Linda Lampenius

Ett sista farväl av en gudomlig utsikt

Postad: 1 oktober, 2014 Av: Linda Lampenius Kategori: Barn, Familj, Livet, skola | Etiketter: , , , , , , , , | Kommentera

Idag besökte jag vårt gamla hem för sista gången. Vi hann bo i Fållan vid sjön Magelungen i 5 1/2 år. Vi har haft ett ”sommarhus” året om och utsikten har varit gudomlig. Varje morgon, varje kväll har varit unik.
Tyvärr blev vi tvungna att lämna Fållan. Barnen blev lidande. Det fanns t.ex. ingen förskola i området. Vi fick åka rätt så långt med bil varje morgon. De andra barnen som gick i förskolan ”Hälsoförskolan Friskus” bodde nära förskolan. Våra barn hade inga vänner att leka med i området.
Nästa år skall Olivia påbörja sin skolgång. Vi anser att det är viktigt att våra barn får gå i en så bra skola som möjligt.
Jag kände mig väldigt isolerad i området. Ifall jag behövde något, var jag alltid tvungen att ta bilen.
Vi flyttade till Bromma i maj. Olivia har nu alla sina nya vänner inom gångavstånd. Vi kunde välja mellan 3 förskolor, som alla låg väldigt nära vårt hem. Dessutom har vi nu gångavstånd till ica, köttbutik, fiskbutik, café, klädbutiker, sandstrand, ängar, skog osv. Vi älskar Ålsten!
Här är mina sista bilder från gamla hemmet…

image

image

image

image



Från pneumokocker och amimox till hemofilus och doxyferm

Postad: 18 juni, 2014 Av: Linda Lampenius Kategori: Baby, Barn, Familj, Hälsa, Livet, Mediciner | Etiketter: , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Det verkar vara mer en regel än ett undantag…nämligen att första förskoleåret blir en genomgång av alla tänkbara och otänkbara barnsjukdomar. Cecilia hade inte ens fått snuva innan hon började på dagis. Jag ammade henne under hela den tiden. Men när jag slutade amma och Cecilia vid samma tidpunkt började på förskolan…då påbörjades en ”never ending story”… Det har varit streptokocker, kräksjuka, virus, pneumokocker och nu senast hemofilus med ögoninflammation.
Jag har också åkt på en del av dessa. Äter just nu doxyferm eftersom jag också hade hemofilus. Våra symptom var ögoninflammation, hosta, feber och extrem heshet. Jag har två dagar kvar på min kur och Cecilia 6 1/2.
Men men…det verkar vara precis lika i de flesta andra familjer jag pratat med…i synnerhet med andra barnet…

image

image

Det är fart å fläng på lilla Cecilia trots alla krämpor 😉



Att sluta amma när barnet börjar på dagis…ingen bra idé

Postad: 25 mars, 2014 Av: Linda Lampenius Kategori: Barn, Hälsa, Livet, Massage, Okategoriserade | Etiketter: , , , , , , , , | Kommentera

Man lär så länge man lever…
Ifall jag hade tänkt efter lite grann och dessutom trott på att amning ger barnet ett ökat immunförsvar, så hade jag slutat amma Cecilia ett par månader innan hon fick börja på dagis.
Nu slutade jag veckan innan förskolestart. Då hade jag ammat ett år. Cecilia hann vistas 5 dygn på förskolan…sedan började en lång period, som började med med hosta och feber och slutade med kräkningar och diarré. Under sitt första levnadsår var hon aldrig sjuk, trots att vi andra hade förkylningar etc.
IMG_20140323_17511820140315_08514220140315_083721
Nu är det äntligen frid och fröjd på hälsofronten…dock inte för min del…
Min nacke värker fortfarande. Tänk att en så liten ”putt” bakifrån, i rätt så låg hastighet, kunde ställa till med så jäkla mycket besvär. Det som hjälper mig just nu är mina övningar med min ”foam roller”. Har fått väldigt bra behandling och tips på övningar på Winback.
Joakim Hugo och Patrik Podlipny hjälper mig att bli återställd.portrait-joakimportrait-patrik-mulligan



En familjepolitik som gör barnen psykiskt sjuka

Postad: 11 februari, 2013 Av: Linda Lampenius Kategori: Barn, Familj, Förälder, Livet | Etiketter: , | 7 kommentarer

Läs denna artikel! Viktigt ämne!

En familjepolitik som gör barnen psykiskt sjuka

Publicerad 27 mars 2011 Uppdaterad 1 oktober 2012, GP

För första gången i mänsklighetens historia har vi kastat nästan all erfarenhet om barn på historiens soptipp. Många barn mår i dag riktigt dåligt och det blir bara värre. Men i dagens demokratiska Sverige får man inte ställa frågan om det kan finnas ett samband mellan vår moderna syn på hur barn skall växa upp och den ökande sjukligheten hos barnen, skriver Annica Dahlström och Christian Sörlie Ekström.

Låt oss för en stund helt bortse från oss själva och fokusera på: vad är bra för barnen? Vi konfronterar alltså frågan huruvida utvecklingen är för barnens bästa eller om vi vuxna föräldrar driver något i rent egenintresse.

 

Självmord, suicidförsök, depression och konsumtion av psykofarmaka har bland unga kvinnor ökat med upp till 400 procent under de senaste tio åren. (Kanske det hänger ihop med att alla barn förväntas bete sig som pojkar?) Trenden för unga män är densamma även om utvecklingen inte är lika dramatisk. Ju yngre barn desto brantare ökning, de uppväxande barnen mår allt sämre och vi undrar varför.

 

Den första generationen som fötts under de nya betingelserna i Sverige har varit på förskolan från ett års ålder och har under sina första sex år tillbringat större delen av sitt vakna liv med förskolepersonal. Dessutom har de levt i ett samhälle som inbillar oss att män och kvinnor är likadana och har identiska förutsättningar att ta hand om barn, utan hänsyn till egna val. Det är först nu vi kan se hur den generation mår som fått ta konsekvenserna av det svenska experimentet.

 

Sambandet mellan att båda föräldrar arbetar mer och ungdomars psykiska ohälsa. I dag arbetar föräldrar cirka åtta timmar mer per vecka och hushåll än före 1980. Det innebär drygt 1,5 timma per dag i minskad barn-förälderkontakt. Om vi antar att vaket umgänge före 1980 var 3-4 timmar per dag för små barn är 1,5 timma en minskning med 40-50 procent!

 

Gråter hopplöst

Anknytning är ett i dag väl utforskat begrepp. Det är vetenskapligt visat att barn behöver nära kontakt med sin mor under de första levnadsåren. De behöver även sin far men modern är väsentligast under de 2-3 första åren. Ett barn som gråter hopplöst när det lämnas på förskolan upplever sig övergivet. Det är först vid 4-5 års ålder som barn får ett tidsbegrepp. När vi lämnar ifrån oss ettåringen har den ingen möjlighet att bedöma om föräldern någonsin kommer tillbaka. Tolv månader är den känsligaste åldern ur ett anknytningsperspektiv och då sätter vi barnen i förskola i Sverige. Skador i anknytnings-processen är ofta irreparabla och resulterar i oro, ångest och depression. Just vad våra ungdomar lider av i dag.

 

Män och kvinnor är olika i hjärnan. Den andra faktorn är att män och kvinnor förväntas göra samma saker. Det bygger på en politisk, obelagd tes att män och kvinnor är utbytbara vad gäller egenskaper och förutsättningar att ta hand om barn. Att en 50-50-delning skulle vara i barnens intresse förutsätter att män och kvinnor är identiska.

 

Men vi är inte identiska! Det finns stora skillnader i hjärnan mellan medelmän och medelkvinnor. Naturligtvis finns avvikelser i populationen i form av män med utpräglat feminina hjärnegenskaper och vice versa men statistiskt finns betydande skillnader. Olikheterna har utvecklats under evolutionen och skillnaderna fastställs före födelsen. Myten om att vi föds som neutrala varelser och att samhället tvingar in oss i identiteter som män eller kvinnor är en av de kusligaste politiska lögnerna i modern tid!

 

Straffas ekonomiskt

Det är dyrt att älska sitt barn i Sverige. För att tvinga in oss i sin politiska modell använder svenska staten ekonomiska styrmedel. En familj som envisas med att vara hemma tre år med sitt barn, varav med mamma de första 1,5 åren, straffas enligt våra beräkningar med cirka 400 000 kronor. Det går till så här:

 

* Full föräldrapenning betalas ut under 13 månader och är delvis könsbunden. Jämställdhetsbonusen premierar familjer där mamma börjar jobba efter 6 månader. Om mamma är hemma 13 månader straffas familjen med 68 000 kronor per barn.

 

* Vårdnadsbidraget betalas ut under två år till dem som inte belastar dagis. En heltids förskoleplats kostar kommunen cirka 14 500 kronor per månad netto, en peng det skulle gå att leva på och som en familj skulle kunna få utan att det kostade ett öre. Men vårdnadsbidraget är futtiga 3 000 kronor per månad och frivilligt för kommunen att betala ut. Av 14 500 kronor per månad som kommunen sparar betalar de alltså tillbaka max 3 000 kronor. Skillnaden, 11 500 kronor per månad, stoppar kommunen i egen ficka. Det här är barnets pengar och när det fyllt tre år stoppar alla kommuner allt i egen ficka.

 

* Särbeskattningen infördes för att vi inte skulle kunna leva på en inkomst. Familjer med en inkomst och rätt till full föräldrapenning förlorar cirka 26 000 kronor per år på särbeskattningen.

 

Med en föräldralön på 20 000 kronor per månad brutto, beskattningsbar och pensionsgrundande, skulle vi ha valfrihet att vara med våra barn och samtidigt slippa diskussioner om att det viktigaste jobbet i livet är en kvinnofälla.

 

Basen för den svenska statens familjemodell eroderar alltså och politiken bedrivs i strid mot våra evolutionära förutsättningar och mot barnens intressen. Den drivs helt av vuxnas snävt personliga intresse för materiell välfärd och statens behov av tillväxt. Staten har enorma och växande kostnader för psykisk ohälsa men grundorsaken vill man av kortsiktiga, nationalekonomiska orsaker inte ta i. Barn och ungdomar används som tillväxtbränsle och den politiska cynismen är total. Det är barnen som i dag sitter med notan i knät och får ta konsekvenserna av det svenska experimentet.

 

Annica Dahlström

läkare, neurobiolog, professor vid Göteborgs universitet, författare och föreläsare

Christian Sörlie Ekström

mastersexamen i industriell ekonomi, författare, debattör och miljöaktivist



Sök i bloggen

Gilla Kurera på Facebook

Om bloggen


Namn: Linda Cullberg Lampenius.
Ålder: 45 år.
Bor: I en villa i Bromma.
Familj: Maken Martin Cullberg och döttrarna Oliva och Cecilia, 5 år respektive född i januari 2013.
Sysselsättning: Violinist, artist och författare.
Fokus just nu: Att skriva på min nya bok.
Om mig: I mitt yrke reser jag mycket och träffar många nya människor, men privat är jag rätt skygg och vill helst bara vara hemma med Martin och Olivia och lägga mig tidigt. Jag dricker inte, röker inte och äter helst hälsosam mat. Jag är nästan lite ”för” förtjust i all hälsokost som finns att köpa, älskar att köra snabba bilar och att åka skidor i Alperna. Jag är "fiskarna" i horoskop.
Om bloggen: Jag kommer att skriva om mitt liv som artist och numera även författare och föreläsare och om hur jag lever för att hinna och orka med allt.

Kategorier