Linda Lampenius

Ett sista farväl av en gudomlig utsikt

Postad: 1 oktober, 2014 Av: Linda Lampenius Kategori: Barn, Familj, Livet, skola | Etiketter: , , , , , , , , | Kommentera

Idag besökte jag vårt gamla hem för sista gången. Vi hann bo i Fållan vid sjön Magelungen i 5 1/2 år. Vi har haft ett ”sommarhus” året om och utsikten har varit gudomlig. Varje morgon, varje kväll har varit unik.
Tyvärr blev vi tvungna att lämna Fållan. Barnen blev lidande. Det fanns t.ex. ingen förskola i området. Vi fick åka rätt så långt med bil varje morgon. De andra barnen som gick i förskolan ”Hälsoförskolan Friskus” bodde nära förskolan. Våra barn hade inga vänner att leka med i området.
Nästa år skall Olivia påbörja sin skolgång. Vi anser att det är viktigt att våra barn får gå i en så bra skola som möjligt.
Jag kände mig väldigt isolerad i området. Ifall jag behövde något, var jag alltid tvungen att ta bilen.
Vi flyttade till Bromma i maj. Olivia har nu alla sina nya vänner inom gångavstånd. Vi kunde välja mellan 3 förskolor, som alla låg väldigt nära vårt hem. Dessutom har vi nu gångavstånd till ica, köttbutik, fiskbutik, café, klädbutiker, sandstrand, ängar, skog osv. Vi älskar Ålsten!
Här är mina sista bilder från gamla hemmet…

image

image

image

image



Skrämmande och sorgligt att behöva oroa sig för sitt barns skolgång i ett så fint land som Sverige

Postad: 19 juni, 2013 Av: Linda Lampenius Kategori: Barn, Familj, Jobb, Livet, Okategoriserade, skola | Etiketter: , , , , , , , , | 6 kommentarer

Olivia är nu 4 år gammal, vilket betyder att det snart är dags för en ny period i hennes liv. Vi alla som bor i Sverige och Finland kan väl hålla med om att vi är lyckligt lottade. Staten (vi skattebetalare) bekostar skolgången.

Den finska skolan är idag bättre än skolan i Hong Kong, Japan och Korea. Sverige ligger LÅNGT efter på denna lista. Är det för att svenskar är dummare? Kanske? …Nej, självklart inte! Det är skolan det är fel på! Man får inte lära sig att man måste jobba och anstränga sig för att lära sig saker i livet och uppnå sina mål. Man får inte heller lära sig att känna den nästan euforiska känslan, då man jobbat hårt och får sin belöning när man lyckas i slutändan. Jag tror att elitidrottare och klassiska musiker omedelbart förstår vad jag pratar om…

Tillbaks till vår vardag…Tyvärr måste alltså Olivia välja den svenska skolan framom den finska. Vi kan inte bo i Finland pga min mans yrke och språksvårigheter.

Jag är rädd för att våra döttrar skall hamna i en skola där det krävs en minimal mängd arbete för att klara sig. Det verkar också som att disciplin och respekt för medmänniskor och äldre inte existerar i den svenska skolan.

Ungdomar reser runt i världen mer än någonsin. Många drömmer om att bosätta sig utomlands. Hur skall det då gå för dessa stackars svenska individer. Konkurrensen är stenhård och de flesta andra i-länderna har oerhört mycket bättre skolor än Sverige. Framför allt krävs det mer av eleverna i de utländska skolorna och lärarna har högskoleutbildning.

Jag förstår ej heller varför svenskar är så rädda för vitsord? Idioti, tycker jag.

 

 

LÄS DESSA ARTIKLAR!!!

Mats Carlbom för DN:

”VASA”. Lugn i klassen, inget klotter i skolan, bäst i världen på matematik och läsning. Den finska skolan har framstått som en förebild. Men här finns också självkritik: svenskarna är bättre på att diskutera och arbeta i grupp.

I Finland får barnen betyg från låg ålder, oftast trean eller fyran, och lärarna har stor självständighet. Skolorna sköter i hög grad sig själva; här finns inte ens skolinspektioner.

I OECD:s stora undersökning 2001, Pisa, visade sig 15-åringarna i Finland vara bäst på matematik, läsning, naturvetenskap och problemlösning. Tre år senare, hösten 2004, kom en ny Pisaundersökning. Finland befäste sin förstaplacering före Hongkong, Japan och Korea.
Alla har de akademisk examen, och läraryrket är så populärt att studenterna står på kö för att komma in. Gallringen är stenhård. Och det trots att lärarlönerna ligger på i stort sett samma nivå som i Sverige.

Lärarna har traditionellt hög status i Finland, berättar Gun Jakobsson, rektor på Vasa övningsskola. Att skolorna och lärarna är mer självständiga i Finland än i många andra länder har lyfts fram som en av förklaringarna till de fins­ka framgångarna.

– Samhället visar att det litar på lärarna. Och en person man litar på får större självförtroende och gör därmed ett bättre jobb, säger Gun Jakobsson.

Här är en fyra, en femma och en sexa hopslagna, de har vissa lektioner ihop, andra, som matematik och språk, var för sig. De tre klassrummen kan lätt göras om till ett. Klasserna sköts av tre lärare som lagt upp programmet helt själva, ett exempel på lärarnas självständighet, menar Gun Jakobsson.

Hon känner mycket väl till det svenska skolsystemet och säger att det finns en sak som får finska lärare att himla med ögonen: att betyg inte ges förrän i åttonde klass i Sverige.

– Ingen finsk lärare tror sina öron. Det är ju en ren oartighet, man struntar i att ge eleven ade­kvat feedback!

Det finska betygssystemet består av siffror i sju steg: från 4 (underkänd) till 10, och så har det varit så länge någon kan minnas utan att ifrågasättas.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/lararna-bakom-succen-for-skolorna-i-finland/

 

 

Liv Beckström

På Johannesskolan i Malmö går 40 procent av niorna (!) ut grundskolan utan tillräcklig behörighet till något gymnasieprogram. De har inte fått godkänt i kärnämnena svenska, matte, engelska och kanske inte heller i andra ämnen och hamnar i ett Individuellt program, en sorts förlängd grundskola, med risk för utanförskap och långtidsarbetslöshet.
Med de nya energiska lärarna som under några månader ska få upp studiemotivationen i klass 9A så har det börjat hända saker i klassen. De planerar för framtiden och inser plötsligt att betygen är avgörande – och att de går att påverka med egna insatser!
Den nya rektorn sätter ribban högt: Alla ska gå ut med godkänt. Ja, det är ett rimligt mål, och det som är skämmigt är att det räknas som högt och inte varit självklart tidigare.

Finland visas med rätta upp som ett gott exempel. Där är det betyg från årskurs 5, men det är inte betygen ensamma som förklarar skolans topplacering för tredje året i OECD:s internationella skoltävling i Pisa.
Tidningen Dagens Samhälle har ett reportage om det finska undret i sin temabilaga Skola & Lärande (mars/2008) och visar på några intressanta saker.

Betygen i Finland används inte för att konkurrera om utbildningsplatser.
Skolorna behöver inte sträva efter höga betygssnitt för att klara sig i konkurrens med andra skolor, utan är ett sätt för eleverna att jämföra sina nuvarande prestationer med de tidigare.

I finska skolor hänger även de svagaste eleverna med och färre slås ut. Klasserna blandas och starka elever lyfter de svagare. Lärarna har hög status och alla har 5 års utbildning. Obehöriga finns inte.
Den finska skolan har sluppit besparingar, den slipper konkurrera med skolpeng, antalet friskolor är minimalt.
Eleverna får 30 timmar lärarledd undervisning i veckan, medan svenska lärare bara ägnar 30 procent av sin tid till undervisning. Framförallt har den finska skolan arbetsro. I den finska skolan är det färre elever som slås ut än i skolan i övriga nordiska länder. Även om man tar bort elever som har utländsk bakgrund når Sverige inte upp till Finlands resultat.

Svensk skola har med andra ord mycket att lära av Finland, och med en sådan organisation kan betyg hjälpa i stället för att stjälpa.

http://www.ka.se/index.cfm?c=81898

 

Göteborgs Universitet
Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

Den finska grundskolans pedagogiska system och 
framgångar: en studie med utgångspunkt i PISAundersökningarna
Bibi Hultsberg & Sara Nilsson

Syftet med vårt arbete är att kartlägga den finska grundskolans pedagogiska system. Vi har undersökt 
hur de sociokulturella och de socioekonomiska faktorerna påverkar den finska grundskolan. 
Vi valde att skriva om den finska skolan för att vi tycker att det är relevant för vår framtida yrkesroll att 
undersöka varför den finska skolan utsetts till världens bästa skola och det är även aktuellt i och med den 
nya regeringens förslag på skolreformer. 
Vår huvudfråga är: Vilka faktorer påverkar den finska grundskolans framgångar? 
Vi har gjort en litteratur- och intervjustudie. Vi har läst litteratur från universitetsbiblioteken i Göteborg. 
Litteraturen som vi har tagit del av utgörs bland annat av tidigare forskning, rapporter och 
studentlitteratur som vi använt oss av tidigare i våra utbildningar. Vi gjorde tre intervjuer med 
utbildningsexperter från Utbildningsstyrelsen i Finland.
Våra resultat visar att den finska skolan fortfarande har kvar en del av de traditionella teorierna i
undervisningen. Vi kunde se att samhällets struktur spelar en betydande roll i skolan. Förtroendet för 
lärarna och skolan som bygger på lärarutbildningens höga status och föräldrarnas delaktighet i elevernas 
bildningsprocess har stor betydelse för den finska skolans framgångar. Vi fann att Finland skulle kunna 
nå längre i sin framgång om de hade mer etnisk mångfald eftersom de då på ett mer naturligt sätt skulle 
kunna förbereda sina elever för deltagande i näringslivet i västvärlden. Den sociala biten utgör den finska 
skolans svaghet. Finland är bra på att stödja den individuella aspekten av det livslånga lärandet, men det 
krävs mer engagemang för den sociala aspekten av lärandet.
Vårt arbete kan till viss del belysa varför den finska skolan har utsetts till världens bästa skola och på så 
sätt komma att inspirera och motivera lärare till arbeten som syftar till att utveckla den svenska 
grundskolan.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/3838/1/HT06-2611-071.pdf

 



Sök i bloggen

Gilla Kurera på Facebook

Om bloggen


Namn: Linda Cullberg Lampenius.
Ålder: 45 år.
Bor: I en villa i Bromma.
Familj: Maken Martin Cullberg och döttrarna Oliva och Cecilia, 5 år respektive född i januari 2013.
Sysselsättning: Violinist, artist och författare.
Fokus just nu: Att skriva på min nya bok.
Om mig: I mitt yrke reser jag mycket och träffar många nya människor, men privat är jag rätt skygg och vill helst bara vara hemma med Martin och Olivia och lägga mig tidigt. Jag dricker inte, röker inte och äter helst hälsosam mat. Jag är nästan lite ”för” förtjust i all hälsokost som finns att köpa, älskar att köra snabba bilar och att åka skidor i Alperna. Jag är "fiskarna" i horoskop.
Om bloggen: Jag kommer att skriva om mitt liv som artist och numera även författare och föreläsare och om hur jag lever för att hinna och orka med allt.

Kategorier