Linda Lampenius

Första veckan efter kejsarsnittet

Postad: 22 januari, 2013 Av: Linda Lampenius Kategori: Baby, Barn, Familj, Förälder, Förlossning, Gravid, Graviditet, Livet, Okategoriserade, Olivia | Etiketter: , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Hej alla läsare! Jag ber om ursäkt för min ”frånvaro” under den gångna veckan. Jag har varit i min ”mammabubbla” och knappt pratat med någon annan än Martin och Olivia.
20130123_095357

14.1. snittades jag på BB Stockholm/Danderyds sjukhus. Ut kom söta Cecilia, 48 cm och 2960 g, en vecka innan beräknat datum.

Att bli snittad för andra gången har varit en mer smärtsam upplevelse än vid första tillfället. Operationen i sig har gått galant och operationsläkaren berättade att jag hade väldigt lite ärrbildning efter första snittet. Man såg knappt att jag blivit snittad, sade hon.
Läkaren hette förresten Ann Hjelm Cluff. Hon är verksamhetschef och medicinskt ansvarig läkare för förlossningskliniken. Ansvarig barnmorska under förlossningen var jätte gulliga Carolina Hjorth.

Denna gång har det gjort mer ont i såret och det har fortsatt att sippra ut blod i en och en halv vecka. Antar att det beror på de blodförtunnande sputorna jag var tvungen att ta under en veckas tid efter förlossningen. Alla som är 40+ måste få denna medicin pga ökad risk för blodpropp. Jag trodde att allt ”stickande” skulle vara över efter kanylen och ryggbedövningen, men så blev det alltså inte. Martin fick agera ”sjuksyrra” och sticka mig varje kväll.

Amningen kom bra igång på sjukhuset, vilket kändes skönt, men när vi kom hem, hade mina bröstvårtor ”fått nog” och började blöda igen (som efter första förlossningen). Så nu säger jag HALLELUJAH! för amningsnappar och bröstpumpar!!!

Martin har varit ledig sedan Cecilia föddes…vilken skillnad jämfört med första gången, då han jobbade som en galning med resningsansökan för ”Thomas Quick” från dag 4 framåt!

Martin och Olivia har varit HELT FANTASTISKA med att stötta och hjälpa mig med allt efter förlossningen!!! Jag vill bara pussa på dem hela tiden 🙂

Nu är det definitivt slut på graviditeter och förlossningar&kejsarsnitt!!! Aldrig mer!!! Vi har våra underbara prinsessor och känner att vi är väldigt lyckliga i denna ”familjekonstellation” 🙂

Nu skall vi börja ”leva” igen. Vi planerar redan en lång resa till USA i sommar…

Kramar, Linda



NÅLSKRÄCK!

Postad: 11 januari, 2013 Av: Linda Lampenius Kategori: Förlossning, Gravid, Graviditet, Hälsa, Livet | Etiketter: , , , , | 3 kommentarer

Fy attan vad jobbigt det känns just nu! Jag lider av nålfobi. Har varit lika rädd hela livet.

När jag fyllde i mina papper inför första förlossningen, skrev jag att jag inte var speciellt rädd för själva förlossningen, men att jag kände panik inför alla nålstick. Att sätta in en kanyl är det absolut VÄRSTA! Jag berättade också att jag ofta svimmade och ibland kräktes, när blodprov togs.
Tyvärr så tog inte barnmorskorna på Danderyd min rädsla på allvar, utan skickade in en osäker elev, för att lägga i kanylen i handen. Trots att jag hade haft emla (bedövningskräm), så gick allt åt skogen. Hon lyckades inte få in kanylen, utan istället bara söndra flera blodkärl på min hand. Det tog säkert en halv timme innan en kanyl var på plats, på min andra arm. Min rädsla minskade ju inte efter den händelsen…

Om 5 minuter skall jag åka iväg för att ta mitt sista blodprov inför kejsarsnittet, som sker på måndag morgon. Usch vad illa jag mår! Har haft emla i 90 minuter…

20130111_085511-120130111_085320



Läs mama-inlägget ”10 största chockerna med att få barn”

Postad: 10 januari, 2013 Av: Linda Lampenius Kategori: Baby, Barn, Familj, Förälder, Gravid, Graviditet, Livet | Etiketter: , , , | Kommentera

Här är ett inlägg som man inte får missa (ifall man fått barn, eller precis skall bli mamma/pappa)

http://www.mama.nu/Gravid–baby/10-storsta-chockerna-med-att-fa-barn

Väldigt underhållande…och sant!



11 dagar kvar som enbarnsförälder…

Postad: 3 januari, 2013 Av: Linda Lampenius Kategori: Baby, Barn, Familj, Förälder, Förlossning, Gravid, Graviditet, Livet | Etiketter: , | Kommentera

På tolfte dagen fr.o.m. idag, är Martin och jag plötsligt tvåbarnsföräldrar! Konstig känsla…att veta att det kommer att ske just då…om inte lilla vildbasaren i magen bestämmer sig för att komma ut tidigare…men i så fall blir det också kejsarsnitt 🙂

Nu har jag släppt alla rädslor (förutom min horribla nålskräck) gällande snittet. Vi behöver inte pina ett barn till med en utdragen förlossning, som ändå skulle sluta i akut snitt. Dessutom ligger hon antagligen fortfarande i sätesbjudning. Jag slipper ju också risken att bli ”trasig” i underlivet, eller få mitt blygdben spräckt (som min väninna fick). Man måste se positivt på situationen, hur man än föder…

Spännande dagar just nu…



Barnet ligger i sätesbjudning

Postad: 28 december, 2012 Av: Linda Lampenius Kategori: Baby, Barn, Förlossning, Gravid, Graviditet, Livet | Etiketter: , , , , | Kommentera

Igår var jag på mitt sista besök hos min barnmorska på Barnmorskorna Gamla stan, innan barnet skall födas. Fick då veta att lilltjejen ligger i sätesbjudning. Tur att jag redan har kejsarsnitt inbokat på grund av riskerna som en ”normal” förlossning skulle kunna medföra i mitt fall.

För övrigt var allt toppen. Magen/livmodern är precis så stor som den ”skall” vara, trots att jag ser rätt så mycket mindre ut än de flesta gör i nionde månaden.

Om två veckor och två dagar får jag hålla vår andra dotter i min famn…



Hen och Lucior med skägg…Nu börjar svenskarna gå för långt!

Postad: 10 december, 2012 Av: Linda Lampenius Kategori: Baby, Barn, Familj, Gravid, Livet, Olivia, Radio | Etiketter: , , , , , , | 3 kommentarer

Har precis lyssnat på Eva Rusz på Radio 1. Herregud vad provocerad jag blir när jag hör allt detta trams om hen och Lucior med skägg. Jag skrev ett e-mail till Eva, som hon precis läste upp i sändningen. Tack Eva!

Så här såg mejlet ut:

Hej Eva! Vill börja med att tacka för ett fint program. Lyssnar på Radio 1 dagligen, speciellt nu när jag är höggravid.

Jag har rest runt världen sedan jag var åtta år gammal och bott i Finland, USA och England innan jag ”landade” i Sverige 2003.
Jag har aldrig upplevt att kvinnor inte skulle få bejaka sin kvinnlighet förrän jag kom in i systemet här i Sverige. Det känns som om man som kvinna måste undvika speciellt ett kvinnligt yttre, för att tas på allvar eller få uppskattning. Jag önskar att vi i Sverige kunde vara glada för olikheterna mellan män och kvinnor. Män och kvinnor ÄR olika rent biologiskt.

Det är SJÄLVKLART att kvinnor och män skall ha samma lön för samma arbete! När vi kommit dit, har vi uppnått mycket inom jämställdhet.
Jag tycker att feminism borde handla just om detta. De flesta feminister verkar vilja forma om oss kvinnor till figurer, som påminner mer om män.
Varför kan vi kvinnor inte istället vara stolta över de egenskaper vi har, som män inte har? Som exempel kan jag nämna vilken ofattbart fantastisk upplevelse det är att få bära ett barn och sedan amma barnet. En man kan aldrig känna det vi känner. Närheten och kärleken mellan mamman och spädbarnet är det starkaste en kvinna kan uppleva.
Innan jag fick mitt första barn, Olivia nu 3 år och 10 månader, var jag väldigt egoistisk och tänkte bara på min karriär, på bekostnad av mina relationer. Jag var väldigt ”manlig” i mitt sätt att tänka och agera.
Under graviditeten började jag tänka om och idag ÄLSKAR jag att vara mamma. Jag älskar att få vara hemma med mitt barn och jag kan känna att det är min man Martin, som går miste om en hel del, eftersom han jobbar så mycket. (Martin är försvarsadvokat)

Angående ”hen”, så är denna svenska debatt otroligt tramsig och rätt så rasistisk. Man verkar inte få vara ”annorlunda” i Sverige, inte ens av angående kön. Jag hoppas att denna barnsliga diskussionen snart kommer att klinga av.

Den finska kvinnan som ringde dig och sade att det inte förekommer könsbestämda pronomen och att det skulle ha att göra med jämlikhet. Det är struntprat!
Biskopen i Åbo, Mikael Agricola, har kallats den finska skriftspråkets fader och han publicerade de första tryckta böckerna på finska. Böckerna trycktes i kungliga boktryckeriet i Stockholm under perioden 1543-1552.
Tror den finska kvinnan att biskop MiKael Agricola tänkte på jämlikheten mellan könen när han skrev språket? Herregud, på den tiden var det VERKLIGEN så att män var män och kvinnor var kvinnor. Dessutom hade kvinnor inga rättigheter på den tiden.

Andra språk som även saknar könsbestämda pronomen, som finskan, är:

Bengali
Filipino
Finsk-ugriska språk
Georgiska
Indonesiska/malajiska
Kinesiska
Koreanska
Nahuatl
Persiska
Romanska språk
Swahili
Turkiska språk

Påstår denna kvinna också, att livet i dessa länder är jämlikt mellan män och kvinnor?
Och att Lucia skulle ha skägg!?!? Haha, då skulle Sverige hamna på alla löpsedlar runtom i världen!

Tack än en gång för ditt program och jag vill passa på att önska dig en underbar Jul!

Linda Lampenius

 

 

Glömde bort att nämna i mejlet, att det inte är möjligt att enbart använda motsvarigheten till ”hen” i finska språket. De meningar som innehåller ”hen”, måste alltid föregås med en mening där ett namn eller en titel nämns.
Som enkla exempel kan nämnas:
Anna har en röd bil. ”Hen” gillar rött.
Kungen anländer. ”Hen” är ståtlig.

Det faktum, att könsbestämda pronomen fattas i finska språket, har definitivt INGENTING med jämlikhet att göra. Språket tillhör de finsk-ugriska språken.

 

 



Tvungen att stryka framträdanden pga graviditetskrämpor

Postad: 4 december, 2012 Av: Linda Lampenius Kategori: Gravid, Graviditet, Hälsa, Jobb, Konsert, Musik, TV, Uppträdande | Etiketter: , , , , , , , | Kommentera

Tänk att vissa graviditeter skall ställa till det så mycket för oss kvinnor. Som jag berättat innan, så har jag denna gång upplevt illamående (4 månader), deppighet (2 månader), anemi (några månader), extremt lågt blodtryck (konstant) och foglossning/falsk ischias (sedan mitten på september).
Nu har jag dessutom molande värk i magen största delen av dagarna och sammandragningar några gånger per dag.

Jag var sjukskriven på heltid största delen av oktober, på halvtid hela november och idag bestämdes det att jag igen måste sjukskrivas på heltid. I och för sig inte så konstigt med tanke på att det bara är en dryg månad kvar till kejsarsnittet.

Jag skulle vara gäst i Malous ”Efter Tio” idag, men kunde det inte pga ischias-smärtor. Nästa vecka (10 och 11.12.) är jag bokad till Birger Jarls julkonserter i Immanuelskyrkan, men måste tyvärr avstå äran att uppträda där. Jag har också lovat att vara med på kalendersigneringar för 1,6miljonerklubben på bl.a. NK och i Sturegallerian. Måste alltså stryka även de jobben från min kalender.

Till alla inblandade och till publiken: Jag ber om ursäkt för detta! Klarar bara inte av att jobba längre.

Kram, Linda



Trötthet, ischias, sammandragningar, näsblod…

Postad: 3 december, 2012 Av: Linda Lampenius Kategori: Baby, Barn, Gravid, Graviditet | Etiketter: , , , | Kommentera

Idag får jag INGENTING gjort! Jag är ju dock höggravid och sjukskriven på halvtid, så det är väl ok. Men det är ju rätt så tråkigt att ha ont både i magen och högra skinkan. På morgonen blev Olivia försenad från dagis för att jag helt enkelt inte ville åka, när det rann blod från näsan.

Näe, nu vill jag bara ha ut lilla spelevinken. Jag vill krama henne. Och just nu skulle jag faktiskt hellre lyssna på hennes gråt än  ha de här krämporna. Det komiska är att när man väl kommit dit och är dödstrött pga sömnbrist, så brukar man längta tillbaks till tiden då lillen fortfarande var i magen.

Kram, Linda



Sök i bloggen

Gilla Kurera på Facebook

Om bloggen


Namn: Linda Cullberg Lampenius.
Ålder: 45 år.
Bor: I en villa i Bromma.
Familj: Maken Martin Cullberg och döttrarna Oliva och Cecilia, 5 år respektive född i januari 2013.
Sysselsättning: Violinist, artist och författare.
Fokus just nu: Att skriva på min nya bok.
Om mig: I mitt yrke reser jag mycket och träffar många nya människor, men privat är jag rätt skygg och vill helst bara vara hemma med Martin och Olivia och lägga mig tidigt. Jag dricker inte, röker inte och äter helst hälsosam mat. Jag är nästan lite ”för” förtjust i all hälsokost som finns att köpa, älskar att köra snabba bilar och att åka skidor i Alperna. Jag är "fiskarna" i horoskop.
Om bloggen: Jag kommer att skriva om mitt liv som artist och numera även författare och föreläsare och om hur jag lever för att hinna och orka med allt.

Kategorier