Lax – pest eller kolera? | Kurera.se
lax

Lax – pest eller kolera?

Det påstås ofta att vi får i oss vårt dagsbehov av den nyttiga, antiinflammatoriska omega-3-fettsyran genom att äta lax. Men idag utfodras den konventionellt odlade laxen med vegetabiliskt foder och vi riskerar att öka vårt intag av det dåliga fettet om vi äter odlad lax.

Mer än 95 procent av den lax vi äter i Sverige är norsk odlad lax. Till dessa odlingar krävs enorma mängder foderfisk som trålas i bland annat Peru, där bestånden fiskas allt för hårt och andra fiskarter längre ner i näringskedjan hotas av utfiske. År 2007 producerades 830.000 ton odlad fisk i Norge och till det användes 2,5 miljoner ton vildfångad fisk. Fiskarna bearbetas sedan till fiskolja och fiskmjöl.
Samtidigt består mer än hälften av laxens mat av vegetabiliskt foder – vilket har gjort laxen betydligt sämre ur hälsosynpunkt.
I fodret får även syntetiska färgämnen tillsättas för att laxen ska bli röd, dessutom används stora mängder kemikalier och antibiotika.

Mindre omega-3
Fettsyresammansättningen i laxen har förändrats och andelen omega-3 har halverats. Istället har de dåliga fetterna ökat i laxen. De fetter som skapar inflammation i våra kroppar. Förklaringen är att om laxen inte får den naturliga kosten som de är ämnade att äta, så innehåller de inte heller den nyttiga fettsyran omega-3.

 

Miljögifter
Lax kan innehålla en stor mängd miljögifter. Ju högre upp i näringskedjan fisken finns, desto högre risk för att fisken innehåller gifter.
För några år sedan släppte Naturskyddsföreningen en rapport som visade att det fanns höga halter miljögifter i fisk. Odlad lax från Norge visade sig innehålla bromerade flamskyddsmedel. Men det som var mest förvånande var när Testfakta analyserade fem paket odlad lax från Norge och resultatet var att den ekologiska hade högst halter av de som testades.

De höga halterna beror paradoxalt på att den ekologiska odlade laxen får bättre foder – foder som består av det som lax i naturlig miljö äter. Den konventionellt odlade laxen som får vegetabiliskt foder hade inte samma höga halter.
Däremot skiljde sig fettsyresammansättningen rejält åt i Testfaktas test. Den ekologiska laxen hade betydligt högre halter omega-3 eftersom fettsyresammansättningen är beroende av vilket foder laxen får. Ju mer vegetabiliskt foder desto mindre omega-3.

De ekologiskt odlade laxarna matas med fiskrens av till exempel torsk vilket är bättre för oss människor men inte för miljön. Det kommer inte vara en hållbar lösning om den ekologiska fisken blir mer efterfrågad. Ekologisk fisk utfodras även med ekologiskt vetegluten för att binda ihop fodret.
De fördelar som finns med ekologisk lax är att kassarna som fisken odlas i inte får impregneras med kemikalier. Kassarna rengörs maskinellt eller för hand vilket innebär bättre vatten och bättre miljö för djurlivet. Laxlusen hålls i schack med läppfiskar som äter laxlöss istället för att motarbetas med kemiska bekämpningsmedel. KRAV-märkt lax får inte innehålla höga halter av dioxiner och tungmetaller.

 Vi har ställt några frågor till Naturskyddsföreningen för att höra deras syn på laxen.

Hur odlas fisk - vad innebär begreppet odlad fisk?
Det finns många odlingsmetoder. Norsk odlad lax odlas i öppna kassar i havet och matas med ett foder som delvis baseras på fisk (rens från Norge, anjovetas från Peru och lodda från Barents hav) och delvis på vegetabilier, förmodligen mycket soja. Vissa får också strömming från Östersjön som är renad på dioxin.

Vilka andra problem än gifter förknippas med odlad lax?
Att odlingarna förstör för den vilda laxen som måste gå igenom fjordarna på väg till sin laxälv. De smittar dem med parasiter (bland annat laxlus som dödar laxyngel på väg ut) och rymlingar beblandar sig med de vilda laxarna.

 

När jag äter lax på restaurang - är det vanligtvis den norska odlade jag får då?
Ja. Vi har kontrollerat med många resturanger och samtliga har varit odlade laxar från Norge.

Hur gör man ett bra lax-val i butiken?
Ur ett uthållighetsperspektiv finns kravmärkt odlad lax samt MSC-märkt vild lax.  Men dessa är inte mindre miljögiftsbeslastade än andra.

► Läs också: ”Är hälsofördelarna med fisk fler än riskerna – eller är det tvärtom?”

Av Malin Duvstedt

Källor: Naturskyddsföreningen, KRAV, DN.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Kvinna som solar på stranden

Kureras hudexpert: “Ät dig till ditt solskydd!”

Hud

Med bra nivåer av näringsämnen som betakaroten, lykopen, D-vitamin och omega-3 i kroppen får vi också ett bättre solskydd. Ett solskydd som kommer inifrån hjälper till viss del kroppen att skydda sig mot solens strålar så att vi inte bränner oss berättar Kureras hudexpert Johanna Bjurström som här tipsar om bästa näringen för sommarhuden.

Studie: Styrketräning kan hjälpa vid klimakteriebesvär

Forskning

Styrketräning två till tre gånger i veckan kan bidra till att minska klimakteriebesvär, enligt en färsk svensk studie. Studien är den första någonsin som studerar sambandet mellan styrketräning och besvär som vallningar och svettningar hos kvinnor i klimakteriet och resultaten var goda – besvären minskade med hela 44 procent.

Svensk bok om mat för diabetiker internationellt prisad

Kost

Den svenska kokboken "Låt bönor förändra ditt liv" skriven av bland andra Patrik Olsson som driver bloggen Smarta diabetiker, vann nyligen utmärkelsen årets specialkokbok i en prestigefull internationell tävling. Att lägga till bönor i kosten har gjort under för Patrik som med böckerna vill dela med sig av sina upptäckter.

 

Havtornsspray hjälper torra ögon

Naturlig hälsa

Extrakt från havtorn kan lindra torra, grusiga och kliande ögon – det vet vi. Men hittills har extraktet tagit omvägen via matsmältningen för att ge effekt. I en ny studie har försökspersoner fått prova spray baserad på havtornsolja direkt på ögonlocken. "Torrheten och tröttheten i ögonen minskade signifikant", säger Petra Larmo, forskaren som ledde studien.

Karin Björkegren Jones uppmaning till politikerna: “Lyssna på kvinnorna”

Politik

2017 gav regeringen ett uppdrag att kartlägga så kallad alternativ- eller komplementär medicin – KAM. I mars i år kom ett utlåtande med flera förslag på förändringar. Medlemmar i utredningen har även i olika debattartiklar gått ut och begärt att åldersgränsen för att bli behandlad ska höjas samt att omfattningen av den så kallade kvacksalverilagen utökas. Kritiska röster vill att man går ännu längre och helt förbjuder all vård som inte är vetenskapligt beprövat och många fruktar nu att möjligheten att välja vårdform kommer inskränkas ytterligare. En av dem är Karin Björkegren Jones som bland annat har goda erfarenheter av att bli behandlad på den numera stängda Vidarkliniken.

Nu sover Kent gott om natten

Hälsa

Kent Hernsell har alltid sovit oroligt. Redan som liten pojke gick han i sömnen, pratade för sig själv och flyttade runt grejer. Efter en orolig natt kände han sig aldrig utvilad på morgonen. Sedan han börjat äta ett tillskott med rogivande och stressreducerande örter och aminosyran GABA når han äntligen djupsömnen – och vaknar utvilad.

Det här visste du inte om ärtor

Kost

Förutom att vara goda, har ärtor många hälsoegenskaper. Bland annat har de en viktiga roll för aptitkontrollen, de har även ett högt  proteininnehåll. Visste du förresten att ärtan inte är en grönsak?

“På liv och död – hur du hittar styrka när livet stormar”

Krönikan

Hur kan man hitta styrkan mitt i allt när livet bjuder på rejäl uppförsbacke kantat med orimliga utmaningar,? Och vad händer om man själv mitt i stormen blir sjuk, och tappar fotfästet? Om det skriver Tanja Dyredand, coach och yogalärare i denna krönika där hon berättar om sin tuffa start på sommaren och delar med sig av stärkande och dyrköpta tips. 

 

Hållbart odlad fisk för en hållbar framtid

Naturlig hälsa

Många vilda fiskbestånd är hårt utnyttjade, och ska vi fortsätta att äta fisk som idag krävs det ännu större satsningar på odlad fisk. Det har ett danskt företag tagit fasta på med sin hållbara odling av regnbågsöring. Av fiskspillet tillverkar de sedan högkvalitativa kosttillskott, under varumärket Nordbo, i form av omega-3 och kollagen.

stråväska på stranden med hatt och solglasögon

7 måsten för sommarnecessären

Hud

Äntligen sommar! Men med sol och lata dagar följer också otrevligheter som fästingar, skrubbsår och solsveda. Här är skönhetsexperten Johanna Bjurströms bästa tips på produkter att packa ner i sommarnecessären.

Korianderdoftande grönkålspesto

Recept

En härlig variant på pesto får du med detta recept, istället för basilika har man använt färsk koriander, de klassiska pinjenötterna mixas med ljuvliga cashewnötter. Och som kronan på verket – näringstätt grönkålspulver.

 

Pollen ger naturlig hjälp mot svettningar och vallningar

Hälsa

Nästan en miljon svenska kvinnor, 880 00 för att vara exakt, befinner sig varje dag i övergångsåldern. Ungefär en av tio behöver hjälp av östrogenbaserade läkemedel. För övriga finns en väldokumenterad möjlighet att bli av med svettningar, vallningar och sömnbesvär – genom en helt naturlig pollenbehandling.

Därför ska du dricka benbuljong

Kost

Hört talas om benbuljong? Ordet har florerat några år nu och omtalats som någonting vidunderligt nyttigt. Men är det verkligen det? I så fall varför? Och vad tusan är egentligen benbuljong? Kurera frågade fyra kost- och näringsnördar om saken. Här är deras svar.

 

Därför ska du kyssas – bara helst inte så här

Allmänt

Dags att puta med munnen – och kyssas. Anledningen? Flera stycken. Att det idag är Internationella kyssdagen, en dag instiftad av FN för att påminna om vikten av närhet och kärlek, är bara en av dem.  Hälsofördelarna med att kyssas, hångla eller bara vara nära är många. Men det finns några sätt som anses för nära. Eller bara fel på annat sätt.

 

Vi äter allt mer halloumi – från Europas största användare av antibiotika till djur

Kost

Antibiotikaanvändningen till djur skiljer sig stort åt i Europa – och i en tid då antibiotikaresistens bedöms vara ett stort hot mot folkhälsan kan det vara av vikt att ta reda på vilket land livsmedlen du handlar kommer från. Inte minst vad gäller halloumiost, något vi i Sverige äter allt mer av – där ett av Sveriges i särklass största importländer också är Europas största användare av antibiotika vid djuruppfödning.