Linda Lampenius

Skrämmande och sorgligt att behöva oroa sig för sitt barns skolgång i ett så fint land som Sverige

19 juni, 2013 | Kommentera (6)

Olivia är nu 4 år gammal, vilket betyder att det snart är dags för en ny period i hennes liv. Vi alla som bor i Sverige och Finland kan väl hålla med om att vi är lyckligt lottade. Staten (vi skattebetalare) bekostar skolgången.

Den finska skolan är idag bättre än skolan i Hong Kong, Japan och Korea. Sverige ligger LÅNGT efter på denna lista. Är det för att svenskar är dummare? Kanske? …Nej, självklart inte! Det är skolan det är fel på! Man får inte lära sig att man måste jobba och anstränga sig för att lära sig saker i livet och uppnå sina mål. Man får inte heller lära sig att känna den nästan euforiska känslan, då man jobbat hårt och får sin belöning när man lyckas i slutändan. Jag tror att elitidrottare och klassiska musiker omedelbart förstår vad jag pratar om…

Tillbaks till vår vardag…Tyvärr måste alltså Olivia välja den svenska skolan framom den finska. Vi kan inte bo i Finland pga min mans yrke och språksvårigheter.

Jag är rädd för att våra döttrar skall hamna i en skola där det krävs en minimal mängd arbete för att klara sig. Det verkar också som att disciplin och respekt för medmänniskor och äldre inte existerar i den svenska skolan.

Ungdomar reser runt i världen mer än någonsin. Många drömmer om att bosätta sig utomlands. Hur skall det då gå för dessa stackars svenska individer. Konkurrensen är stenhård och de flesta andra i-länderna har oerhört mycket bättre skolor än Sverige. Framför allt krävs det mer av eleverna i de utländska skolorna och lärarna har högskoleutbildning.

Jag förstår ej heller varför svenskar är så rädda för vitsord? Idioti, tycker jag.

 

 

LÄS DESSA ARTIKLAR!!!

Mats Carlbom för DN:

”VASA”. Lugn i klassen, inget klotter i skolan, bäst i världen på matematik och läsning. Den finska skolan har framstått som en förebild. Men här finns också självkritik: svenskarna är bättre på att diskutera och arbeta i grupp.

I Finland får barnen betyg från låg ålder, oftast trean eller fyran, och lärarna har stor självständighet. Skolorna sköter i hög grad sig själva; här finns inte ens skolinspektioner.

I OECD:s stora undersökning 2001, Pisa, visade sig 15-åringarna i Finland vara bäst på matematik, läsning, naturvetenskap och problemlösning. Tre år senare, hösten 2004, kom en ny Pisaundersökning. Finland befäste sin förstaplacering före Hongkong, Japan och Korea.
Alla har de akademisk examen, och läraryrket är så populärt att studenterna står på kö för att komma in. Gallringen är stenhård. Och det trots att lärarlönerna ligger på i stort sett samma nivå som i Sverige.

Lärarna har traditionellt hög status i Finland, berättar Gun Jakobsson, rektor på Vasa övningsskola. Att skolorna och lärarna är mer självständiga i Finland än i många andra länder har lyfts fram som en av förklaringarna till de fins­ka framgångarna.

– Samhället visar att det litar på lärarna. Och en person man litar på får större självförtroende och gör därmed ett bättre jobb, säger Gun Jakobsson.

Här är en fyra, en femma och en sexa hopslagna, de har vissa lektioner ihop, andra, som matematik och språk, var för sig. De tre klassrummen kan lätt göras om till ett. Klasserna sköts av tre lärare som lagt upp programmet helt själva, ett exempel på lärarnas självständighet, menar Gun Jakobsson.

Hon känner mycket väl till det svenska skolsystemet och säger att det finns en sak som får finska lärare att himla med ögonen: att betyg inte ges förrän i åttonde klass i Sverige.

– Ingen finsk lärare tror sina öron. Det är ju en ren oartighet, man struntar i att ge eleven ade­kvat feedback!

Det finska betygssystemet består av siffror i sju steg: från 4 (underkänd) till 10, och så har det varit så länge någon kan minnas utan att ifrågasättas.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/lararna-bakom-succen-for-skolorna-i-finland/

 

 

Liv Beckström

På Johannesskolan i Malmö går 40 procent av niorna (!) ut grundskolan utan tillräcklig behörighet till något gymnasieprogram. De har inte fått godkänt i kärnämnena svenska, matte, engelska och kanske inte heller i andra ämnen och hamnar i ett Individuellt program, en sorts förlängd grundskola, med risk för utanförskap och långtidsarbetslöshet.
Med de nya energiska lärarna som under några månader ska få upp studiemotivationen i klass 9A så har det börjat hända saker i klassen. De planerar för framtiden och inser plötsligt att betygen är avgörande – och att de går att påverka med egna insatser!
Den nya rektorn sätter ribban högt: Alla ska gå ut med godkänt. Ja, det är ett rimligt mål, och det som är skämmigt är att det räknas som högt och inte varit självklart tidigare.

Finland visas med rätta upp som ett gott exempel. Där är det betyg från årskurs 5, men det är inte betygen ensamma som förklarar skolans topplacering för tredje året i OECD:s internationella skoltävling i Pisa.
Tidningen Dagens Samhälle har ett reportage om det finska undret i sin temabilaga Skola & Lärande (mars/2008) och visar på några intressanta saker.

Betygen i Finland används inte för att konkurrera om utbildningsplatser.
Skolorna behöver inte sträva efter höga betygssnitt för att klara sig i konkurrens med andra skolor, utan är ett sätt för eleverna att jämföra sina nuvarande prestationer med de tidigare.

I finska skolor hänger även de svagaste eleverna med och färre slås ut. Klasserna blandas och starka elever lyfter de svagare. Lärarna har hög status och alla har 5 års utbildning. Obehöriga finns inte.
Den finska skolan har sluppit besparingar, den slipper konkurrera med skolpeng, antalet friskolor är minimalt.
Eleverna får 30 timmar lärarledd undervisning i veckan, medan svenska lärare bara ägnar 30 procent av sin tid till undervisning. Framförallt har den finska skolan arbetsro. I den finska skolan är det färre elever som slås ut än i skolan i övriga nordiska länder. Även om man tar bort elever som har utländsk bakgrund når Sverige inte upp till Finlands resultat.

Svensk skola har med andra ord mycket att lära av Finland, och med en sådan organisation kan betyg hjälpa i stället för att stjälpa.

http://www.ka.se/index.cfm?c=81898

 

Göteborgs Universitet
Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

Den finska grundskolans pedagogiska system och 
framgångar: en studie med utgångspunkt i PISAundersökningarna
Bibi Hultsberg & Sara Nilsson

Syftet med vårt arbete är att kartlägga den finska grundskolans pedagogiska system. Vi har undersökt 
hur de sociokulturella och de socioekonomiska faktorerna påverkar den finska grundskolan. 
Vi valde att skriva om den finska skolan för att vi tycker att det är relevant för vår framtida yrkesroll att 
undersöka varför den finska skolan utsetts till världens bästa skola och det är även aktuellt i och med den 
nya regeringens förslag på skolreformer. 
Vår huvudfråga är: Vilka faktorer påverkar den finska grundskolans framgångar? 
Vi har gjort en litteratur- och intervjustudie. Vi har läst litteratur från universitetsbiblioteken i Göteborg. 
Litteraturen som vi har tagit del av utgörs bland annat av tidigare forskning, rapporter och 
studentlitteratur som vi använt oss av tidigare i våra utbildningar. Vi gjorde tre intervjuer med 
utbildningsexperter från Utbildningsstyrelsen i Finland.
Våra resultat visar att den finska skolan fortfarande har kvar en del av de traditionella teorierna i
undervisningen. Vi kunde se att samhällets struktur spelar en betydande roll i skolan. Förtroendet för 
lärarna och skolan som bygger på lärarutbildningens höga status och föräldrarnas delaktighet i elevernas 
bildningsprocess har stor betydelse för den finska skolans framgångar. Vi fann att Finland skulle kunna 
nå längre i sin framgång om de hade mer etnisk mångfald eftersom de då på ett mer naturligt sätt skulle 
kunna förbereda sina elever för deltagande i näringslivet i västvärlden. Den sociala biten utgör den finska 
skolans svaghet. Finland är bra på att stödja den individuella aspekten av det livslånga lärandet, men det 
krävs mer engagemang för den sociala aspekten av lärandet.
Vårt arbete kan till viss del belysa varför den finska skolan har utsetts till världens bästa skola och på så 
sätt komma att inspirera och motivera lärare till arbeten som syftar till att utveckla den svenska 
grundskolan.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/3838/1/HT06-2611-071.pdf

 

Postad: 19 juni, 2013 Av: Linda Lampenius Kategori: Barn, Familj, Jobb, Livet, Okategoriserade, skola | Etiketter: , , , , , , , , | Kommentera (6)

Det finns 6 kommentarer:

Skrämmande och sorgligt att behöva oroa sig för sitt barns skolgång i ett så fint land som Sverige

  1. Lena skrev den

    Döm inte ut den svenska skolan innan du vet hur det fungerar i verkligheten för just era barn!!!!

    • Linda Lampenius skrev den

      Råkar du Lena vara en av de här lärarna som inte har högskoleutbildning?

  2. Anne Nordberg skrev den

    Du har helt rätt i att den svenska skolan är dålig…det vet alla. Det vet folk runt om i världen också. Så är det bara. Tyvärr får man väl säga…men den finska skolan är världsbäst, har jag fått höra och det stämmer nog också…

  3. bodil skrev den

    Håller med dig till viss del, Linda. Det är så att jag är leg lärare för så väl grundskolan som gymnasium. Tyvärr är det så att om jag som lärare ställer krav så blir man ofta motarbetad eller till och med hotad av föräldrar för att man ställer så höga krav. Som lärare i den svenska skolan, där man vill lära ut och ge elever en grund att stå på så är man enormt ensam.
    Har jobbat som lärare i femton år och är omtyckt av elever men fundera på att byta yrke eftersom trycket från föräldrar som vill ge eleverna en guldfil är väldigt tufft. Det är oftast inte hos barnen – eleverna som problemet ligger utan hos föräldrar som inte vill ställa krav på sina barn.
    Tack för ett bra inlägg

  4. Anette skrev den

    Javisst stämmer det att den finska skolan är bra – otroligt bra! Jag bor i Finland med min familj och mina barn går i svenskspråkig skola. Vi har jättebra lärare åt våra barn, man litar på dem och lärarna är ytterst kompetenta. Men kraven på barnen är också hårda, det vill jag påstå. Ja barnen har prov nästan varje vecka, läxor ska man sitta med efter skolan, men det är ju som du skriver Linda: hur ska barnen annars lära sig disciplin, att sträva efter mål, att bli något? Man ska lära sig från ung att kämpa och sen när man lyckas är man ju helnöjd med sig själv! Betygssystemet är ju bra, åtminstone mina barn vill alltid hålla samma siffror eller förbättra.

  5. Diana skrev den

    Jag håller helt med att svenska skolan överlag är dålig – att betyg inte kommer förrän i åttan tycker jag däremot är bra. Jag tror att faran med betyg är att man fokuserar mer på resultat än kunskap och att lära sig. Dessutom vet jag själv att jag och antagligen många andra; perfektionister, sjukligt självkritiskiska, känslomässigt sårbara, inte hade klarat av betygspressen tidigare. Jag klarade inte av den i alla fall: pluggade många gånger dag och natt (bokstavligt talat) och hade högsta betyg i nästan allt, men de gånger jag fick ett MVG minus bröt jag ihop. Att jag inte klarar av betygshetsen är en stor del i att jag inte gick tillbaka till gymnasiet även efter att jag blivit frisk från min ätstörning osv. Jag har inga problem med att jobba, att få andra typer av omdömen eller kritik – men just betyg… Det går inte. Jag tror att det finns bättre sätt att motivera barn och att bedöma kunskap. Om inte tycker jag att både skola och föräldrar bör vara väldigt tydliga med att ja bra betyg är bra – men det avgör inte en människas värde.

    Jag tycker att skolan borde jobba mer på den sociala biten; att förebygga mobbning, att skapa stabila barngrupper – att lära sig de sociala normerna underlättar resten av livet och dessutom får barnen lättare att lära och koncentrera sig på lektionerna. Respekt både mot lärare och elever borde vara prio 1.
    Skolan nu är ganska bra för ”medelpresterande” stabila elever. De som ligger under den gränsen har det inte lätt och får inte mycket stöd. Jag som var väldigt högpresterande och lärde mig snabbt blev jag suckad åt och fick bara sitta av tid (annars var ju lärarna tvungna att fixa extrauppgifter).

    Jag tycker om Kunskapsskolans idé (jag gick där sista två åren på högstadiet). Jag tror att det skulle löna sig om alla skolor jobbade med likt dem, men med mer stöd för de som behöver: alla jobbar på sin egen nivå och i sin egen takt, sätter upp egna mål att sträva efter. Planerar och har huvudansvaret för att planeringen hålls, självklart med stöd av föräldrar och lärare…

    Jag vet inte. Det där med skola är svårt. Det där var i alla fall lite av mina tankar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Sök i bloggen

Gilla Kurera på Facebook

Om bloggen


Namn: Linda Cullberg Lampenius.
Ålder: 45 år.
Bor: I en villa i Bromma.
Familj: Maken Martin Cullberg och döttrarna Oliva och Cecilia, 5 år respektive född i januari 2013.
Sysselsättning: Violinist, artist och författare.
Fokus just nu: Att skriva på min nya bok.
Om mig: I mitt yrke reser jag mycket och träffar många nya människor, men privat är jag rätt skygg och vill helst bara vara hemma med Martin och Olivia och lägga mig tidigt. Jag dricker inte, röker inte och äter helst hälsosam mat. Jag är nästan lite ”för” förtjust i all hälsokost som finns att köpa, älskar att köra snabba bilar och att åka skidor i Alperna. Jag är "fiskarna" i horoskop.
Om bloggen: Jag kommer att skriva om mitt liv som artist och numera även författare och föreläsare och om hur jag lever för att hinna och orka med allt.

Kategorier