Liten guide till yoga! Vilken form passar dig bäst?

Yoga har blivit folkligt och finns nu i de allra flesta städer och på de flesta gym.
Vill du komma igång med yoga och vet inte vilken form du ska välja? Vi klandrar dig inte, utbudet är stort och det är inte helt lätt att veta vad som är vad - och vad som passar vem.

Här får du en snabb guidning till olika yogaformer.

Yoga som träningsform är effektiv och hälsoboostande. Den ger styrka, balans, ökad smidighet och närvaro - och även om du kanske, hittills, sett yoga mest som en trendträningsform och/eller en lite ouppnåelig livsstil är du kanske ändå lite sugen på att ge yogan en chans?
Inget dumt beslut i så fall.

► Läs också: Krönika: "Yoga är varken exkluderande eller en religion!

 

Hitta din personliga favorit
Yoga passar de allra flesta och hälsofördelarna är många, såväl de rent fysiska som mentala - och kan, menar experterna, förändra din kropps uppbyggnad inifrån och ut, från topp till tå. Det gäller bara att hitta den form som är rätt för just dig.
Kurera hjälper dig.

Ashtanga
Ashtangayoga är en mycket fysisk, dynamisk och kraftfull yogaform (med sin grund i hathayoga) som brukar kallas den mest fysiskt krävande och som är utformad för att skapa värme och göra att utövaren blir svettig. Ashtanga består av ett antal positioner som utförs i en bestämd ordning. De ganska snabba, flödande rörelserna kombineras med synkroniserad, dynamisk andning, så kallad yinyasa.
Ashtanga introducerades i väst på 1970-talet av Sri Krishna Pattabhi Jois. Totalt finns sex olika serier med övningar för utövaren att bemästra.
Yogaformen kräver en ganska god fysisk grundform och kan vara avskräckande för en total nybörjare.

Läs också: Liten grundkurs i yoga

Ayurvedayoga
Denna yogaform bygger på den indiska ayurvediska läran och hathayoga och utgår från individens kroppskonstitution (dosha), rådande hälsa och eventuella obalanser. Du börjar med uppvärmning och solhälsning, sedan blandas fysiska och snabba övningar med mindre fysiska och långsamma övningar. Ayurvedayoga säger sig vara till främst för den som vill lära sig leva naturligare, förstå sig själv och balansera stress.
Övningarna växlar beroende på årstid och tid på dygnet och kan även anpassas efter kroppstyp.
Yogaformen passar alla eftersom yogan anpassas efter deltagarna.

Bikram
Bikramyoga eller hot yoga, som det också kallas, är en mjuk yogaform som dock kan vara ganska fysiskt ansträngande yoga i och med att den utförs (inte sällan i bikini) i ett 40-gradigt rum med 40 procents luftfuktighet. Yogaformen är en form av hathayoga som består av en serie på 26 ställningar och två andningsövningar. Den tränar hela kroppen, såväl in- och utsidan då övningarna sägs ha en djupgående effekt på både kropp och själ. Värmen bidrar till att man kommer djupare in i stretchövningarna, förebygger skador och rensar ut oönskade gifter genom svettning. Passen är oftast 90 minuter långa och ökar kondition, flexibilitet och styrka.
Bikramyogan grundades av Bikram Choudhory som har grundat en hel kedja med Bikram-yogacenter, framför allt i USA.
Passar personer med bra grundkondition och extra bra för de lite frusna.

Global yoga
En modern och fysisk yogaform anpassad efter dagens behov, och där influenserna hämtats både från öst och väst. Teknikerna och passen kan variera ganska mycket så här gäller det att prova sig fram för att hitta sin favorit.

 

► Läs också: 17 anledningar att våga yoga

Hatha
Hathayoga är en mjuk och lugn yogaform som syftar till att uppnå balans mellan kropp och sinne. Går mycket ut på att få kontroll över kroppen och passar alla, kanske särskilt för nybörjare och de som vill pröva på yoga.

Kundalini
Kundaliniyoga frigör energier med hjälp av mantran och sekvenser av snabba och långsamma repetitiva rörelser. Det är en mjuk yoga som utförs i lugnt tempo och lägger mycket fokus på det mentala och andliga. Med hjälp av enkla men väldigt kraftfulla fysiska övningar tränas en sak i taget, till exempel att stärka ryggen eller immunförsvaret. Kan vara gynnsam och stärkande för personer med ryggont, hävdar en del.
Ett av syftena med kundaliniyoga är att lära sig bemästra sinnet med hjälp av andning, mantran och meditation.
Yogaformen passar alla, unga som gamla men även de som bara är intresserade av att få nedvarvningshjälp och mental träning.
Kundaliniyoga introducerades i väst 1968 av Yogi Bhajan.

Poweryoga
Poweryoga är en fysisk yoga anpassad för att passa som pass på gym. Poweryogan bygger på ashtangayogan, men med förenklade övningar som har inslag av aerobics. Denna yoga är, menar vissa, inte så meditativ utan bygger mer på en känsla av att de olika yogapositionerna flyter samman.
Syftet är att få en starkare och smidigare kropp och varje pass avslutas med en lång vila.
Passar alla som har en hyfsad grundfysik och önskar sig en fysisk utmaning. Passar mindre bra för personer med ryggproblem.

► Läs också: Anna Asplund: ”Yoga kan ge nya perspektiv på livet”

 

Aqua/vattenyoga
Vattenyoga utförs i behagligt tempererat vatten, vilket ger ökad rörlighet och flexibilitet i de olika övningarna. Rörelserna, som utförs till musik, är hämtade från flera olika yogaformer och görs både stående på botten, mot bassängkanten och flytande. Vattnet bidrar till att många av de övningar som anses svåra att göra på land blir lättare. Motståndet från vattnet gör också att rörelserna blir mjukare och långsammare och belastningen på kropp och leder mindre.  Tränar hela kroppen och passar alla, såväl unga och tränade som äldre och otränade.

Yinyoga
Yinyoga är en enklare yogaform anpassad för återhämtning. Yogaformen är stillsam med lätt stretch och fokus på medveten närvarokänsla. Den fokuserar höfter, lår, bäcken och nedre delen av ryggraden. Yogaformen arbetar mer på kroppens bindväv än på kroppens muskler. Övningarna utförs på golvet och varje position hålls mellan tre och fem minuter med avslappnade muskler och uppmärksamheten riktad mot andningen som ska vara djup och lugn.
Yogaformen går främst ut på att mjuka upp och träna leder, ligament och bindväv för att behålla en rörlig och ungdomlig kropp och undvika led- och ryggproblem.
Passar de flesta eftersom den utövas efter den utövandes egna förutsättningar. Används oftast som en kompletterande yoga, inte sällan i slutet av ett yogapass med annan inriktning.

► Läs också: Experten: Yoga bort din stress!

Många andra yogaformer...
Utöver ovan nämnda finns ytterligare en stor mängd andra yogaformer.
Här är ett axplock:
Aurayoga, asanasyoga, gitayoga, gravidyoga, hormonyoga, Iyengaryoga, japayoga, karmayoga, kristen yoga, layayoga, livsyoga, mantrayoga, medicinsk yoga, nirvanayoga, pranayamayoga, pureyoga, rajayoga, shaktiyoga, shivayoga, tantrayoga, taoyoga, viryayoga, yantrayoga, yogalates, zenyoga, zen-buddistisk yoga.

Av Isabelle G Hedander

Källor: Tidningen Mama och Icakuriren.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Naturliga ämnen håller hjärtat i form

Forskning

1,8 miljoner svenskar har någon form av hjärt- kärlsjukdom. Det är vår vanligaste dödsorsak, fyra dödsfall av tio beror på hjärt- kärlproblem. Men bättre diagnoser och behandlingar räddar liv. Är forskarna på rätt spår kan dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar komma att halveras. Åtminstone om man får tro KiSel-10-studien som visade att Q10 i kombination med selen kunde minska dödligheten med hela 54 procent.

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

 

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

 

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

 

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.