Livsstilscoacherna

Förstå drivkraften bakom övervikt

Att hitta pusselbitarna och ändra på kost och träning är en viktig del för att bli av med övervikt men nyckeln är att förstå känslorna och drivkraften bakom ett ohälsosamt ätbeteende.

Enligt rapporter från överviktsforskare på GIH är 54% av Sveriges vuxna befolkning är överviktiga eller lider av fetma. Det är fler än någonsin. Så mycket som 64% av alla män är överviktiga. Eller om man ser det omvänt, endast 36% av alla svenska män har ett hälsosamt ätbeteende. Studien är baserad på över 447 000 män och kvinnor i åldrarna 18-74 år.

För mig som arbetar med hälsa och har gjort så i hela mitt yrkesverksamma liv oroar det mig mycket att det inte finns någon strategi för övervikt i Sverige. Det behöver dock inte vara fallet för den enskilda individen, du kan ha en egen strategi. Hälsovinsten när du börjar agera är omedelbar.

Bristen på nationell strategi betyder inte att det saknas råd och metoder att välja mellan, tvärtom. Det finns gott om dieter. Om du väljer att följa en viss diet handlar det oftast om en begränsad tid och när dieten är över återgår du till samma kost som tidigare. Det kan vara en period av fasta eller att utesluta vissa livsmedel under en viss tid, ibland för att åstadkomma en snabb viktminskning. Det som är viktigt att komma ihåg är att när du återgår till den kosthållning du åt tidigare så kommer din kropp att sträva efter att hitta tillbaka till din tidigare vikt. Det enda sättet att lyckas med att behålla resultatet av en diet är att göra den till din livsstil.

De allra flesta som bär på övervikt vill egentligen inte göra det men beteendeförändringar kräver insikt och en plan för att lyckas. Ätbeteende är inget undantag.

Så hur kommer man åt problemet?

Det ligger mycket skuld och mycket skam bakom övervikt och när man väl har fått det klart för sig så förstår man att det inte handlar om att byta ut ett livsmedel eller bara ändra på storleken på portionerna. Det blir som att måla över rosten på bilen – det ser snyggt ut i början men under ytan kvarstår och växer problemet.

Nyckeln till övervikt ligger i helhetsbegreppet hälsa, inte i maten i sig. När din hjärna kan acceptera vad som behöver ske kan den också övertyga kroppen om att utföra det. Med andra ord, det är hjärnan som bestämmer.

Jag har själv gjort en viktresa över lång tid. Som gammal elitidrottare gick jag upp i vikt när träningsdosen minskade och kroppen inte längre reagerade som när jag var ung. Kilona smög sig på. Eftersom mitt kall blev just att arbeta med hälsa har jag länge sökt efter en livsstil som får min kropp att må bra och idag, nästan 20 kg lättare än för fem år sedan mår jag bättre än någonsin. Och det visade sig inte alls vara en radikal omstrukturering som behövdes, snarare små justeringar i livsstilen men också faktorer som påverkar mitt liv i stort och smått.

En del var att få tillbaka harmoni i vardagen. Det smyger sig lätt in ”måsten” som blir till belastningar och stress i kroppen. Dessa identifierade jag och bytte ut mot många ”vill”, sånt jag gärna vill göra men inte tillåtit mig själv.

En annan del handlade om mitt val av kost. Egentligen ville jag inte göra om min kosthållning helt och hållet, jag var ganska nöjd med hur jag åt, men nåt behövde jag göra och det blev att skruva om ett mål mat om dagen och äta mer råkost. Inte mycket mer än så.

Den sista delen, som också tillhörde ett av mina ”vill”, handlade om att göra någon sorts aktivitet varje dag. Jag har alltid siktet inställt på minst 30 min men blir det kortare så gör det inget. Oftast blir det lite mer än så. Och så finns det förstås dagar då jag vilar helt.

Allt det där ser förstås enkelt ut, nästan för enkelt men man ska veta att jag aldrig hade klarat det utan hjälp. Att hitta pusselbitarna är en del i en livsstilsförändring men att förstå känslorna och drivkraften bakom beteendet, det behöver vi alla hjälp med.

Lycka till!

Peter

Källor: GIH



Bli klar i tid!

Är du en av dem som skjuter upp saker till senare?

Det här är första texten av fyra som handlar om tid, eller rättare sagt om hur vi väljer att hantera och respektera vår egen tid. Det är helt enkelt läsning du inte bör skjuta upp.

Vissa kollegor i min bransch brukar säga att om uppgiften tar mindre än tre minuter så ska man göra den direkt men om uppgiften tar längre tid än så, bör du planera för den. Men om vi ofta skjuter upp våra uppgifter till senare så kan det bli ett problem för oss. Prokrastinering som sätts i system blir till slut ett sorts självbedrägeri.

Men vem har inte någon gång skjutit upp viktiga uppgifter till förmån för något som är mycket roligare till följd av att vi blir stressade efteråt och mår dåligt. Impulsen att skjuta upp viktiga saker är lätt att känna igen, vi har alla varit där. Och när vi väl har börjat skjuta upp är det lätt att fortsätta.

Studier från USA (Journal of Consumer Research) visar att om du lär dig att se på dina uppgifter utifrån ett nytt tidsperspektiv så kan du omprogrammera din hjärna att prioritera annorlunda. Det finns till och med studier som visar att det är hur vi uppfattar och definierar vår tid som bestämmer hur benägna vi är att göra vår uppgift.

Hur kan du bli klar i tid?

Indelning av tiden i dåtid, nutid och framtid

Här kommer ett litet test. Prova att dela in tiden i dåtid, nutid och framtid så att du får tre tidsperioder att relatera din uppgift till. Om tidpunkten för när du ska vara klar med din uppgift infaller i dåtid så har du helt enkelt missat din deadline. Prova sedan att tänka att du placerar din uppgift i det som du uppfattar som framtid vilket innebär att du riskerar att besluta dig för att skjuta upp din uppgift. Och till sist tänker du dig att din uppgift tillhör nutid och nu kommer utmaningen att hitta den rätta positiva känslan och motivationen för uppgiften och då kommer du sannolikt att sätta igång.

Hitta din drivkraft och motivation

En anledning till att vi skjuter uppgifter framför oss är att uppgiften känns jobbig och övermäktig. Vi som coachar andra för att hantera dessa utmaningar får ofta höra att uppgifterna är förknippade med olust, orkeslöshet och kanske till och med obehag eller ångest. Genom att i stället fokusera på hur det kommer kännas när vi är klara med uppgiften kan vi hitta drivkraft och motivation att sätta igång och göra klart uppgiften nu. Det finns tekniker för att ta sig förbi hindren.

Låt oss ta ett exempel som berör den kommande deklarationen. Uppgiften känns tråkig och jobbig och så länge vi har gott om tid så är det enkelt att skjuta upp deklarationen och varje gång vi ser skatteverkets blanketter på skrivbordet så växer de negativa känslorna. Fokusera i stället på de positiva känslor du kommer att känna när deklarationen är inskickad och klar. Nog kan det vara värt att få deklarationen klar snart för att få känna dig nöjd och lättad i stället!

Träna bort din prokrastinering

Det finns några olika sätt att träna bort prokrastinering. Ett sätt kan vara att dela upp din uppgift i mindre delar med deadlines då och då, det vi också kan kalla för flera delmål, tills uppgiften är löst och målet uppnått.

Ett annat sätt är att övertyga dig själv om att din uppgift ska vara klar i ”nutid”. Klarar du dessutom av att ta fram den positiva känslan av att vara färdig med uppgiften så kommer du också att utföra och slutföra uppgiften i god tid.

Lycka till!