte trovärdighetsproblemet utan systemets lukrativa svårigheter
Hans infallsvinkel är dock inte i första hand en eventuell trovärdighetskonflikt; snarare att industrins ovilja att acceptera avgiftshöjningar leder till svårigheter att finansiera en växande verksamhet så länge staten inte heller vill skjuta till mer pengar.
– Det här är en viktig, övergripande farmakopolitisk fråga som behöver lyftas upp på den läkemedelspolitiska dagordningen. Frågan bör hanteras på departementsnivå och i slutändan bli föremål för en utredning, säger Stig Henningsson till Läkemedelsvärlden.

► Läs också: Diabetiker får blodförtunnande läkemedel i onödan

Socialdepartementet: "Systemet fungerar bra"
Enligt Birgitta Bratthall, kansliråd på Socialdepartementet, finns dock inga ambitioner från statsmakterna att förändra något.
– Riksdagen har bestämt att verksamheten ska vara avgiftsfinansierad, något som är mycket vanligt internationellt sett. Systemet fungerar bra och jag ser ingen trovärdighetskonflikt i detta, säger hon.

► Läs också: Läkemedel – vanlig orsak till varför äldre hamnar på sjukhus

 

Intäkterna behövs för att hålla kvalitet anser läkemedelsinformationschefen
Björn Beermann, professor och chef för Läkemedelsverkets enhet för läkemedelsinformation, tycker inte att en ökad statlig finansiering vore att föredra.
– Vi sysslar ju trots allt med bedömningar av produkter från industrin, bedömningar som är en förutsättning för att produkterna ska få marknadsföras. Jag har svårt att se logiken i att skattebetalarna skulle betala för detta, säger Björn Beermann.
– Det blir litet tröttsamt med kritiken eftersom de som kritiserat aldrig kunnat visa på något konkret exempel där vi kan ifrågasättas. Generellt tror jag inte att Läkemedelsverket skulle kunna upprätthålla samma kvalitet i utredningsarbetet om vi inte hade dessa intäkter.

 Läs också: 30 döda i USA av smittat läkemedel

Industri-VD: "Inga svårigheter med att industrin betalar för myndighetsuppdrag"
Representanter för läkemedelsindustrin har tidigare uttryckt missnöje med att man både betalar sin egen läkemedelsinformation och via avgifter ungefär hälften av Läkemedelsverkets.
Lifs nuvarande vd Richard Bergström ser dock inga problem med detta.
– Industrin har länge varit en stor tillskyndare till avgiftsfinansiering av Läkemedelsverket och jag har inga svårigheter med att industrin betalar för övriga myndighetsuppdrag, till exempel läkemedelsinformation, säger han.

► Läs också: Så får apotek kunderna att hämta ut mer receptbelagt

Den alltmer omfattande industrifinansieringen uppmärksammades 2002
Industrifinansieringen av de europeiska läkemedelsverken, i synnerhet EMEA, aktualiserades 2002 i ett brev till EU-parlamentet undertecknat av nio delegater i EMEA:s expertgrupp CPMP.
Skribenterna uttryckte oro för den alltmer omfattande avgiftsfinansieringen och hoppades kunna påverka parlamentet inför antagandet av den nya EU-lagstiftningen på läkemedelsområdet.
Beslutet i europaparlamentet i december medförde dock inga förändringar av EMEA:s finansiering; parlamentet avvisade de tankar som fanns på att avskaffa industrins avgifter.

Av Redaktionen

Källa: LäkemedelsVärlden


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Svensk bok om mat för diabetiker internationellt prisad

Kost

Den svenska kokboken "Låt bönor förändra ditt liv" skriven av bland andra Patrik Olsson som driver bloggen Smarta diabetiker, vann nyligen utmärkelsen årets specialkokbok i en prestigefull internationell tävling. Att lägga till bönor i kosten har gjort under för Patrik som med böckerna vill dela med sig av sina upptäckter.

Havtornsspray hjälper torra ögon

Naturlig hälsa

Extrakt från havtorn kan lindra torra, grusiga och kliande ögon – det vet vi. Men hittills har extraktet tagit omvägen via matsmältningen för att ge effekt. I en ny studie har försökspersoner fått prova spray baserad på havtornsolja direkt på ögonlocken. "Torrheten och tröttheten i ögonen minskade signifikant", säger Petra Larmo, forskaren som ledde studien.

Karin Björkegren Jones uppmaning till politikerna: “Lyssna på kvinnorna”

Politik

2017 gav regeringen ett uppdrag att kartlägga så kallad alternativ- eller komplementär medicin – KAM. I mars i år kom ett utlåtande med flera förslag på förändringar. Medlemmar i utredningen har även i olika debattartiklar gått ut och begärt att åldersgränsen för att bli behandlad ska höjas samt att omfattningen av den så kallade kvacksalverilagen utökas. Kritiska röster vill att man går ännu längre och helt förbjuder all vård som inte är vetenskapligt beprövat och många fruktar nu att möjligheten att välja vårdform kommer inskränkas ytterligare. En av dem är Karin Björkegren Jones som bland annat har goda erfarenheter av att bli behandlad på den numera stängda Vidarkliniken.

 

Nu sover Kent gott om natten

Hälsa

Kent Hernsell har alltid sovit oroligt. Redan som liten pojke gick han i sömnen, pratade för sig själv och flyttade runt grejer. Efter en orolig natt kände han sig aldrig utvilad på morgonen. Sedan han börjat äta ett tillskott med rogivande och stressreducerande örter och aminosyran GABA når han äntligen djupsömnen – och vaknar utvilad.

Det här visste du inte om ärtor

Kost

Förutom att vara goda, har ärtor många hälsoegenskaper. Bland annat har de en viktiga roll för aptitkontrollen, de har även ett högt  proteininnehåll. Visste du förresten att ärtan inte är en grönsak?

“På liv och död – hur du hittar styrka när livet stormar”

Krönikan

Hur kan man hitta styrkan mitt i allt när livet bjuder på rejäl uppförsbacke kantat med orimliga utmaningar,? Och vad händer om man själv mitt i stormen blir sjuk, och tappar fotfästet? Om det skriver Tanja Dyredand, coach och yogalärare i denna krönika där hon berättar om sin tuffa start på sommaren och delar med sig av stärkande och dyrköpta tips. 

Hållbart odlad fisk för en hållbar framtid

Naturlig hälsa

Många vilda fiskbestånd är hårt utnyttjade, och ska vi fortsätta att äta fisk som idag krävs det ännu större satsningar på odlad fisk. Det har ett danskt företag tagit fasta på med sin hållbara odling av regnbågsöring. Av fiskspillet tillverkar de sedan högkvalitativa kosttillskott, under varumärket Nordbo, i form av omega-3 och kollagen.

 

stråväska på stranden med hatt och solglasögon

7 måsten för sommarnecessären

Hud

Äntligen sommar! Men med sol och lata dagar följer också otrevligheter som fästingar, skrubbsår och solsveda. Här är skönhetsexperten Johanna Bjurströms bästa tips på produkter att packa ner i sommarnecessären.

Korianderdoftande grönkålspesto

Recept

En härlig variant på pesto får du med detta recept, istället för basilika har man använt färsk koriander, de klassiska pinjenötterna mixas med ljuvliga cashewnötter. Och som kronan på verket – näringstätt grönkålspulver.

Pollen ger naturlig hjälp mot svettningar och vallningar

Hälsa

Nästan en miljon svenska kvinnor, 880 00 för att vara exakt, befinner sig varje dag i övergångsåldern. Ungefär en av tio behöver hjälp av östrogenbaserade läkemedel. För övriga finns en väldokumenterad möjlighet att bli av med svettningar, vallningar och sömnbesvär – genom en helt naturlig pollenbehandling.

Därför ska du dricka benbuljong

Kost

Hört talas om benbuljong? Ordet har florerat några år nu och omtalats som någonting vidunderligt nyttigt. Men är det verkligen det? I så fall varför? Och vad tusan är egentligen benbuljong? Kurera frågade fyra kost- och näringsnördar om saken. Här är deras svar.

 

Därför ska du kyssas – bara helst inte så här

Allmänt

Dags att puta med munnen – och kyssas. Anledningen? Flera stycken. Att det idag är Internationella kyssdagen, en dag instiftad av FN för att påminna om vikten av närhet och kärlek, är bara en av dem.  Hälsofördelarna med att kyssas, hångla eller bara vara nära är många. Men det finns några sätt som anses för nära. Eller bara fel på annat sätt.

 

 

Vi äter allt mer halloumi – från Europas största användare av antibiotika till djur

Kost

Antibiotikaanvändningen till djur skiljer sig stort åt i Europa – och i en tid då antibiotikaresistens bedöms vara ett stort hot mot folkhälsan kan det vara av vikt att ta reda på vilket land livsmedlen du handlar kommer från. Inte minst vad gäller halloumiost, något vi i Sverige äter allt mer av – där ett av Sveriges i särklass största importländer också är Europas största användare av antibiotika vid djuruppfödning.

Nu är Nicoles mage lugn igen

Mage

Nicole Jansson har levt mer än halva sitt liv med en sjukdom som sitter i magen, ulcerös kolit. Hon lever som de flesta av oss, men att ha svår smärta och behöva springa på toa ofta påverkar det dagliga livet. Men nu har hon fått hjälp.

Handskas med sommarvärmen på ayurvediskt vis

Naturlig hälsa

På sommaren när det är varmt är det lätt att känna sig frustrerad och mer lättirriterad än vanligt. Det beror enligt ayurveda – den urgamla indiska medicinen – på att sommaren är pittans årstid. Här tipsar Tia Jumbe, ayurvedisk rådgivare om några knep för att balansera pitta.