Julgranspynt i en julgran

Lista: Så miljömärker du din jul

Fakta

Gröna listan: Fritt fram
Sillen:
Står på Världsnaturfondens gröna lista. Men se upp för den från östra Östersjön. Den står på gula listan.
Kålen:
Det vegetariska på julbordet är det mest miljövänliga. Kålen är dessutom i högsäsong.
Gammeldags delikatesser:
Förr åt man grisfötter och använde flera delar av grisen. Hade vi ätit fler delar och hushållat bättre med de råvaror vi äter hade det gjort en stor skillnad.

Röda listan: Ät inte
Den akut utrotningshotade ålen:
Jämfört med 1970-talet har 95 procent av den europeiska ålens yngel försvunnit.

Gula listan: Tänk efter
Kött:
Kan man satsa på att ha ett mer vegetariskt julbord är det bättre för miljön.
Lutfisk:
Långan är rödmakerad på Världsnaturfondens lista, men det finns också långa som är gulmarkerad som är fångad i Barents hav.
Saffran:
Är ofta producerad i Mellanöstern under dåliga arbetsförhållanden. Samtidigt var många plantage i Afghanistan tidigare opiumplantager. Saffranproduktion är en förbättring.
Källa: Naturskyddsföreningen

Det går alldeles utmärkt att miljömärka sin jul.
Här de bästa knepen.

Julklapparna:

  • Överkonsumera inte
    Inom familjen kan ni besluta er för att endast ge få eller gemensamma presenter eller endast till barnen. Välj endast nödvändiga, inhemska julklappar, gärna återanvända.
  • Köp energisnålt
    Köper du dyra hushållsmaskiner välj då energisnåla produkter med lång garantitid.
  • Ge upplevelse
    Till exempel en bio- eller konsertbiljett, ett presentkort till ett gym eller en massör eller ett löfte om hjälp med städning eller barnpassning.
  • Ge klappar mjuka för planeten
    Vad sägs om en get, ål, falk eller 80 stelkrampsvaccin under granen? Genom organisationer som Naturskyddsföreningen, Unicef, SOS barnbyar och Action aid kan du göra till exempel sambon, mormor eller pappsen till stolta givare (av välgörenhet) istället för "tagare".
  • Tillverka egna klappar
    Till exempel sticka eller virka en mössa, ett par raggsockor eller handskar. Ge bort egenhändigt bakade eller lagade alster. Klipp och klistra fina bilder på en gammal pepparkaksburk eller tändsticksask.

    Kakburk

    Foto: Malin Duvstedt

 

 

Julbordet:

  • Ekologiskt på julbordet
    Har du ett julbord fullt av ekologiskt får du inte bara lyxiga råvaror av hög kvalitet, du bidrar också till en god jul för naturen, djuren och människor i andra delar av världen. Använd inhemska och lokala råvaror till julmaten i så stor mån det går.
  • Satsa mindre på kött och mer på grönsaker
    Ös på med mer grönsaker än vanligt i år. Till exempel rödbetor, morötter, rödkål och apelsiner från Europa är i säsong just nu. Placera gärna de gröna rätterna i början av julbordet och lägg upp rätterna med kött och fisk på mindre fat som fylls på när de börjar ta slut, så äter dina gäster miljösmart av bara farten. Att äta mer grönt och mindre kött är en av de viktigaste sakerna vi kan göra för vår planet.
  • Undvik ål och se upp med lutfisk och lax
    Ålen är nära utrotning och förtjänar ett bättre öde än våra julbord. Välj en lutfisk på MSC-märkt sej eller torsk och undvik lutfisk som (oftast) görs på långa, som är en hotat fisksort. Välj Krav-odlad lax så slipper du riskera att bidra till utfiskade hav.
  • Ät sill och ansjovis
    Två svenska julbordsklassiker som varken är utrotningshotade eller innehåller särskilt mycket miljögifter.
  • Baka själv
    ... och utnyttja efterungsvärmen.
  • Undvik matsvinn
    Den klimatsmarta julbordsgästen bör tänka på hur mycket mat som lassas upp på tallriken. Påminn dina gäster.

 

Julstädning:

  • När du städar skåp och lådor, samla ihop överlopps kläder och grejor och för dem till någon insamling för medellösa här hemma eller utomlands. Prydliga skåp och vetskapen om att dina saker kommer till användning ger julstämning.
  • Julstädningen klarar du av utan kemikalier eller med miljömärkta produkter. Badrummet blir rent och doftar friskt om du byter ut rengöringsmedlet mot utspädd ättika.

 

Granen:

  • Välj en vanlig svensk gran hellre än plast
    En vanlig svensk gran, gärna så närodlad gran som möjligt, är det bästa valet för den som vill ha julgran. Den kallas ibland rödgran eller Picea abies. Finns även ett fåtal KRAV-märkta men då måste man oftast vara ute i god tid.
  • Undvik kungsgran
    Kungsgran (Abies nordmannia) är, enligt Naturskyddsföreningen, generellt sämre än svensk gran eftersom man vid odlingen ofta använder bekämpningsmedel. Ofta kommer också kungsgranen från Danmark och är då dessutom transporterad med lastbil.
  • Använd bara plastgran om du redan har en hemma
    Sämst för miljön är plastgranen, även om man använder den i många år. När man räknar ihop allt som produktion, transporter och mängden giftiga kemikalier vid nedbrytning och förbränning blir den totala miljöåverkan störst med en plastgran. Så skippa den, om du inte redan har en hemma vill säga.

 

Juldekorationerna:

  • Skippa plastpyntet och gör själv
    Skippa plastpyntet och satsa istället på saker i  tyg, halm, papper och andra naturmaterial. Du kan lätt gå till närmaste hobbyaffär och sedan hem och göra pyntet själv. Annat fint och väldoftande är apelsiner prydda med nejlikor, och kransar av pilträ eller kvistar. Tillsammans med barnen kan du lätt "jultransformera" kottar och stenar med färg, glitter och fantasi.
  • Skippa den köpta "vitmossan"
    Den så kallade vitmossan som säljs i butiker är inte alls någon mossa utan en fönsterlav, plockad på ett storskaligt sätt som gör det svårt för den att återhämta sig. Dessutom behandlas den ofta med kemikalier. Köper du ändå fönsterlav kan du spara den från år till år, och plockar du själv laven i skogen så ta den lite försiktigt i kanten av en större tuva. Kom ihåg att vattna då och då så att den inte blir torr och brandfarlig.
  • Energisnål belysning
    Julljus hör julen till men satsa på en lysdiodslinga, som kan vara tio gånger effektivare än en traditionell ljusslinga. Känn på slingan så den inte blir varm när den lyser, det är beviset på att det verkligen är lysdioder (LED). Tänk på att ett ljus i en islykta på gården är vackrare än grälla uteljus. Undvik värmeljus i metallformar, de ger bara upphov till onödigt avfall. Om de används så sopsortera dem rätt (se nedan).

 

 

Övriga tips:

  • Återanvänd presentpappret och snörena från i fjol. När julafton kommer uppmanar du folk att vara lite försiktiga när de sliter upp julklapparna och tar sedan till vara papper och snören för kommande behov.
  • Jul- och nyårskorten kan du själv göra, ensam eller tillsammans med barnen.
  • Gynna kommunala trafikmedel. Reservera långfärdsbiljetterna i tid så reser du bekvämt. Erbjud billösa vänner och släktingar skjuts om du väljer att ta bilen.

Så sopsorterar du julens rester: Sopkvast

  • Lägg julklappspappret och wellpapp från paketen i behållaren för pappersförpackningar, inte i tidningsinsamlingen.
  • Ta bort snören och lägg dessa i soppåsen så att de istället kan bli fjärrvärme och el.
  • Återvinn frigolit i behållare för plast.
  • Lämna smålampor (från kransar, julgransljus, slingor, ljusstakar) som smått el-avfall på återvinningscentralen eftersom de innehåller ämnen du inte vill ska läcka ut i naturen.
  • Sorter värmeljus och marschaller som metallförpackningar. Ta gärna bort metallbiten som håller fast veken och sortera aluminiumet.
  • Lämna in julgranen på närmaste återvinningscentral, insamlingsställe eller grovsoprum.

Av Isabelle Hedander


Fakta

Gröna listan: Fritt fram
Sillen:
Står på Världsnaturfondens gröna lista. Men se upp för den från östra Östersjön. Den står på gula listan.
Kålen:
Det vegetariska på julbordet är det mest miljövänliga. Kålen är dessutom i högsäsong.
Gammeldags delikatesser:
Förr åt man grisfötter och använde flera delar av grisen. Hade vi ätit fler delar och hushållat bättre med de råvaror vi äter hade det gjort en stor skillnad.

Röda listan: Ät inte
Den akut utrotningshotade ålen:
Jämfört med 1970-talet har 95 procent av den europeiska ålens yngel försvunnit.

Gula listan: Tänk efter
Kött:
Kan man satsa på att ha ett mer vegetariskt julbord är det bättre för miljön.
Lutfisk:
Långan är rödmakerad på Världsnaturfondens lista, men det finns också långa som är gulmarkerad som är fångad i Barents hav.
Saffran:
Är ofta producerad i Mellanöstern under dåliga arbetsförhållanden. Samtidigt var många plantage i Afghanistan tidigare opiumplantager. Saffranproduktion är en förbättring.
Källa: Naturskyddsföreningen

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Finalisterna i Årets matbluff utsedda

Eko/miljö

För fjärde året i rad har den ideella konsumentföreningen Äkta vara tagit fram fem finalister till antipriset ”Årets matbluff”. Soyagrädde med 2 procent soya och glutenfritt  teff- och bovetemjöl med 3 procent teff är två av finalisterna av de totalt 162 nomineringarna som kommit in från allmänheten.

Ny rapport ska öka kunskap om minnessjukdomar

Forskning

Idag har ungefär 160 000 svenskar en demenssjukdom. Antalet demenssjuka väntas öka till 250 000 inom 30 år. Detta på grund av att det stora antalet personer som föddes på 1940-talet då uppnår en hög ålder. Alzheimerfonden har därför tagit fram Sveriges första vetenskapliga alzheimerrapport som ska kunna läsas av gemene man för att öka kunskapen om minnessjukdomarna.

Hittade du också en halsduk eller ett par vantar?

Allmänt

Medlemmar i svenska kyrkan har stickat vantar, halsdukar och strumpor och lagt ut för att visa på kraften i goda handlingar. I gryningen till den 14 januari lades deras stickade alster ut i hela landet. På lapparna stod det till exempel: Fryser du? Den här halsduken är inte borttappad, den handgjord. Ta den, varsågod.

Studie: Apor föredrar socker framför alkohol

Forskning

Har du någonsin undrat varför djur äter jäst frukt som innehåller alkohol? Vi drar ofta slutsatsen att det beror på att de i likhet med oss människor skulle tycka om att berusa sig. Nu har forskare undersökt om apors beteende kan avlöja något om människans benägenhet till alkoholism.

Hella gör rent hus utan gifter och kemikalier


Eko/miljö

För tre år sedan kom Hella Nathorst-Böös ut med boken "Häxans hus" full av tips på hur man lever mer giftfritt både när det kommer till hemmet men också hygien och hudvård. Sedan dess har intresset bara ökat och nu ges boken ut på nytt. Kurera växlade några ord med Hella om varför det är så viktigt att detoxa sitt hem och fick några användbara tips.

 

Nu kan Maja svälja sina tabletter

Övrigt

Maja, 11 år, har alltid haft stora besvär att svälja tabletter, som till exempel Ipren och Alvedon. Sedan provade Majas mamma Eva att trä över tabletterna med ett litet hölje med god smak. Då kunde Maja svälja utan problem. – De smakar jättegott. Mina har kolasmak, säger Maja.

Ann-Kristin Sundin: “Mjölk är fortfarande hälsosamt”

Kurera debatt

Alla har en åsikt om mat, oavsett vilka vi är och vad vi arbetar med. Anledningen är så klart enkel – alla äter, och alla påverkas av maten vi väljer att lägga på tallriken. Då är det desto viktigare att de budskap som konsumenter nås av är vetenskapligt behäftade och tål att utmanas och kritiseras. Inte minst diskuteras mjölk och mjölkprodukter i många sammanhang när gäller allt från hjärtkärlhälsa till skeletthälsa, och felaktigheterna som vi möts av är flera.

Studie ska undersöka vad fysisk aktivitet kan göra för deprimerade

Forskning

Att fysisk aktivitet gör oss piggare och gladare, det vet alla som motionerar. Men kan även deprimerade och isolerade personer få effekt av fysisk aktivitet och undvika att falla tillbaka i sjukdomen? Det ville forskare vid Lunds universitet ta reda på. Därför startade de en studie där 100 deprimerade patienter med en eller flera depressioner bakom sig får lära och träna.

Stockholm har fått landets första meditationsstudio

Mental hälsa

I New York och San Fransisco rullar sedan några år meditationsbussar på gatorna. I Sverige har kanske meditation främst varit något som utövas i samband med yoga eller på vissa center men nu blir det ändring på det. Mindstory i Stockholm är en studio helt vikt åt olika former av meditation, dit den stressade storstadsbon kan gå för att landa.

 

kvinna som äter sallad

Ät dig symptomfri från sköldkörtelsjukdom

Forskning

Närmare en halv miljon lider av någon form av sköldkörtelsjukdom i idag – de flesta är kvinnor. Den senaste forskningen visar att du kan minska dina symptom och öka din livskvalitet genom att ställa om din kost. – Redan efter några veckor kan du märka skillnad, säger Karl Hultén, biomedicinare och expert på kost och livsstil vid autoimmun sjukdom.

Hund under småbarnsåren kan skydda mot schizofreni

Husdjur

Att växa upp i ett hem med hund kan fungera som ett skydd mot att senare i livet utveckla den svåra psykiska sjukdomen schizofreni, det visar en ny studie. Man undersökte även kopplingen till bipolär sjukdom, dock utan resultat. Även kopplingen mellan tidig exponering för katter och senare risk för psykisk störning undersöktes.

Så gör du din egen hostmedicin

Förkylning

Har du haft influensa eller kanske bara en vanlig förkylning under senhösten och nu under vintern? Då kanske du fortfarande dras med rethosta och halsont. Vanlig hostmedicin säljs för flera hundra miljoner varje år men det finns ingen vetenskaplig grund för att dessa fungerar. Honungsvatten med citron eller timjan är en gammal beprövad huskur som kan lindra hosta och halsont.

 

Helen Alfredsson: ”Jag tycker om att vara tråkig”

Hälsa

Golfproffset Helen Alfredsson har levt sitt liv i resväska. Men nu har hon landat – efter än 30 år år utomlands och en lång rad segrar i golftävlingar världen över har hon hittat lugnet i vardagen i Onsala utanför Göteborg, tillsammans med Kent. Och i hemmet i Florida, för hon är hemma även där.

Alpdoktorns idéer är idag vetenskapligt bevisade

Hälsa

Den schweiziska hälsopionjären Alfred Vogel ägnade hela sitt liv åt att örter, naturmediciner och patienter. För ”alpdoktorn” var hälsa en harmonisk kombination och en välbalanserad livsstil –  god sömn, sunda matvanor, motion och livsglädje.  I dag är flera av Alfred Vogels upptäckter vetenskapligt bevisade.

Behöver vi gå 10 000 steg om dagen för att må bra?

TRÄNING

Det har väl inte undgått någon att vi rekommenderas att gå 10 000 steg om dagen, vilket är mellan sju och åtta kilometer, för att må bra. Men behöver vi verkligen gå så långt? Och vem bestämde att 10 000 steg är optimalt? Ny forskning visar faktiskt att det troligtvis räcker att gå 6 000 steg om dagen, vilket är mellan fyra och fem kilometer, för att uppnå en större hälsovinst.

Hjärnforskaren om beröring – det är livsviktigt!

Mental hälsa

Närhet och beröring är inte bara en fråga om kramar och sex, vi behöver beröring för att fungera som människor och det är ofta de små gesterna som betyder mest. Kurera ställde några frågor till hjärnforskaren Helena Backlund Wasling som i sin bok ”Närmare” ger en förståelse för varför det är så vikitigt att vi faktiskt tar i varandra.

 

Tips på vanor som ger en god hjärnhälsa

Mental hälsa

För att ta hand om vår kropp på bästa sätt behöver vi äta en näringsrik och varierad kost och ägna oss åt någon form av motion men även hjärnan behöver sitt för att må bra. Här kommer några tips på hur du blir bättre på att ta hand det du har i knoppen.

Björn Klinge: “Vår hälsa sitter i munnen”

Hälsa

Övertandläkare Björn Klinge blev uppmärksammad för ett experiment där han låtsades vara tandlös för att undersöka hur han blev bemött. Björn förespråkar att tandvård ska ingå i den vanliga sjukvården. I en ny bok vill han bidra till att öka kunskapen om munhälsans koppling till resten av kroppen.

Kan hundar äta bananer och annan frukt?

Husdjur

Det kan vara knepigt att ha koll på vad man kan ge hundar att äta, när det kommer till frukt och grönsaker. I motsats till vad många tror kan även jyckar må bra av en dos frukt och grönt då och då. Så hur ligger det till? Kan man ge vovven en banan?

 

Nyhet: Läkemedelsverket har godkänt läkeört mot migrän

Fakta

Migrän är en av våra stora folksjukdomar. En miljon svenskar drabbas kontinuerligt av migränanfall som varar mellan några timmar upp till ett dygn. Kvinnor drabbas dubbelt så många gånger som män och oftast uppstår under vissa perioder i menscykeln. Om du tar tre-fem blad av läkeörten Mattram så kan det förebygga migrän.

Så styr tarmfloran ditt immunförsvar

Forskning

Uppemot 80 procent av immunförsvarets celler finns i tarmen. Goda tarmbakterier kan stötta immunförsvaret och hjälpa dig att slippa bli trött, förkyld eller få influensa. Ett snabbt sätt att stärka immunförsvaret är att ta probiotika, exempelvis mjölksyrabakterier från släktet Lactobacillus.

Fanny hittade lugnet med ashwaganda

Mental hälsa

Mobbingen i skolan låg till grund för ett dåligt självförtroende. Följden blev psykisk ohälsa och depression. Fanny Ekstrand mådde helt enkelt inte speciellt bra. Hon provade ashwagandha – och hittade lugnet, glädjen och kunde äntligen sova.