Är du händelsestyrd eller styr du händelserna?

Det har säkert hänt att du inte har en plan för dagen, att du blir avbruten om och om igen och har svårt att fokusera på dina egna uppgifter. Du styrs helt enkelt av de händelser som sker runt omkring dig.

Människans hjärna och i synnerhet dess frontallob är inte färdigutvecklad förrän i 25-årsåldern och det är den delen av hjärnan som styr våra reflexer för flykt och försvar och som sköter om vår impulskontroll.  Ju mer vi tränar på att hantera flykt och försvar desto bättre klarar vi av att hantera de i framtiden. Det kan vi träna genom mental träning. Eftersom ungdomar inte har lika mycket erfarenhet av detta som vuxna så är de ofta mer händelsestyrda.

För vuxna kan en händelsestyrd vardag få betydligt större konsekvenser om du låter händelser styra dina dagar på jobbet eller i din vardag. Nästan alla behöver en plan istället för att följa impulser och det bästa för att kunna följa sin plan för dagen eller veckan är att skriva ner den. Sätt lappen på skrivbordet eller kylskåpet så att lätt kan blicka tillbaka och komma tillbaka på spåret när du blivit avbruten. Och om det är en uppgift som är lite större så kan du prova att skriva ner vilka steg du ska ta för att kunna slutföra uppgiften. På så vis kan du avsluta dagen och lätt plocka upp tråden dagen efter.

Prova det här!

  1. Tänk igenom vad som krävs för att starta, genomföra och slutföra din uppgift.
  2. Skriv ner de olika momenten i uppgiften i den ordning som du behöver utföra den.
  3. Belöna din hjärna med att bocka av varje steg när det är slutfört
  4. Fira på ditt eget lilla vis när uppgiften är slutförd.

Hjärnans eget belöningssystem hjälper dig att slutföra dina uppgifter och känna tillfredställelse över att bli klar. Detta dopaminsystem ska vi aldrig förringa, tvärtom är det bara bra för dig att låta det kicka in när det finns tillfälle för det.

Lycka till!


Vad gör egentligen en hälsocoach?

Hälsocoacher hjälper individer att uppnå en mer hälsosam livsstil.

Livsstilsutveckling är allt som oftast svårare än man tror. För att få resultat av det arbete man är motiverad att lägga ner för att få till en hållbar hälsosam livsstil så behöver de flesta hjälp på ett eller annat vis.

Ofta handlar det om att få vägledning och stöd att hitta rätt väg och genomföra den livsstilsutveckling som krävs. Det skulle kunna vara att utmana sin stress i vardagen eller på jobbet. Det kan handla om kostrelaterade utmaningar som att få bukt med över- eller undervikt eller tröstätande. Det kan också handla om välfärdssjukdomar som diabetes eller som en följd av ett stillasittande liv eller rökning. Hälsocoachen kan motivera sina kunder att uppnå ett mer hälsosamt liv.

Det allra vanligaste idag är att man går till sin hälsocoach i privat regi och om man har friskvårdsbidrag kan man utnyttja det. Vi kan också möta hälsocoacher på en del apotek som kan ställa upp och svara på frågor i butikerna.

Helheten är viktig för alla hälsocoacher då hälsa består av flera grundläggande parametrar såsom den kost du stoppar i dig, de aktiviteter du gör på ett dygn och självklart också hur du planerar din vardag och formulerar dina tankar. Hälsocoachens roll kan vara att locka fram din egen kraft till förändring och identifiera det som behöver förändras för att hälsan ska bli bättre.

Det finns många som skulle vinna mycket på att skapa sig sundare levnadsvanor och ofta ligger det närmare till hands än vad vi tror. Men vi kan behöva hjälp av en coach att locka fram det.

Lycka till!


Minska risken för fallolyckor

I arbetet som coach möter jag personer med många olika anledningar till varför de vill eller behöver bli coachade. En grupp av kunder är seniorer som mer eller mindre ofrivilligt tvingas till att göra någon sorts livsstilsförändring. Jag tänker särskilt på Margareta som snubblade i köket, tillsynes helt utan anledning men när vi pratade om det blev det tydligt att hon inte hade tillräcklig styrka i benen för att hålla balansen när ena foten gled åt sidan. Detta är ett typexempel på en mycket vanlig olyckshändelse som kan få stora konsekvenser i en äldre persons liv.

Fallolyckor bland äldre är den allra vanligaste anledningen till varför äldre personer hamnar på sjukhus. Med hjälp av enkla övningar kan balansen förbättras och risken minskar att råka ut för fallolyckor.

Varje dag faller 200 personer så illa att de hamnar på sjukhus och risken för allvarliga konsekvenser ökar ju äldre man är. Av de 70 000 personer som söker vård är 50 000 personer över 65 år. Och det är fler kvinnor än män som råkar illa ut.

Vikten av styrka och kondition ökar med åldern

Styrka och kondition blir viktigare och viktigare ju äldre man blir och för äldre personer är det livsviktigt at hålla igång kroppen. Hjärtat är den viktigaste muskeln vi har och behöver motioneras dagligen. Skulle man råka illa ut och hamna på sjukhus är det bra att ha ett starkt hjärta som håller cirkulationen igång även om man tvingas hålla sig stilla.

För äldre kan konsekvenserna av ett benbrott bli mycket värre än för yngre personer. Förhoppningsvis räcker det med behandling med gips och sjukgymnastik men i sämsta fall kan det bli betydligt värre än så. Äldre personer är mer beroende av regelbundna aktiveter för att hålla hjärtat igång och därmed kroppens övriga organ, inte minst hjärnan. Så när en fraktur orsakad av en fallolycka ger långsiktiga konsekvenser på möjligheterna att röra på sig så kan följderna av det bli ödesdigra och ibland till och med resultera i dödsfall.

Fallolyckor går att förhindra

När fallolyckor sker beror det ofta på att muskelstyrkan har försämrats med åren och när det sker får man sämre balans. Men med enkla övningar kan du träna upp både styrka och koordination med resultatet att balansen blir mycket bättre.

Här följer några enkla övningar med olika svårighetsgrad. Genomför övningarna 2-4 gånger i veckan i en månad så kommer du märka att balansen blir bättre. Utmana gärna din granne och dig själv genom att öka antalet repetitioner och svårighetsgrad så tänjer du på dina gränser och förbättrar ditt resultat.

Ännu bättre är det om du vill lägga till lite konditionsträning i form av promenader eller andra liknande aktiviteter. Använd gärna stavar för att minska risken att falla. Ett tips är att ladda hem en stegräknare för att se hur många steg du tar per dag, ta sikte på att komma över 5000 steg varje dag. Det finns många olika sorters hälsoappar som kan vara till hjälp och öka motivationen till exempel appar som mäter hur långt du har gått eller vilken puls du har vid olika tillfällen.

För bättre koordination:

https://www.youtube.com/playlist?list=PLTGL-utQZiewoPvfdkpTXy6q3V6ZBDTQ9

För bättre balans:

https://www.youtube.com/playlist?list=PLTGL-utQZiey_yWQ3swOva_YWg3BYit5j&pbjreload=10

För bättre kondition:

https://www.youtube.com/playlist?list=PLTGL-utQZieycxffKQxh5ewm0-ArF2JlG

Söker du mer inspiration till aktiviteter och livsstilsutveckling så klicka gärna på www.wabani.se och https://www.youtube.com/channel/UCZKppUYFTmpUnQntuRyu18g/playlists

Lycka till med träningen!


Förstå drivkraften bakom övervikt

Att hitta pusselbitarna och ändra på kost och träning är en viktig del för att bli av med övervikt men nyckeln är att förstå känslorna och drivkraften bakom ett ohälsosamt ätbeteende.

Enligt rapporter från överviktsforskare på GIH är 54% av Sveriges vuxna befolkning är överviktiga eller lider av fetma. Det är fler än någonsin. Så mycket som 64% av alla män är överviktiga. Eller om man ser det omvänt, endast 36% av alla svenska män har ett hälsosamt ätbeteende. Studien är baserad på över 447 000 män och kvinnor i åldrarna 18-74 år.

För mig som arbetar med hälsa och har gjort så i hela mitt yrkesverksamma liv oroar det mig mycket att det inte finns någon strategi för övervikt i Sverige. Det behöver dock inte vara fallet för den enskilda individen, du kan ha en egen strategi. Hälsovinsten när du börjar agera är omedelbar.

Bristen på nationell strategi betyder inte att det saknas råd och metoder att välja mellan, tvärtom. Det finns gott om dieter. Om du väljer att följa en viss diet handlar det oftast om en begränsad tid och när dieten är över återgår du till samma kost som tidigare. Det kan vara en period av fasta eller att utesluta vissa livsmedel under en viss tid, ibland för att åstadkomma en snabb viktminskning. Det som är viktigt att komma ihåg är att när du återgår till den kosthållning du åt tidigare så kommer din kropp att sträva efter att hitta tillbaka till din tidigare vikt. Det enda sättet att lyckas med att behålla resultatet av en diet är att göra den till din livsstil.

De allra flesta som bär på övervikt vill egentligen inte göra det men beteendeförändringar kräver insikt och en plan för att lyckas. Ätbeteende är inget undantag.

Så hur kommer man åt problemet?

Det ligger mycket skuld och mycket skam bakom övervikt och när man väl har fått det klart för sig så förstår man att det inte handlar om att byta ut ett livsmedel eller bara ändra på storleken på portionerna. Det blir som att måla över rosten på bilen – det ser snyggt ut i början men under ytan kvarstår och växer problemet.

Nyckeln till övervikt ligger i helhetsbegreppet hälsa, inte i maten i sig. När din hjärna kan acceptera vad som behöver ske kan den också övertyga kroppen om att utföra det. Med andra ord, det är hjärnan som bestämmer.

Jag har själv gjort en viktresa över lång tid. Som gammal elitidrottare gick jag upp i vikt när träningsdosen minskade och kroppen inte längre reagerade som när jag var ung. Kilona smög sig på. Eftersom mitt kall blev just att arbeta med hälsa har jag länge sökt efter en livsstil som får min kropp att må bra och idag, nästan 20 kg lättare än för fem år sedan mår jag bättre än någonsin. Och det visade sig inte alls vara en radikal omstrukturering som behövdes, snarare små justeringar i livsstilen men också faktorer som påverkar mitt liv i stort och smått.

En del var att få tillbaka harmoni i vardagen. Det smyger sig lätt in ”måsten” som blir till belastningar och stress i kroppen. Dessa identifierade jag och bytte ut mot många ”vill”, sånt jag gärna vill göra men inte tillåtit mig själv.

En annan del handlade om mitt val av kost. Egentligen ville jag inte göra om min kosthållning helt och hållet, jag var ganska nöjd med hur jag åt, men nåt behövde jag göra och det blev att skruva om ett mål mat om dagen och äta mer råkost. Inte mycket mer än så.

Den sista delen, som också tillhörde ett av mina ”vill”, handlade om att göra någon sorts aktivitet varje dag. Jag har alltid siktet inställt på minst 30 min men blir det kortare så gör det inget. Oftast blir det lite mer än så. Och så finns det förstås dagar då jag vilar helt.

Allt det där ser förstås enkelt ut, nästan för enkelt men man ska veta att jag aldrig hade klarat det utan hjälp. Att hitta pusselbitarna är en del i en livsstilsförändring men att förstå känslorna och drivkraften bakom beteendet, det behöver vi alla hjälp med.

Lycka till!

Peter

Källor: GIH