Är du händelsestyrd eller styr du händelserna?

Det har säkert hänt att du inte har en plan för dagen, att du blir avbruten om och om igen och har svårt att fokusera på dina egna uppgifter. Du styrs helt enkelt av de händelser som sker runt omkring dig.

Människans hjärna och i synnerhet dess frontallob är inte färdigutvecklad förrän i 25-årsåldern och det är den delen av hjärnan som styr våra reflexer för flykt och försvar och som sköter om vår impulskontroll.  Ju mer vi tränar på att hantera flykt och försvar desto bättre klarar vi av att hantera de i framtiden. Det kan vi träna genom mental träning. Eftersom ungdomar inte har lika mycket erfarenhet av detta som vuxna så är de ofta mer händelsestyrda.

För vuxna kan en händelsestyrd vardag få betydligt större konsekvenser om du låter händelser styra dina dagar på jobbet eller i din vardag. Nästan alla behöver en plan istället för att följa impulser och det bästa för att kunna följa sin plan för dagen eller veckan är att skriva ner den. Sätt lappen på skrivbordet eller kylskåpet så att lätt kan blicka tillbaka och komma tillbaka på spåret när du blivit avbruten. Och om det är en uppgift som är lite större så kan du prova att skriva ner vilka steg du ska ta för att kunna slutföra uppgiften. På så vis kan du avsluta dagen och lätt plocka upp tråden dagen efter.

Prova det här!

  1. Tänk igenom vad som krävs för att starta, genomföra och slutföra din uppgift.
  2. Skriv ner de olika momenten i uppgiften i den ordning som du behöver utföra den.
  3. Belöna din hjärna med att bocka av varje steg när det är slutfört
  4. Fira på ditt eget lilla vis när uppgiften är slutförd.

Hjärnans eget belöningssystem hjälper dig att slutföra dina uppgifter och känna tillfredställelse över att bli klar. Detta dopaminsystem ska vi aldrig förringa, tvärtom är det bara bra för dig att låta det kicka in när det finns tillfälle för det.

Lycka till!


Vad gör egentligen en hälsocoach?

Hälsocoacher hjälper individer att uppnå en mer hälsosam livsstil.

Livsstilsutveckling är allt som oftast svårare än man tror. För att få resultat av det arbete man är motiverad att lägga ner för att få till en hållbar hälsosam livsstil så behöver de flesta hjälp på ett eller annat vis.

Ofta handlar det om att få vägledning och stöd att hitta rätt väg och genomföra den livsstilsutveckling som krävs. Det skulle kunna vara att utmana sin stress i vardagen eller på jobbet. Det kan handla om kostrelaterade utmaningar som att få bukt med över- eller undervikt eller tröstätande. Det kan också handla om välfärdssjukdomar som diabetes eller som en följd av ett stillasittande liv eller rökning. Hälsocoachen kan motivera sina kunder att uppnå ett mer hälsosamt liv.

Det allra vanligaste idag är att man går till sin hälsocoach i privat regi och om man har friskvårdsbidrag kan man utnyttja det. Vi kan också möta hälsocoacher på en del apotek som kan ställa upp och svara på frågor i butikerna.

Helheten är viktig för alla hälsocoacher då hälsa består av flera grundläggande parametrar såsom den kost du stoppar i dig, de aktiviteter du gör på ett dygn och självklart också hur du planerar din vardag och formulerar dina tankar. Hälsocoachens roll kan vara att locka fram din egen kraft till förändring och identifiera det som behöver förändras för att hälsan ska bli bättre.

Det finns många som skulle vinna mycket på att skapa sig sundare levnadsvanor och ofta ligger det närmare till hands än vad vi tror. Men vi kan behöva hjälp av en coach att locka fram det.

Lycka till!


Minska risken för fallolyckor

I arbetet som coach möter jag personer med många olika anledningar till varför de vill eller behöver bli coachade. En grupp av kunder är seniorer som mer eller mindre ofrivilligt tvingas till att göra någon sorts livsstilsförändring. Jag tänker särskilt på Margareta som snubblade i köket, tillsynes helt utan anledning men när vi pratade om det blev det tydligt att hon inte hade tillräcklig styrka i benen för att hålla balansen när ena foten gled åt sidan. Detta är ett typexempel på en mycket vanlig olyckshändelse som kan få stora konsekvenser i en äldre persons liv.

Fallolyckor bland äldre är den allra vanligaste anledningen till varför äldre personer hamnar på sjukhus. Med hjälp av enkla övningar kan balansen förbättras och risken minskar att råka ut för fallolyckor.

Varje dag faller 200 personer så illa att de hamnar på sjukhus och risken för allvarliga konsekvenser ökar ju äldre man är. Av de 70 000 personer som söker vård är 50 000 personer över 65 år. Och det är fler kvinnor än män som råkar illa ut.

Vikten av styrka och kondition ökar med åldern

Styrka och kondition blir viktigare och viktigare ju äldre man blir och för äldre personer är det livsviktigt at hålla igång kroppen. Hjärtat är den viktigaste muskeln vi har och behöver motioneras dagligen. Skulle man råka illa ut och hamna på sjukhus är det bra att ha ett starkt hjärta som håller cirkulationen igång även om man tvingas hålla sig stilla.

För äldre kan konsekvenserna av ett benbrott bli mycket värre än för yngre personer. Förhoppningsvis räcker det med behandling med gips och sjukgymnastik men i sämsta fall kan det bli betydligt värre än så. Äldre personer är mer beroende av regelbundna aktiveter för att hålla hjärtat igång och därmed kroppens övriga organ, inte minst hjärnan. Så när en fraktur orsakad av en fallolycka ger långsiktiga konsekvenser på möjligheterna att röra på sig så kan följderna av det bli ödesdigra och ibland till och med resultera i dödsfall.

Fallolyckor går att förhindra

När fallolyckor sker beror det ofta på att muskelstyrkan har försämrats med åren och när det sker får man sämre balans. Men med enkla övningar kan du träna upp både styrka och koordination med resultatet att balansen blir mycket bättre.

Här följer några enkla övningar med olika svårighetsgrad. Genomför övningarna 2-4 gånger i veckan i en månad så kommer du märka att balansen blir bättre. Utmana gärna din granne och dig själv genom att öka antalet repetitioner och svårighetsgrad så tänjer du på dina gränser och förbättrar ditt resultat.

Ännu bättre är det om du vill lägga till lite konditionsträning i form av promenader eller andra liknande aktiviteter. Använd gärna stavar för att minska risken att falla. Ett tips är att ladda hem en stegräknare för att se hur många steg du tar per dag, ta sikte på att komma över 5000 steg varje dag. Det finns många olika sorters hälsoappar som kan vara till hjälp och öka motivationen till exempel appar som mäter hur långt du har gått eller vilken puls du har vid olika tillfällen.

För bättre koordination:

https://www.youtube.com/playlist?list=PLTGL-utQZiewoPvfdkpTXy6q3V6ZBDTQ9

För bättre balans:

https://www.youtube.com/playlist?list=PLTGL-utQZiey_yWQ3swOva_YWg3BYit5j&pbjreload=10

För bättre kondition:

https://www.youtube.com/playlist?list=PLTGL-utQZieycxffKQxh5ewm0-ArF2JlG

Söker du mer inspiration till aktiviteter och livsstilsutveckling så klicka gärna på www.wabani.se och https://www.youtube.com/channel/UCZKppUYFTmpUnQntuRyu18g/playlists

Lycka till med träningen!


Minska din ställtid!

I militären brukar man säga att ”ingenting tar fem minuter”. Det ligger så mycket i det. Det finns gott om tidsoptimister som underskattar den tid något tar att göra. Och en del personer förstår inte ens var all tid tar vägen.

Att kalla sig för tidsoptimist är ett sätt att försköna ett beteende där man ofta missbedömer sin användning av tiden. Det är lätt att glömma bort att det alltid finns ställtid mellan arbetsuppgifterna. För en del av oss är ställtiden kort och för andra är den längre. När vi ska ställa om vårt ”mindset” från en uppgift till en annan är det många tankar som hinner vandra fram och tillbaka vilket kan framkalla en hel del obehag om det skulle visa sig att arbetsuppgiften är förknippad med stress, obekväma relationer eller mindre lockande uppgifter.

När vi arbetar tillsammans i grupp, i kontorslandskap eller i konstellationer som inte tillåter begränsade och tydliga utrymmen så tenderar ställtiden bli ännu längre och det är lätt att lura sig själv på tid. När vi arbetar i miljöer där vi riskerar att bli avbrutna eller störda blir ställtiden bara längre och längre för vi blir mer lättstörda med tiden om störningen pågår under en lång tid.

Olika sätt att se på tid

Det finns olika sätt att använda sin tid som inte direkt relaterar till en specifik arbetsuppgift. Ta en minut och fundera på hur mycket ställtid som tar upp din dag, tid som går åt till att ställa om mellan möten eller arbetsuppgifter under dagen.

Reflektionstid är undervärderat och är mycket viktigt att få till, för det är när vi reflekterar vi lär oss något nytt. Att kunna ta oss tid för att reflektera över dagen eller veckan är nödvändigt för oss för att få veta vad som vi gjorde rätt eller fel och vad vi behöver ändra på. Och vad vi är tacksamma över.

Din hjärna mår också bra av att låta tankarna vandra iväg utan att bli styrda i någon speciell riktning. Det är ett utmärkt sätt att bearbeta vardagliga och speciella tillfällen och för att låta nya tankar ta form.

Sista punkten handlar om hur du prioriterar din tid. Reflektera över din dag och din vecka och hur du prioriterar din tid. Läs mer om hur du kan tänka runt din tidsanvändning i blogginlägget ”Bli klar i tid”.

För ditt eget bästa – skärma av dig

Det finns flera sätt att undvika att bli störd i tid och otid. Ett sätt är att avskärma dig från sociala medier och digital teknik. Om du har din mejl, Facebook eller andra appar igång i bakgrunden kommer du att bli störd varje gång det kommer mejl eller notiser som drar till sig din uppmärksamhet. Och varje gång du noterar ett ankommet mejl krävs ställtid för att flytta tillbaka ditt fokus.

Om du arbetar i öppet landskap eller delar rum med någon kan du använda hörlurar för att skärma av dig, alternativt söka upp ett annat utrymme där du får sitta i fred.

Använd gärna en post-it lapp på dörren eller frånvaromeddelande i mejlen för att få längre sammanhållen arbetstid och minska störningsmomenten som ger ställtid.

Lycka till!


Förstå drivkraften bakom övervikt

Att hitta pusselbitarna och ändra på kost och träning är en viktig del för att bli av med övervikt men nyckeln är att förstå känslorna och drivkraften bakom ett ohälsosamt ätbeteende.

Enligt rapporter från överviktsforskare på GIH är 54% av Sveriges vuxna befolkning är överviktiga eller lider av fetma. Det är fler än någonsin. Så mycket som 64% av alla män är överviktiga. Eller om man ser det omvänt, endast 36% av alla svenska män har ett hälsosamt ätbeteende. Studien är baserad på över 447 000 män och kvinnor i åldrarna 18-74 år.

För mig som arbetar med hälsa och har gjort så i hela mitt yrkesverksamma liv oroar det mig mycket att det inte finns någon strategi för övervikt i Sverige. Det behöver dock inte vara fallet för den enskilda individen, du kan ha en egen strategi. Hälsovinsten när du börjar agera är omedelbar.

Bristen på nationell strategi betyder inte att det saknas råd och metoder att välja mellan, tvärtom. Det finns gott om dieter. Om du väljer att följa en viss diet handlar det oftast om en begränsad tid och när dieten är över återgår du till samma kost som tidigare. Det kan vara en period av fasta eller att utesluta vissa livsmedel under en viss tid, ibland för att åstadkomma en snabb viktminskning. Det som är viktigt att komma ihåg är att när du återgår till den kosthållning du åt tidigare så kommer din kropp att sträva efter att hitta tillbaka till din tidigare vikt. Det enda sättet att lyckas med att behålla resultatet av en diet är att göra den till din livsstil.

De allra flesta som bär på övervikt vill egentligen inte göra det men beteendeförändringar kräver insikt och en plan för att lyckas. Ätbeteende är inget undantag.

Så hur kommer man åt problemet?

Det ligger mycket skuld och mycket skam bakom övervikt och när man väl har fått det klart för sig så förstår man att det inte handlar om att byta ut ett livsmedel eller bara ändra på storleken på portionerna. Det blir som att måla över rosten på bilen – det ser snyggt ut i början men under ytan kvarstår och växer problemet.

Nyckeln till övervikt ligger i helhetsbegreppet hälsa, inte i maten i sig. När din hjärna kan acceptera vad som behöver ske kan den också övertyga kroppen om att utföra det. Med andra ord, det är hjärnan som bestämmer.

Jag har själv gjort en viktresa över lång tid. Som gammal elitidrottare gick jag upp i vikt när träningsdosen minskade och kroppen inte längre reagerade som när jag var ung. Kilona smög sig på. Eftersom mitt kall blev just att arbeta med hälsa har jag länge sökt efter en livsstil som får min kropp att må bra och idag, nästan 20 kg lättare än för fem år sedan mår jag bättre än någonsin. Och det visade sig inte alls vara en radikal omstrukturering som behövdes, snarare små justeringar i livsstilen men också faktorer som påverkar mitt liv i stort och smått.

En del var att få tillbaka harmoni i vardagen. Det smyger sig lätt in ”måsten” som blir till belastningar och stress i kroppen. Dessa identifierade jag och bytte ut mot många ”vill”, sånt jag gärna vill göra men inte tillåtit mig själv.

En annan del handlade om mitt val av kost. Egentligen ville jag inte göra om min kosthållning helt och hållet, jag var ganska nöjd med hur jag åt, men nåt behövde jag göra och det blev att skruva om ett mål mat om dagen och äta mer råkost. Inte mycket mer än så.

Den sista delen, som också tillhörde ett av mina ”vill”, handlade om att göra någon sorts aktivitet varje dag. Jag har alltid siktet inställt på minst 30 min men blir det kortare så gör det inget. Oftast blir det lite mer än så. Och så finns det förstås dagar då jag vilar helt.

Allt det där ser förstås enkelt ut, nästan för enkelt men man ska veta att jag aldrig hade klarat det utan hjälp. Att hitta pusselbitarna är en del i en livsstilsförändring men att förstå känslorna och drivkraften bakom beteendet, det behöver vi alla hjälp med.

Lycka till!

Peter

Källor: GIH


Hur kan du bli klar i tid?

Bli klar i tid!

Är du en av dem som skjuter upp saker till senare?

Det här är första texten av fyra som handlar om tid, eller rättare sagt om hur vi väljer att hantera och respektera vår egen tid. Det är helt enkelt läsning du inte bör skjuta upp.

Vissa kollegor i min bransch brukar säga att om uppgiften tar mindre än tre minuter så ska man göra den direkt men om uppgiften tar längre tid än så, bör du planera för den. Men om vi ofta skjuter upp våra uppgifter till senare så kan det bli ett problem för oss. Prokrastinering som sätts i system blir till slut ett sorts självbedrägeri.

Men vem har inte någon gång skjutit upp viktiga uppgifter till förmån för något som är mycket roligare till följd av att vi blir stressade efteråt och mår dåligt. Impulsen att skjuta upp viktiga saker är lätt att känna igen, vi har alla varit där. Och när vi väl har börjat skjuta upp är det lätt att fortsätta.

Studier från USA (Journal of Consumer Research) visar att om du lär dig att se på dina uppgifter utifrån ett nytt tidsperspektiv så kan du omprogrammera din hjärna att prioritera annorlunda. Det finns till och med studier som visar att det är hur vi uppfattar och definierar vår tid som bestämmer hur benägna vi är att göra vår uppgift.

Indelning av tiden i dåtid, nutid och framtid

Här kommer ett litet test. Prova att dela in tiden i dåtid, nutid och framtid så att du får tre tidsperioder att relatera din uppgift till. Om tidpunkten för när du ska vara klar med din uppgift infaller i dåtid så har du helt enkelt missat din deadline. Prova sedan att tänka att du placerar din uppgift i det som du uppfattar som framtid vilket innebär att du riskerar att besluta dig för att skjuta upp din uppgift. Och till sist tänker du dig att din uppgift tillhör nutid och nu kommer utmaningen att hitta den rätta positiva känslan och motivationen för uppgiften och då kommer du sannolikt att sätta igång.

Hitta din drivkraft och motivation

En anledning till att vi skjuter uppgifter framför oss är att uppgiften känns jobbig och övermäktig. Vi som coachar andra för att hantera dessa utmaningar får ofta höra att uppgifterna är förknippade med olust, orkeslöshet och kanske till och med obehag eller ångest. Genom att i stället fokusera på hur det kommer kännas när vi är klara med uppgiften kan vi hitta drivkraft och motivation att sätta igång och göra klart uppgiften nu. Det finns tekniker för att ta sig förbi hindren.

Låt oss ta ett exempel som berör den kommande deklarationen. Uppgiften känns tråkig och jobbig och så länge vi har gott om tid så är det enkelt att skjuta upp deklarationen och varje gång vi ser skatteverkets blanketter på skrivbordet så växer de negativa känslorna. Fokusera i stället på de positiva känslor du kommer att känna när deklarationen är inskickad och klar. Nog kan det vara värt att få deklarationen klar snart för att få känna dig nöjd och lättad i stället!

Träna bort din prokrastinering

Det finns några olika sätt att träna bort prokrastinering. Ett sätt kan vara att dela upp din uppgift i mindre delar med deadlines då och då, det vi också kan kalla för flera delmål, tills uppgiften är löst och målet uppnått.

Ett annat sätt är att övertyga dig själv om att din uppgift ska vara klar i ”nutid”. Klarar du dessutom av att ta fram den positiva känslan av att vara färdig med uppgiften så kommer du också att utföra och slutföra uppgiften i god tid.

Lycka till!