Läkemedelsverket (Uppsala Science Park). Foto: Wikimedia Commons

Läkemedelsverket betalas till 95 procent av läkemedelsindustrin

Läkemedelsverket finansieras nästan helt av de företag vars ansökningar myndigheten granskar. Läkemedelsindustrin betalar även för verksamhet som inte är knuten till godkännandeprocessen, rapporterar tidningen Läkemedelsvärlden som också berättar att både intern och extern kritik nu framförs mot ordningen.
Läkemedelsverket är dock inte ensamma om detta finansieringssätt. Så ser det ut i stora delar av världen. Det är bara få som känner till det. 

Det svenska Läkemedelsverket är inte ensamma om att vara finansierade av läkemedelsföretagen. Så ser det ut i stora delar av världen. De europeiska staternas läkemedelsmyndigheter, det EU-centrala läkemedelsverket EMEA och amerikanska FDA finansieras alla av avgifter från läkemedelsindustrin. Dock i olika grad.

► Läs också: Läkemedelsskandalen som tystades ner – och gick oss förbi

 

Omfattningen skiljer sig åt mellan länderna
Generellt har industrifinansieringen ökat de senaste åren, men dess omfattning skiljer sig markant mellan länderna. I Danmark täcks till exempel omkring 75 procent av Laegemiddelstyrelsens verksamhet av avgifter; i Frankrike är motsvarande siffra omkring 50 procent.
Ja, så här ser det ut. Men ingenstans verkar det på allvar ha blivit någon större trovärdighetsskandal. Än mindre några försök till åtgärd.

Över 95 procent av Läkemedelsverkets intäkter från industrin
I Sverige kommer över 95 procent av Läkemedelsverkets intäkter från industrins ansöknings- och årsavgifter.
– Visst är det märkligt att en myndighet finansieras nästan helt och hållet av industrin. Även om man skött sig bra hittills är det principiellt tveksamt, möjligheter till otillbörlig påverkan finns. Myndighetens intäkter blir dessutom en konjunkturfråga vilket inte kan vara helt lyckat, säger Hans Liedholm, överläkare och ordförande i läkemedelskommittén i sydvästra Skåne, till Läkemedelsvärlden.

Ordförande har förståelse för funderingar kring beroendeställning
Richard Bergström, ordförande i Läkemedelsindustriföreningen (Lif), har förståelse för om allmänheten och folkvalda undrar om en myndighet verkligen kan vara oberoende om den lever på avgifter från de som skall kontrolleras.
– Lif ser idag ingen anledning att ändra upplägget, men vi måste vara lyhörda för den kritik som förs fram. Och om det är nödvändigt får vi gå över till samma system som EMEA har, det vill säga att endast den del av verksamheten som omfattar godkännande av kliniska prövningar och nya läkemedel är avgiftsfinansierad, säger han till tidningen.

 Läs också: Debatt: Rosa oktober-bluffen! Gått på den?

Ännu ingen stor debatt
Industrifinansieringen av svenska Läkemedelsverket ännu inte lett till någon omfattande debatt, rapporterar Läkemedelstidningen. Även om enskilda debattörer har aktualiserat problematiken. De skriver också att frågan i höstas uppmärksammades i vårt grannland Danmark i ett tv-program med titeln ”Den tama vakthunden”, något som utlöste en viss medial och politisk debatt.

Läkare rapporterar: Finns ärenden där verkets bedömningar gått väl snabbt
Tidningen skriver vidare att de som hittills kritiserat ordningen i Sverige, exempelvis läkarna Björn Ramel och Hans Liedholm, hittills inte har kunnat redovisa exempel där det svenska verkets integritet gentemot industrin svajat. Men enligt Hans Liedholm finns det ärenden där Läkemedelsverkets bedömningar gått väl snabbt.
– Ett exempel förefaller vara utvidgningen av indikationen för losartan till att omfatta hjärtsvikt. Resultaten var inte vetenskapligt starka och det verkade som verket hade bråttom med sitt beslut. Idag ser vi att candesartan snarare har bättre dokumentation än losartan på hjärtsvikt, men candesartan har ändå inte fått indikationen. Om det låg någon typ av yttre påverkan bakom losartan-beslutet är förstås omöjligt att veta för en utomstående, säger Hans Liedholm, till Läkemedelsvärlden.

► Läs också: Antibiotika slår ut tarmfloran och påverkar BMI

Har kritiserats på ledarplats i vetenskapliga tidskrifter
Amerikanska FDA kritiserades i British Medical Journal 2002 för att gå industrins ärenden i ett specifikt ärende – och för att ha tystat ner den interna kritik mot detta. Kritiken gällde godkännandet av läkemedlet alosetron mot colon irritabile som introducerades trots varningar om allvarliga biverkningar, vilket ledde till flera dödsfall. Den stora industrifinansieringen av FDA har bland annat kritiserats på ledarplats i BMJ och av skribenter i Lancet.

Kritik som lett till ökat antal indragningar av läkemedel
Enligt några kritiska röster har industrifinansieringen av västvärldens läkemedelsmyndigheter bidragit till ett ökat antal tillbakadraganden av läkemedel till följd av förhastade eller felaktiga godkännanden.

► Läs också: Larmet: Årets influensavaccin skyddar bara 3 procent

Läkemedelsverket: ”Uppfattar inget trovärdighetsproblem”
– Jag kan förstå att olika samband betraktas och analyseras på olika sätt, och att vissa debattörer gör gällande att det kan finnas problem. Personligen uppfattar jag inte att vi eller andra avgiftsmyndigheter i praktiken har något trovärdighetsproblem. Problemet ligger snarare i betraktarens ögon. De som kopplar samman det faktum att Läkemedelsverket finansieras av avgifter med frågan om trovärdighet skapar vad man brukar kalla ”guilt by association”. Det är intressant att dessa personer aldrig kan ge några konkreta exempel på att avgiftsfinansieringen har lett till dåliga beslut, säger Anders Broström, administrativ chef på Läkemedelsverket, till tidningen.

Intern kritik mot att verket blivit beroende av läkemedelsindustrins pengar 
Stig Henningsson, docent och klinisk farmakolog på Läkemedelsverket, har tidigare offentligt kritiserat formerna för det egna verkets finansiering. Han tycker att statsmakterna bör minska verkets beroende av industrimedel för vissa av dess verksamheter – och då i första hand arbetet med läkemedelsinformation, vilket idag finansieras av läkemedelsindustrin ungefär till hälften.

► Läs också: Läkemedelsföretag finansierar svensk sjukvård

Synpunkten inte trovärdighetsproblemet utan systemets lukrativa svårigheter
Hans infallsvinkel är dock inte i första hand en eventuell trovärdighetskonflikt; snarare att industrins ovilja att acceptera avgiftshöjningar leder till svårigheter att finansiera en växande verksamhet så länge staten inte heller vill skjuta till mer pengar.
– Det här är en viktig, övergripande farmakopolitisk fråga som behöver lyftas upp på den läkemedelspolitiska dagordningen. Frågan bör hanteras på departementsnivå och i slutändan bli föremål för en utredning, säger Stig Henningsson till Läkemedelsvärlden.

► Läs också: Diabetiker får blodförtunnande läkemedel i onödan

Socialdepartementet: ”Systemet fungerar bra”
Enligt Birgitta Bratthall, kansliråd på Socialdepartementet, finns dock inga ambitioner från statsmakterna att förändra något.
– Riksdagen har bestämt att verksamheten ska vara avgiftsfinansierad, något som är mycket vanligt internationellt sett. Systemet fungerar bra och jag ser ingen trovärdighetskonflikt i detta, säger hon.

► Läs också: Läkemedel – vanlig orsak till varför äldre hamnar på sjukhus

Intäkterna behövs för att hålla kvalitet anser läkemedelsinformationschefen
Björn Beermann, professor och chef för Läkemedelsverkets enhet för läkemedelsinformation, tycker inte att en ökad statlig finansiering vore att föredra.
– Vi sysslar ju trots allt med bedömningar av produkter från industrin, bedömningar som är en förutsättning för att produkterna ska få marknadsföras. Jag har svårt att se logiken i att skattebetalarna skulle betala för detta, säger Björn Beermann.
– Det blir litet tröttsamt med kritiken eftersom de som kritiserat aldrig kunnat visa på något konkret exempel där vi kan ifrågasättas. Generellt tror jag inte att Läkemedelsverket skulle kunna upprätthålla samma kvalitet i utredningsarbetet om vi inte hade dessa intäkter.

 Läs också: 30 döda i USA av smittat läkemedel

Industri-VD: ”Inga svårigheter med att industrin betalar för myndighetsuppdrag”
Representanter för läkemedelsindustrin har tidigare uttryckt missnöje med att man både betalar sin egen läkemedelsinformation och via avgifter ungefär hälften av Läkemedelsverkets.
Lifs nuvarande vd Richard Bergström ser dock inga problem med detta.
– Industrin har länge varit en stor tillskyndare till avgiftsfinansiering av Läkemedelsverket och jag har inga svårigheter med att industrin betalar för övriga myndighetsuppdrag, till exempel läkemedelsinformation, säger han.

► Läs också: Så får apotek kunderna att hämta ut mer receptbelagt

Den alltmer omfattande industrifinansieringen uppmärksammades 2002
Industrifinansieringen av de europeiska läkemedelsverken, i synnerhet EMEA, aktualiserades 2002 i ett brev till EU-parlamentet undertecknat av nio delegater i EMEA:s expertgrupp CPMP.
Skribenterna uttryckte oro för den alltmer omfattande avgiftsfinansieringen och hoppades kunna påverka parlamentet inför antagandet av den nya EU-lagstiftningen på läkemedelsområdet.
Beslutet i europaparlamentet i december medförde dock inga förändringar av EMEA:s finansiering; parlamentet avvisade de tankar som fanns på att avskaffa industrins avgifter.

Av Redaktionen

Källa: LäkemedelsVärlden


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Sebastian_Gabrielsson

Probiotika fick ordning på Sebastians mage

Mage

På högstadiet var Sebastian Gabrielsson ofta hemma från skolan på grund av smärta och knip i magen. En läkare konstaterade att Sebastian hade IBS och rådde honom att äta långsamt och tugga maten rejält. Men det tog gjorde inte Sebastian bättre. För snart fem år sedan provade han probiotika och blev äntligen av med sina magproblem.

Kerstin

Årets ledprodukt gav Kerstin livet tillbaka

Hälsa

Undan för undan smög sig smärtan på tills Kerstin Bergström en dag knappt kunde ta sig utanför huset. Vänstra knät var som en enda hetsigt värkande ballong. Idag är hon en helt annan människa. En glad kvinna som klarar en hel runda på Ikea utan att få ont.

Eva_Appring

Fick sänkt blodtryck med ekologisk rödbetsjuice

Naturlig hälsa

Eva jobbade som servitris i många år. Hennes höfter blev utslitna på grund av det påfrestande arbetet. När Eva förtidspensionerades och blev stillasittande på grund av smärtorna fick hon högt blodtryck. Men medicinen sänkte inte blodtrycket tillräckligt – när Eva istället valde att dricka rödbetsjuice återfick hon normalt blodtryck förhållandevis snabbt.

vinnare_original_silicea

Årets hårvårdsprodukt – skönhet kommer inifrån

Hälsa

Original Silicea av Octean AB röstades fram av allmänheten till Årets hårvårdsprodukt i Swedish Health Awards 2017.  Swedish Health Awards uppmärksammar människor, företag och produkter som främjar hälsa och välmående. Bland de 35 549 röster som kom in under omröstningen korades Original Silicea som vinnare i kategorin Årets hårvårdsprodukt.

kvinna äter smörgås i kylskåp

Vad du äter påverkar din sömn

Kost

Det är inte ovanligt att ha svårt att somna eller för den delen att vakna efter några timmar och inte kunna somna om. Då är det lätt att börja oroa sig för att man fått sömnproblem och kanske fundera på att prata med husläkarn om insomningstabletter men innan du gör det borde du kanske se över dina matvanor – särskilt vad du äter och dricker innan sängdags.

adaptogener_kan_jang

Adaptogener mot hosta och förkylningar

Förkylning

Naturen har mycket erbjuda i förkylningstider. En nyligen gjord studie på det växtbaserade läkemedlet Kan Jang visar att det lindrar hosta och irritation i halsen snabbare och effektivare än hostmedicinen Bromhexin. Bakom effekten ligger örterna echinacea, malabarnöt och rysk rot, som alla är adaptogener.

Agneta Sjödin

Agneta Sjödin står stark och stadig mitt i livet

Intervju

Agneta Sjödin varvar TV-uppdragen med att skriva böcker. Just nu är hon författaren Agneta. Den sjätte romanen håller på att ta form. Men de senaste åren har hon ägnat tid åt sin inre resa och i dag känner hon sig starkare är någonsin. Agneta, som fyllde 50 år i somras, njuter till fullo av livet och med åren har hon lärt sig att sätta gränser och ta ansvar för sig själv. Men lika mycket handlar om att våga leva, våga älska och bryta gamla invanda mönster, säger hon i en intervju med Kurera.

emanuel nilsson

”Att inte hela tiden prestera är en prestation i sig”

Krönikan

Emanuel Nilsson var en ung lovande entreprenör när han gick rakt in i väggen. Trots stark drivkraft och framgångar började det hacka rejält i maskineriet. Till slut hamnade Emanuel i sjukskrivning och tvingades lämna företaget. Idag har han en helt annan kunskap och förståelse för sina behov och är åter på banan. För Kurera skriver han om sin syn på prestation och vad som behövs för att vi ska kunna fungera långsiktigt.

jordnötter

Probiotika kan hjälpa vid jordnötsallergi

Övrigt

Jordnötsallergi kan vara extremt handikappade och direkt livshotande och olika försök görs för att hitta en bot för problemet. Ett av dem kan vara en lösning på spåret, det har nämligen visat sig att probiotika kan hjälpa jordnötsallergiker att bli fria från sin allergi.

Erik Grönberg utsedd till årets hälsohjälte

Nöje

Swedish health awards första hälsohjälte heter Erik Grönberg och få förtänar väl epitetet hjälte mer. När han läste Patrik Sjöbergs självbiografi där höjdhopparen för första gången berättade om de övergrepp han utsatts för av sin tränare och styvfar som barn inspirerades Erik att göra något själv. Erik har själv vuxit upp med övergrepp och har bestämt sig för att vända det till en styrka i kampen mot sexuella övergrepp mot barn.

ekina_stressbalans

Dropparna gav Ekina hjälp att sova

Naturlig hälsa

För tio år sedan flyttade Ekina Hed till USA för att hennes söner skulle få en träna i ett amerikanskt basketlag. Själv fick hon jobb som chef för ett hotell. Ett arbete som innebar att hon sällan fick sova en hel natt. Det krävdes ofta att hon gick upp mitt i natten för att lösa problem som uppstod, vilket gav Ekina sömnstörningar. Men när Ekina flyttade hem till Sverige hittade hon ett kosttillskott som hjälpte henne att sova gott igen.

linnea_claeson_vinnare_influencer

Linnea Claeson är årets influencer

Nöje

Handbollspelaren Linnea Claeson utsågs under Swedish health awards till årets influencer, Linnea vill med sitt arbete bidra till hur förutsättningarna för kvinnors hälsa och välmående förbättras. De förväntningar som råder idag kan göra kvinnors liv nästintill omöjliga, när krav på karriär, utseende och att vara den perfekta föräldern ställs mot risk för övergrepp och ojämlilkhet på arbetsplatsen.

sofia_mage

FODMAP – Sofia går på magkänslan

Mage

När Sofia Antonsson jobbade som dietist inom primärvården kunde hon sällan hjälpa de som drabbats av mag- och tarmbesvär. Men för åtta år sedan när hon snubblade över FODMAP, en behandlingsmetod för IBS-magar, som tagits fram av forskare i Australien hittade hon äntligen de verktyg hon behövde för att hjälpa sina patienter. Dessutom hjälpte FODMAP Sofias egen oroliga mage efter bara några dagar.

par badar bastu

Därför är det bra att basta

Forskning

Finnarna har förstås vetat det länge. Det har emellertid dröjt innan bastubadets hälsoeffekter backats upp av vetenskapen men nu har studier äntligen kunnat visa att regelbundna bastubad både kan lindra och motverka uppkomst av olika sjukdomar och hälsobesvär.

Här är vinnarna i Swedish Health Awards 2017

Nöje

Hälsogalan Swedish Health Awards inledde årets Allt för hälsan och utsåg de 25 bästa inspiratörerna, företagen och produkterna som alla har gemensamt att de främjar hälsa och välmående. Av de 634 nomineringar som inkom valde juryn ut 100 som allmänheten fick rösta på. Totalt 35 549 röster kom in, här presenteras vinnarna i Swedish Health Awards 2017.

hjärnor i form av träd

Fyra sätt att motverka demens

Mental hälsa

Det är sällan ett symptom på sjukdom att glömma var vi lagt våra nycklar, men om vi börjar glömma viktiga saker som möten eller namn på en nära vän kan det vara dags att ana oråd. Det finns steg man kan ta för att motverka demens och det kan vara en bra idé att börja i god tid.



Kvinnohälsa: Sju tips för friska bröst

Naturlig hälsa

Hela oktober har gått i rosa för att uppmärksamma bröstcancer. Med anledning av det tycker vi på Kurera att det är dags att istället fokusera lite på brösthälsa. Jodå, det finns saker man kan göra för att främja god brösthälsa – här följer några exempel.

tia jumbe mediterar

Tia Jumbe: ”Meditation är det nya svarta”

Krönikan

De senaste tio åren har yoga blivit närapå en folkrörelse. Det finns knappt en lantsortsbuske utan studio, ett gym utan klasser eller researrangör utan yogaresa. ”Alla” yogar, eller vill börja. Enligt Kureras krönikör Tia Jumbes trendspaning blir nästa stora boom meditation – här förklarar hon varför och tipsar om hur du kan börja!

Rekordhöga halter av koldioxid uppmätta

Eko/miljö

År 2015 låg årsmedelvärdet av koldioxid över 400 ppm i atmosfären över Svalbard i norra Ishavet, visar data från mätstationen Zeppelin. Det är första gången i mänsklighetens historia som så höga medelvärden har förekommit rapporterar Naturvårdsverket.

kaatsu_training

Så kan du bygga muskler snabbare och säkrare

Träning

Tänk om det vore möjligt att träna med lättare vikter men ändå få samma resultat som att träna riktigt tungt? Med en japansk träningsmetod som har använts för att träna professionella fotbollsspelare och skidåkare, kan du få snabbare muskeltillväxt och bli starkare.

Hur hälsosamt är det att steka i olivolja?

Kost

Det har länge tvistats om huruvida olivolja är bra att steka i eller inte, då skadliga ämnen kan bildas vid upphettningen. Att få i sig dessa tros bidra till uppkomsten av bland annat hjärt- kärlsjukdom och diabetes. Det är sedan tidigare bekräftat att hårt processade vegetabiliska oljor bör undvikas – men hur är det med olivoljan? Lämpar den sig för matlagning eller ska vi nöja oss med at ringla den över salladen?