Vanliga strategier vid stress

Kamp- och flyktsystemet är den överlevnadsmekanism som slår till instinktivt när hjärnan uppfattar hot av olika slag. Flyktinstinkten innebär att kroppen utsöndrar hormoner (adrenalin och noradrenalin) som gör dig stark under kort tid för att du ska hinna bort från den akuta faran. Instinkten att kämpa är alternativet till att fly. Musklerna och hjärnan får ökad blodgenomströmning och du andas häftigare för att syresätta blodet, din kropp ställer in sig på att kämpa för sitt liv. Allt detta innebär stor stress för kroppen och varar inte så länge. Kroppens organ klarar inte av, och är inte gjorda för att klara av, situationer som innebär att du ska fly snabbt eller kämpa för ditt liv under någon längre tid.

Ta exemplet att du är sen till jobbet och skyndar dig till tunnelbanan. När du har tio meter kvar till dörrarna piper signalen som betyder att de ska stängas. Du får lite extra kraft i benen, sprintar de sista stegen och hinner in genom dörrarna innan de går igen. En dos adrenalin har då hjälpt dig att hinna i tid till jobbet.

Den tredje reaktionen på akut stress är att kroppen stelnar till av det ökade påslaget av hormoner. Du kanske känner igen dig själv i någon situation då du har blivit så överraskad att du inte kunde tänka klart utan ”frös fast i golvet”.

Dessa tre strategier vid akut stress är alla kopplade till att du känner rädsla. Rädslan kan i sin tur omvandlas till ilska om det skulle behövas. Försvarsmekanismer som dessa är grundläggande funktioner i kroppen som du inte kan stänga av, men det går att lära sig att kontrollera dem. Rädslan uppkommer vid situationer där du uppfattar hot eller risk som kan vara antingen inbillade eller verkliga.

Hur du reagerar på rädsla varierar utifrån vilken situation du befinner dig i. Det varierar också från person till person. Oro, extrem rädsla och skräck är olika grader av rädsla. Dina känslor ger dig information och motiv till dina handlingar. Det är de som gör att du uppfattar människor och situationer som vänliga, farliga, underbara eller kanske fientliga.

Så var tacksam över dina känslor och träna på att lyssna på dem! Det kommer öka din förståelse för dina egna reaktioner. Du kan också träna på att använda ditt förnuft till att avgöra om hotet du upplever är inbillat eller verkligt. Om du kommer fram till att det är ett inbillat hot kan du med hjälp av andningsövningar snabbare komma ur den stressande situationen och minska påslaget av stresshormoner i kroppen.

På Wabani Livsstilsutveckling kan vi hjälpa dig med stresshantering och förändring av dina beteenden. Läs gärna mer på vår hemsida www.wabani.se/coachning


Därför är stress skadligt för din hjärna

Rädsla är den starkaste känslan vi har. Den är kopplad till den del av hjärnan som kallas för amygdala om i sin tur styrs av det sympatiska nervsystemet. Motsatsen till det sympatiska nervsystemet är det parasympatiska nervsystemet, som aktiveras när kroppen inte är stressad, utan i stället är lugn och avslappnad.

Det sympatiska nervsystemet styrs av vårt kamp- och flyktsystem och är ganska krävande för kroppen, det kostar nämligen mycket energi att vara stressad. Därför är det bra att det parasympatiska nervsystemet håller emot och sparar energi när vi ”inte behöver fly” längre.

Slut ögonen och se dig själv kliva utan för din dörr och så står du plötsligt öga mot öga med en hopringlad orm. Den omedelbara instinktiva impulsen du får styrs av just det sympatiska nervsystemet som kopplar på ditt kamp- och flyktsystem. Om du fortsätter blunda och tänker dig in i situationen kan du säkert också känna hur stressen tar din energi, att du blir trött och utmattad.

Om du istället skulle koppla detta till din vardag och de stressade situationer som många av oss tacklar dagligen så förbrukar vi alltså stora mängder energi varje gång det sympatiska nervsystemet slås på (blunda och byt ut ormen mot chefen eller en jobbig kollega). Ibland är stresspåslagen så många och långvariga att det parasympatiska nervsystemet inte ges tillfälle att lugna ner kroppen i den omfattning den skulle behöva, då fortsätter hjärnan förbruka energi som den egentligen inte har och börjar knapra på reserven istället.

Självklart har alla en gräns och när hjärnan inte orkar mer blir vi ”utbrända” eller ”går in i väggen”.

Så ta din stress på allvar, försök förebygga att den ens uppstår genom att lära dig vad som triggar just din stress och, framför allt, varför dina stresspåslag blir långvariga, för det är särskilt då stress kan få nedbrytande effekter på din kropp. Och det viktigaste av allt, se till att skapa utrymme för vila och återhämtning när du känner att du behöver det. Lycka till och ta hand om dig!

På Wabani Livsstilsutveckling hjälper vi dig att förstå och hantera din stress. Tillsammans gör vi en plan för du kan minska stressen och få en bättre balans i vardagen. Läs mer på vår hemsida:  wabani.se/coachning


Hjärnans olika delar

Hjärnan väger mellan 1 och 1,5 kilo och skyddas av skallbenet, eller kraniet. Den är stor som dina två knytnävar tillsammans och delas in i tre delar: storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Hjärnans veck kallas för vindlingar och om du rätade ut vecken hade du fått en mycket tunn hinna, stor som en fotbollsplan. Två andra delar av hjärnan som är viktiga i den här boken är det limbiska systemet, eller ”känslohjärnan” som den ibland kallas, och hypofysen.

Storhjärnan

Den största delen av hjärnan kallas storhjärnan och delas in i två stora halvor med en fåra i mitten. Hjärnhalvorna kommunicerar med varandra via hjärnbalken, som löper mellan hjärnhalvorna. De två halvorna har mycket specifika uppgifter att sköta.

Den vänstra hjärnhalvan sköter om vårt språk, logiskt tänkande och matematik. Dessutom ansvarar den för vårt medvetande och vår analysförmåga. Höger hjärnhalva känner igen ansikten och tolkar uttryck och musik. Här finns dina kreativa förmågor, som känslor, intuition och kreativitet. Det är också här du får din helhetsuppfattning när din hjärna knyter samman alla intryck och signaler den tar emot.

Storhjärnan är indelad i lober på både höger och vänster sida och bildas av de lite djupare vecken. Pannloberna är störst och mest avancerade, med funktioner som viljestyrda rörelser, vår personlighet och koncentrationsförmåga. Här styrs också vår förmåga att planera för framtiden och för att under kort tid lagra information.

Hjässloberna brukar kallas för hjärnans kommandocentral eftersom det här är den del av hjärnan där våra intryck bearbetas till kunskap och koordinerar våra sinnen – som temperatur, smak och doft – så att det blir förståeligt för oss. Det är också här vi löser problem och planerar och styr rörelser, som att böja sig fram eller sträcka sig efter kaffekoppen.

Nackloberna är de minsta loberna och de kopplar samman ögats alla funktioner med vårt minne, medan tinningloberna kopplar ihop vår hörsel med vårt minne. Det är just tinninglobernas funktion som gör att det kan dyka upp ett minne från det förflutna när du lyssnar på viss musik.

Lillhjärnan

Lillhjärnan sitter under storhjärnan och koordinerar våra rörelser så att vi kan hålla balansen, röra oss smidigt och förhålla oss till allt som omger oss. Rörelserna sker med hjälp av våra muskler och leder som är i direkt kontakt med varandra genom vårt nervsystem.

Hjärnstammen

Längst ner i hjärnan ligger hjärnstammen. Den styr livsviktiga funktioner, som ditt hjärta och blodtryck, dina reflexer och din andning. Hjärnstammen delas ibland upp i tre delar som kallas för mitthjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen.

Hypofysen

Under hjärnan sitter din hypofys, som bland annat styr din ämnesomsättning och sömn, ditt blodtryck och kroppens temperatur. Hypofysen utsöndrar hormonet kortisol i blodet och när du stressar blir kortisolets funktion att hålla rätt nivå på fetter, proteiner och kolhydrater så att cellerna i kroppen får den energi de behöver.

Det limbiska systemet

Det limbiska systemet kallas ibland för hjärnans känslocentrum och består av grupper av nervceller som finns nästan mitt i och på sidorna av hjärnan och som förmedlar upplevelser av olika slag. I limbiska systemet finns en struktur som heter amygdala, vilket betyder ungefär mandel eller mandelkärna. Den har en tongivande funktion när det kommer till dina känslor och uppkomsten av dessa. Det limbiska systemet brukar därför ibland kallas för känslohjärnan. Härifrån identifierar hjärnan till exempel hot och rädsla, eller kärlek och vänskap.

Det autonoma nervsystemet

Det autonoma nervsystemet är ett nervsystem som vi inte kan påverka med vår vilja. Detta nervsystem styr inre organ som hjärta, magsäck, tarmar och lever. Det autonoma nervsystemet består av tre delar. Det enteriska nervsystemet styr din mage och dina tarmar genom peristaltik, tarmrörelser. De andra två delarna kallas för sympatiska och parasympatiska nervsystemet och de är antagonister, de motverkar varandra. Man kan också säga att det är två system som är i symbios med varandra, exempelvis är det sympatiska nervsystemet som vidgar dina pupiller och det parasympatiska nervsystemet som drar ihop dem.

Läs gärna mer om hjärnans funktion här på kurera eller på vår hemsida www.wabani.se/coachning


Hjärnan – så funkar den

Hjärnan är ett extraordinärt organ som aldrig upphör att fascinera. Det är också en kroppsdel vi ännu inte vet allt om, forskare hittar fortfarande nya viktiga pusselbitar om hur hjärnan och kroppen samarbetar. Hjärnan är som störst i 20–25-årsåldern och börjar sedan krympa, vilket inte på något sätt försämrar hjärnans funktion. Visserligen bildas det hela tiden nya hjärnceller, men eftersom vi förlorar ännu fler så minskar hjärnvolymen med mellan en halv och en procent om året under resten av våra liv.

Forskning visar att stress, alkohol, sömnbrist och kost som innehåller för mycket mättat fett leder till en minskning av nybildade hjärnceller. Dessbättre visar det sig också att sex, meditation och kost med lågt kaloriinnehåll hjälper nybildningen av hjärnceller.

Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet, som kontrollerar och styr resten av kroppen. Härifrån styrs vår inlärningsförmåga och vårt minne, här sitter också våra känslor och vårt intellekt. Hjärnan tar emot hundratusentals signaler varje dygn som talar om hur kroppen mår. Om vi är hungriga, trötta, vilken temperatur kroppen håller och mycket mer. När hjärnan bearbetat informationen skickar den signaler som i sin tur reglerar alla processer i kroppen. När sinnet är i balans får vi en kropp som fungerar optimalt.

Det finns många myter om hjärnan, en av de mest seglivade är att vi bara använder 10 procent av vår hjärna, vilket alltså är fel. Om det hade varit korrekt skulle stora delar av hjärnan aldrig ha utvecklats och de delar som inte användes skulle ha skrumpnat bort. Hjärnan bildar nya celler regelbundet, som sedan kopplas samman för att kunna kommunicera med varandra och med resten av kroppen. Dessa kopplingar är viktiga för hur snabbt hjärnan arbetar. Däremot rensas kopplingarna bort om vi inte använder funktionerna regelbundet. Ibland kallas dessa kopplingar för muskelminne, men det är inte bara muskler som har kopplingar till hjärnan. Syn, hörsel och känsel är exempel på funktioner som måste koordineras för att din kropp ska kunna fungera optimalt. Hjärnan kopplar samman funktionerna och renodlar dem.

Tänk dig en aktivitet som du inte har gjort på länge. En idrott eller ett instrument du tränade när du var yngre och nu provar igen. Du känner igen rörelserna, men du kan inte utföra rörelserna lika exakt som förr. Det som hänt är att kopplingarna i hjärnan inte är lika specifika nu som när du tränade denna aktivitet regelbundet. Om du tar upp din idrott eller ditt gamla instrument igen går det snabbt att öva upp en färdighet, eftersom kopplingarna till viss del finns kvar, din kropp känner igen rörelserna och har lätt att hitta tillbaka.

Hjärnan är väldigt föränderlig och som allra mest flexibel när vi är barn. Den optimala åldern för att lära sig till exempel språk är fyra år. Men våra färdigheter försvinner inte, de går bara lite långsammare. Här kommer fysisk aktivitet in i bilden. Forskning visar nämligen att fysisk aktivitet hjälper hjärnan att klara sig bättre. Aktiviteter påverkar koncentrationen mycket positivt, hjärnan blir mer tålig mot stress och både minne och kreativitet påverkas på ett positivt sätt. Vi tänker snabbare och blir intelligentare.

Läs gärna mer om hjärnans funktion här på kurera eller på vår hemsida www.wabani.se/coachning

 


Motivation

Det är en fantastisk känsla att vara riktigt motiverad, en känsla som infinner sig när du verkligen har bestämt dig för att förändra eller åstadkomma något. Motivation är helt nödvändigt för att du ska få den där känslan av att du kommer att lyckas och för att du ska orka hela vägen fram. Men oftast finns det en del vägbulor på vägen som måste passeras, dels behöver du ha tillräckligt med motivation för att passera dessa hinder, dels behöver du ett mål. Det är just målbilden som ska hålla din motivation uppe på vägen dit. Målet måste vara kopplat till ett personligt värde, något som din hjärna känner sig belönad av, annars finns risken att du ger upp.

Om du vill veta mer om motivation så läs även våra artiklar som handlar om:

  • Hjärnan – så funkar den
  • Hjärnans olika delar
  • Hitta dina drivkrafter
  • Stärk motivationen med inre samtal
  • Betydelsen av mål och belöningar
  • SMARTA mål

Dessa artiklar hittar du på vår hemsida www.wabani.se/coachning och allt eftersom även här på kureras blogg. Behöver du hjälp med att hitta din motivation är du välkommen att kontakta oss.

Lycka till!


Coacha dig själv genom självledarskap

Om du inte leder dig själv, vem gör det då? Och om du inte leder dig själv och ingen annan gör det åt dig, då är du nog vilseledd. Inget av detta kan väl vara bra. Det bästa är väl att sköta det själv, eller hur.

Att leda sig själv kan vara fantastiskt men också jättesvårt för vi blir påverkade i så många olika sammanhang. På jobbet, i våra förhållanden, av media – listan kan göras lång och det är lätt att låta sig ledas, lätt att ta den väg som har minst vägbulor för att nå sitt mål men det är inte alltid den vägen som är bäst för dig. I samarbetet med en coach får du bland annat lära dig att leda dig själv till förändring och utveckling. Men vad innebär egentligen självledarskap och hur gör man?

Prova det här!

Det finns några frågor som du kan skriva ner svaren på själv. Ta papper och penna och börja redan nu!

  • Har jag en tydlig målbild?
  • Vilka är mina delmål och hur ska jag fira när jag når dem?
  • Har jag tillräckligt med information för att nå mina mål?
  • Har jag tillräckligt med empati för mig själv när något inte funkar?
  • Hur värderar jag mig själv?
  • Är mitt inre samtal och mina mentala bilder positiva?

Ja, detta är några frågeställningar du kan ställa dig själv när du ska nå dina mål. Vill du har vår hjälp är du välkommen till Wabani Livsstilsutveckling.

Du är värd att må bra!


Är du händelsestyrd eller styr du händelserna?

Det har säkert hänt att du inte har en plan för dagen, att du blir avbruten om och om igen och har svårt att fokusera på dina egna uppgifter. Du styrs helt enkelt av de händelser som sker runt omkring dig.

Människans hjärna och i synnerhet dess frontallob är inte färdigutvecklad förrän i 25-årsåldern och det är den delen av hjärnan som styr våra reflexer för flykt och försvar och som sköter om vår impulskontroll.  Ju mer vi tränar på att hantera flykt och försvar desto bättre klarar vi av att hantera de i framtiden. Det kan vi träna genom mental träning. Eftersom ungdomar inte har lika mycket erfarenhet av detta som vuxna så är de ofta mer händelsestyrda.

För vuxna kan en händelsestyrd vardag få betydligt större konsekvenser om du låter händelser styra dina dagar på jobbet eller i din vardag. Nästan alla behöver en plan istället för att följa impulser och det bästa för att kunna följa sin plan för dagen eller veckan är att skriva ner den. Sätt lappen på skrivbordet eller kylskåpet så att lätt kan blicka tillbaka och komma tillbaka på spåret när du blivit avbruten. Och om det är en uppgift som är lite större så kan du prova att skriva ner vilka steg du ska ta för att kunna slutföra uppgiften. På så vis kan du avsluta dagen och lätt plocka upp tråden dagen efter.

Prova det här!

  1. Tänk igenom vad som krävs för att starta, genomföra och slutföra din uppgift.
  2. Skriv ner de olika momenten i uppgiften i den ordning som du behöver utföra den.
  3. Belöna din hjärna med att bocka av varje steg när det är slutfört
  4. Fira på ditt eget lilla vis när uppgiften är slutförd.

Hjärnans eget belöningssystem hjälper dig att slutföra dina uppgifter och känna tillfredställelse över att bli klar. Detta dopaminsystem ska vi aldrig förringa, tvärtom är det bara bra för dig att låta det kicka in när det finns tillfälle för det.

Lycka till!


Vad gör egentligen en hälsocoach?

Hälsocoacher hjälper individer att uppnå en mer hälsosam livsstil.

Livsstilsutveckling är allt som oftast svårare än man tror. För att få resultat av det arbete man är motiverad att lägga ner för att få till en hållbar hälsosam livsstil så behöver de flesta hjälp på ett eller annat vis.

Ofta handlar det om att få vägledning och stöd att hitta rätt väg och genomföra den livsstilsutveckling som krävs. Det skulle kunna vara att utmana sin stress i vardagen eller på jobbet. Det kan handla om kostrelaterade utmaningar som att få bukt med över- eller undervikt eller tröstätande. Det kan också handla om välfärdssjukdomar som diabetes eller som en följd av ett stillasittande liv eller rökning. Hälsocoachen kan motivera sina kunder att uppnå ett mer hälsosamt liv.

Det allra vanligaste idag är att man går till sin hälsocoach i privat regi och om man har friskvårdsbidrag kan man utnyttja det. Vi kan också möta hälsocoacher på en del apotek som kan ställa upp och svara på frågor i butikerna.

Helheten är viktig för alla hälsocoacher då hälsa består av flera grundläggande parametrar såsom den kost du stoppar i dig, de aktiviteter du gör på ett dygn och självklart också hur du planerar din vardag och formulerar dina tankar. Hälsocoachens roll kan vara att locka fram din egen kraft till förändring och identifiera det som behöver förändras för att hälsan ska bli bättre.

Det finns många som skulle vinna mycket på att skapa sig sundare levnadsvanor och ofta ligger det närmare till hands än vad vi tror. Men vi kan behöva hjälp av en coach att locka fram det.

Lycka till!


Minska risken för fallolyckor

I arbetet som coach möter jag personer med många olika anledningar till varför de vill eller behöver bli coachade. En grupp av kunder är seniorer som mer eller mindre ofrivilligt tvingas till att göra någon sorts livsstilsförändring. Jag tänker särskilt på Margareta som snubblade i köket, tillsynes helt utan anledning men när vi pratade om det blev det tydligt att hon inte hade tillräcklig styrka i benen för att hålla balansen när ena foten gled åt sidan. Detta är ett typexempel på en mycket vanlig olyckshändelse som kan få stora konsekvenser i en äldre persons liv.

Fallolyckor bland äldre är den allra vanligaste anledningen till varför äldre personer hamnar på sjukhus. Med hjälp av enkla övningar kan balansen förbättras och risken minskar att råka ut för fallolyckor.

Varje dag faller 200 personer så illa att de hamnar på sjukhus och risken för allvarliga konsekvenser ökar ju äldre man är. Av de 70 000 personer som söker vård är 50 000 personer över 65 år. Och det är fler kvinnor än män som råkar illa ut.

Vikten av styrka och kondition ökar med åldern

Styrka och kondition blir viktigare och viktigare ju äldre man blir och för äldre personer är det livsviktigt at hålla igång kroppen. Hjärtat är den viktigaste muskeln vi har och behöver motioneras dagligen. Skulle man råka illa ut och hamna på sjukhus är det bra att ha ett starkt hjärta som håller cirkulationen igång även om man tvingas hålla sig stilla.

För äldre kan konsekvenserna av ett benbrott bli mycket värre än för yngre personer. Förhoppningsvis räcker det med behandling med gips och sjukgymnastik men i sämsta fall kan det bli betydligt värre än så. Äldre personer är mer beroende av regelbundna aktiveter för att hålla hjärtat igång och därmed kroppens övriga organ, inte minst hjärnan. Så när en fraktur orsakad av en fallolycka ger långsiktiga konsekvenser på möjligheterna att röra på sig så kan följderna av det bli ödesdigra och ibland till och med resultera i dödsfall.

Fallolyckor går att förhindra

När fallolyckor sker beror det ofta på att muskelstyrkan har försämrats med åren och när det sker får man sämre balans. Men med enkla övningar kan du träna upp både styrka och koordination med resultatet att balansen blir mycket bättre.

Här följer några enkla övningar med olika svårighetsgrad. Genomför övningarna 2-4 gånger i veckan i en månad så kommer du märka att balansen blir bättre. Utmana gärna din granne och dig själv genom att öka antalet repetitioner och svårighetsgrad så tänjer du på dina gränser och förbättrar ditt resultat.

Ännu bättre är det om du vill lägga till lite konditionsträning i form av promenader eller andra liknande aktiviteter. Använd gärna stavar för att minska risken att falla. Ett tips är att ladda hem en stegräknare för att se hur många steg du tar per dag, ta sikte på att komma över 5000 steg varje dag. Det finns många olika sorters hälsoappar som kan vara till hjälp och öka motivationen till exempel appar som mäter hur långt du har gått eller vilken puls du har vid olika tillfällen.

För bättre koordination:

https://www.youtube.com/playlist?list=PLTGL-utQZiewoPvfdkpTXy6q3V6ZBDTQ9

För bättre balans:

https://www.youtube.com/playlist?list=PLTGL-utQZiey_yWQ3swOva_YWg3BYit5j&pbjreload=10

För bättre kondition:

https://www.youtube.com/playlist?list=PLTGL-utQZieycxffKQxh5ewm0-ArF2JlG

Söker du mer inspiration till aktiviteter och livsstilsutveckling så klicka gärna på www.wabani.se och https://www.youtube.com/channel/UCZKppUYFTmpUnQntuRyu18g/playlists

Lycka till med träningen!


Förstå drivkraften bakom övervikt

Att hitta pusselbitarna och ändra på kost och träning är en viktig del för att bli av med övervikt men nyckeln är att förstå känslorna och drivkraften bakom ett ohälsosamt ätbeteende.

Enligt rapporter från överviktsforskare på GIH är 54% av Sveriges vuxna befolkning är överviktiga eller lider av fetma. Det är fler än någonsin. Så mycket som 64% av alla män är överviktiga. Eller om man ser det omvänt, endast 36% av alla svenska män har ett hälsosamt ätbeteende. Studien är baserad på över 447 000 män och kvinnor i åldrarna 18-74 år.

För mig som arbetar med hälsa och har gjort så i hela mitt yrkesverksamma liv oroar det mig mycket att det inte finns någon strategi för övervikt i Sverige. Det behöver dock inte vara fallet för den enskilda individen, du kan ha en egen strategi. Hälsovinsten när du börjar agera är omedelbar.

Bristen på nationell strategi betyder inte att det saknas råd och metoder att välja mellan, tvärtom. Det finns gott om dieter. Om du väljer att följa en viss diet handlar det oftast om en begränsad tid och när dieten är över återgår du till samma kost som tidigare. Det kan vara en period av fasta eller att utesluta vissa livsmedel under en viss tid, ibland för att åstadkomma en snabb viktminskning. Det som är viktigt att komma ihåg är att när du återgår till den kosthållning du åt tidigare så kommer din kropp att sträva efter att hitta tillbaka till din tidigare vikt. Det enda sättet att lyckas med att behålla resultatet av en diet är att göra den till din livsstil.

De allra flesta som bär på övervikt vill egentligen inte göra det men beteendeförändringar kräver insikt och en plan för att lyckas. Ätbeteende är inget undantag.

Så hur kommer man åt problemet?

Det ligger mycket skuld och mycket skam bakom övervikt och när man väl har fått det klart för sig så förstår man att det inte handlar om att byta ut ett livsmedel eller bara ändra på storleken på portionerna. Det blir som att måla över rosten på bilen – det ser snyggt ut i början men under ytan kvarstår och växer problemet.

Nyckeln till övervikt ligger i helhetsbegreppet hälsa, inte i maten i sig. När din hjärna kan acceptera vad som behöver ske kan den också övertyga kroppen om att utföra det. Med andra ord, det är hjärnan som bestämmer.

Jag har själv gjort en viktresa över lång tid. Som gammal elitidrottare gick jag upp i vikt när träningsdosen minskade och kroppen inte längre reagerade som när jag var ung. Kilona smög sig på. Eftersom mitt kall blev just att arbeta med hälsa har jag länge sökt efter en livsstil som får min kropp att må bra och idag, nästan 20 kg lättare än för fem år sedan mår jag bättre än någonsin. Och det visade sig inte alls vara en radikal omstrukturering som behövdes, snarare små justeringar i livsstilen men också faktorer som påverkar mitt liv i stort och smått.

En del var att få tillbaka harmoni i vardagen. Det smyger sig lätt in ”måsten” som blir till belastningar och stress i kroppen. Dessa identifierade jag och bytte ut mot många ”vill”, sånt jag gärna vill göra men inte tillåtit mig själv.

En annan del handlade om mitt val av kost. Egentligen ville jag inte göra om min kosthållning helt och hållet, jag var ganska nöjd med hur jag åt, men nåt behövde jag göra och det blev att skruva om ett mål mat om dagen och äta mer råkost. Inte mycket mer än så.

Den sista delen, som också tillhörde ett av mina ”vill”, handlade om att göra någon sorts aktivitet varje dag. Jag har alltid siktet inställt på minst 30 min men blir det kortare så gör det inget. Oftast blir det lite mer än så. Och så finns det förstås dagar då jag vilar helt.

Allt det där ser förstås enkelt ut, nästan för enkelt men man ska veta att jag aldrig hade klarat det utan hjälp. Att hitta pusselbitarna är en del i en livsstilsförändring men att förstå känslorna och drivkraften bakom beteendet, det behöver vi alla hjälp med.

Lycka till!

Peter

Källor: GIH