Skillnaden mellan positiv och negativ stress

Stress behöver inte vara dåligt för dig. Så länge du får tid för återhämtning och utlopp för den energi du har byggt upp så kan stressen vara positiv. Stress kan göra att du presterar bättre, till exempel vid en utmaning på jobbet eller ett tävlingsmoment i den idrott du utövar. Positiv stress skapar alltså energi till att bli mer handlingskraftig. Man skulle kunna säga att vinnarinstinkten ibland kommer från positiv stress.

Den positiva stressen klingar av när hjärnan inte registrerar något hot längre. Men om hjärnan fortsätter att få signaler som uppfattas som hot och hormonpåslaget inte sjunker så blir stressen negativ. Fortsätter din hjärna att signalera att du måste vara alert och kroppen inte får tillfälle att vila eller agera och ge utlopp för den uppbyggda energin så blir du istället trött och håglös och riskerar till slut att bli sjuk. Det är en direkt reaktion på att du inte har fått tid för vila och utlopp för ditt hormonpåslag.

Långvarig stress leder till sjukdom

Långvarig stress sänker kroppens försvar mot sjukdomar. Överaktivitet i organen är en följd av ökad stress och innebär risk för mag- och tarmsjukdomar (till exempel IBS, Irritable Bowel Syndrome, eller känslig tarm på svenska, som tros drabba så många som 25 procent av befolkningen i Sverige). Det kan också leda till ett sämre immunförsvar, övervikt samt hjärt- och kärlsjukdomar. Ämnesomsättningen i kroppen påverkas, precis som sömnen och sömnrytmen. Detta leder i sin tur till bieffekter, som att ditt humör och minne påverkas negativt. På sikt kan det leda till depression och utbrändhet.

Vid stress skickar hjärnan signaler till musklerna för att man ska vara beredd att snabbt fly eller kämpa för sitt liv. Musklerna förbereder sig på sitt vis genom att öka spänningsgraden. Men om musklerna inte får utlopp för anspänningen så blir de istället spända och trötta. Spänningar i nacke, rygg och käke till följd av stress är inte ovanligt. Trötthet och molande värk kan på sikt påverka balansen och i vissa fall även ge yrsel.

Lär dig hantera din stress

För att kunna hantera din stress måste du först lära dig mer om den. Du behöver dels notera vilka symptom som är förknippade med stressen, dels känna igen vilka situationer som utlöser stressbeteendet. När du väl känner igen symptomen och situationerna i vilka dessa uppstår behöver du planera för att antingen helt undvika dessa situationer eller lära dig andra sätt att hantera dem (läs mer om inre samtal på wabani.se). Bara det faktum att du är medveten om vad som stressar dig kan hjälpa mycket, oavsett om du kan påverka situationen i sig eller inte.

Om du utsätts för mycket stress kommer du förr eller senare att behöva ändra på både dina yttre och inre förutsättningar för att inte bli sjuk, men det går åt mycket energi för att förändra sitt beteende. Din hjärna bevakar varje steg du tar och försöker förutse vad som ska ske. Det tar kraft från hjärnan, som behöver se en betydande vinst för att sätta igång en förändring och lämna trygghetszonen. Eftersom du vet vad du har men inte vad du får är det ofta enklast för hjärnan att avvakta. Med målbildsträning kan du hjälpa hjärnan att föreställa sig hur livet skulle vara om du stressade mindre. Det är en kraftfull metod för att komma framåt och hitta motivation i sitt förändringsarbete.

På Wabani Livsstilsutveckling kan vi hjälpa dig med stresshantering och förändring av dina beteenden. Läs gärna mer på vår hemsida www.wabani.se/coachning


Därför är stress skadligt för din hjärna

Rädsla är den starkaste känslan vi har. Den är kopplad till den del av hjärnan som kallas för amygdala om i sin tur styrs av det sympatiska nervsystemet. Motsatsen till det sympatiska nervsystemet är det parasympatiska nervsystemet, som aktiveras när kroppen inte är stressad, utan i stället är lugn och avslappnad.

Det sympatiska nervsystemet styrs av vårt kamp- och flyktsystem och är ganska krävande för kroppen, det kostar nämligen mycket energi att vara stressad. Därför är det bra att det parasympatiska nervsystemet håller emot och sparar energi när vi ”inte behöver fly” längre.

Slut ögonen och se dig själv kliva utan för din dörr och så står du plötsligt öga mot öga med en hopringlad orm. Den omedelbara instinktiva impulsen du får styrs av just det sympatiska nervsystemet som kopplar på ditt kamp- och flyktsystem. Om du fortsätter blunda och tänker dig in i situationen kan du säkert också känna hur stressen tar din energi, att du blir trött och utmattad.

Om du istället skulle koppla detta till din vardag och de stressade situationer som många av oss tacklar dagligen så förbrukar vi alltså stora mängder energi varje gång det sympatiska nervsystemet slås på (blunda och byt ut ormen mot chefen eller en jobbig kollega). Ibland är stresspåslagen så många och långvariga att det parasympatiska nervsystemet inte ges tillfälle att lugna ner kroppen i den omfattning den skulle behöva, då fortsätter hjärnan förbruka energi som den egentligen inte har och börjar knapra på reserven istället.

Självklart har alla en gräns och när hjärnan inte orkar mer blir vi ”utbrända” eller ”går in i väggen”.

Så ta din stress på allvar, försök förebygga att den ens uppstår genom att lära dig vad som triggar just din stress och, framför allt, varför dina stresspåslag blir långvariga, för det är särskilt då stress kan få nedbrytande effekter på din kropp. Och det viktigaste av allt, se till att skapa utrymme för vila och återhämtning när du känner att du behöver det. Lycka till och ta hand om dig!

På Wabani Livsstilsutveckling hjälper vi dig att förstå och hantera din stress. Tillsammans gör vi en plan för du kan minska stressen och få en bättre balans i vardagen. Läs mer på vår hemsida:  wabani.se/coachning


Hjärnans olika delar

Hjärnan väger mellan 1 och 1,5 kilo och skyddas av skallbenet, eller kraniet. Den är stor som dina två knytnävar tillsammans och delas in i tre delar: storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Hjärnans veck kallas för vindlingar och om du rätade ut vecken hade du fått en mycket tunn hinna, stor som en fotbollsplan. Två andra delar av hjärnan som är viktiga i den här boken är det limbiska systemet, eller ”känslohjärnan” som den ibland kallas, och hypofysen.

Storhjärnan

Den största delen av hjärnan kallas storhjärnan och delas in i två stora halvor med en fåra i mitten. Hjärnhalvorna kommunicerar med varandra via hjärnbalken, som löper mellan hjärnhalvorna. De två halvorna har mycket specifika uppgifter att sköta.

Den vänstra hjärnhalvan sköter om vårt språk, logiskt tänkande och matematik. Dessutom ansvarar den för vårt medvetande och vår analysförmåga. Höger hjärnhalva känner igen ansikten och tolkar uttryck och musik. Här finns dina kreativa förmågor, som känslor, intuition och kreativitet. Det är också här du får din helhetsuppfattning när din hjärna knyter samman alla intryck och signaler den tar emot.

Storhjärnan är indelad i lober på både höger och vänster sida och bildas av de lite djupare vecken. Pannloberna är störst och mest avancerade, med funktioner som viljestyrda rörelser, vår personlighet och koncentrationsförmåga. Här styrs också vår förmåga att planera för framtiden och för att under kort tid lagra information.

Hjässloberna brukar kallas för hjärnans kommandocentral eftersom det här är den del av hjärnan där våra intryck bearbetas till kunskap och koordinerar våra sinnen – som temperatur, smak och doft – så att det blir förståeligt för oss. Det är också här vi löser problem och planerar och styr rörelser, som att böja sig fram eller sträcka sig efter kaffekoppen.

Nackloberna är de minsta loberna och de kopplar samman ögats alla funktioner med vårt minne, medan tinningloberna kopplar ihop vår hörsel med vårt minne. Det är just tinninglobernas funktion som gör att det kan dyka upp ett minne från det förflutna när du lyssnar på viss musik.

Lillhjärnan

Lillhjärnan sitter under storhjärnan och koordinerar våra rörelser så att vi kan hålla balansen, röra oss smidigt och förhålla oss till allt som omger oss. Rörelserna sker med hjälp av våra muskler och leder som är i direkt kontakt med varandra genom vårt nervsystem.

Hjärnstammen

Längst ner i hjärnan ligger hjärnstammen. Den styr livsviktiga funktioner, som ditt hjärta och blodtryck, dina reflexer och din andning. Hjärnstammen delas ibland upp i tre delar som kallas för mitthjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen.

Hypofysen

Under hjärnan sitter din hypofys, som bland annat styr din ämnesomsättning och sömn, ditt blodtryck och kroppens temperatur. Hypofysen utsöndrar hormonet kortisol i blodet och när du stressar blir kortisolets funktion att hålla rätt nivå på fetter, proteiner och kolhydrater så att cellerna i kroppen får den energi de behöver.

Det limbiska systemet

Det limbiska systemet kallas ibland för hjärnans känslocentrum och består av grupper av nervceller som finns nästan mitt i och på sidorna av hjärnan och som förmedlar upplevelser av olika slag. I limbiska systemet finns en struktur som heter amygdala, vilket betyder ungefär mandel eller mandelkärna. Den har en tongivande funktion när det kommer till dina känslor och uppkomsten av dessa. Det limbiska systemet brukar därför ibland kallas för känslohjärnan. Härifrån identifierar hjärnan till exempel hot och rädsla, eller kärlek och vänskap.

Det autonoma nervsystemet

Det autonoma nervsystemet är ett nervsystem som vi inte kan påverka med vår vilja. Detta nervsystem styr inre organ som hjärta, magsäck, tarmar och lever. Det autonoma nervsystemet består av tre delar. Det enteriska nervsystemet styr din mage och dina tarmar genom peristaltik, tarmrörelser. De andra två delarna kallas för sympatiska och parasympatiska nervsystemet och de är antagonister, de motverkar varandra. Man kan också säga att det är två system som är i symbios med varandra, exempelvis är det sympatiska nervsystemet som vidgar dina pupiller och det parasympatiska nervsystemet som drar ihop dem.

Läs gärna mer om hjärnans funktion här på kurera eller på vår hemsida www.wabani.se/coachning


Hjärnan – så funkar den

Hjärnan är ett extraordinärt organ som aldrig upphör att fascinera. Det är också en kroppsdel vi ännu inte vet allt om, forskare hittar fortfarande nya viktiga pusselbitar om hur hjärnan och kroppen samarbetar. Hjärnan är som störst i 20–25-årsåldern och börjar sedan krympa, vilket inte på något sätt försämrar hjärnans funktion. Visserligen bildas det hela tiden nya hjärnceller, men eftersom vi förlorar ännu fler så minskar hjärnvolymen med mellan en halv och en procent om året under resten av våra liv.

Forskning visar att stress, alkohol, sömnbrist och kost som innehåller för mycket mättat fett leder till en minskning av nybildade hjärnceller. Dessbättre visar det sig också att sex, meditation och kost med lågt kaloriinnehåll hjälper nybildningen av hjärnceller.

Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet, som kontrollerar och styr resten av kroppen. Härifrån styrs vår inlärningsförmåga och vårt minne, här sitter också våra känslor och vårt intellekt. Hjärnan tar emot hundratusentals signaler varje dygn som talar om hur kroppen mår. Om vi är hungriga, trötta, vilken temperatur kroppen håller och mycket mer. När hjärnan bearbetat informationen skickar den signaler som i sin tur reglerar alla processer i kroppen. När sinnet är i balans får vi en kropp som fungerar optimalt.

Det finns många myter om hjärnan, en av de mest seglivade är att vi bara använder 10 procent av vår hjärna, vilket alltså är fel. Om det hade varit korrekt skulle stora delar av hjärnan aldrig ha utvecklats och de delar som inte användes skulle ha skrumpnat bort. Hjärnan bildar nya celler regelbundet, som sedan kopplas samman för att kunna kommunicera med varandra och med resten av kroppen. Dessa kopplingar är viktiga för hur snabbt hjärnan arbetar. Däremot rensas kopplingarna bort om vi inte använder funktionerna regelbundet. Ibland kallas dessa kopplingar för muskelminne, men det är inte bara muskler som har kopplingar till hjärnan. Syn, hörsel och känsel är exempel på funktioner som måste koordineras för att din kropp ska kunna fungera optimalt. Hjärnan kopplar samman funktionerna och renodlar dem.

Tänk dig en aktivitet som du inte har gjort på länge. En idrott eller ett instrument du tränade när du var yngre och nu provar igen. Du känner igen rörelserna, men du kan inte utföra rörelserna lika exakt som förr. Det som hänt är att kopplingarna i hjärnan inte är lika specifika nu som när du tränade denna aktivitet regelbundet. Om du tar upp din idrott eller ditt gamla instrument igen går det snabbt att öva upp en färdighet, eftersom kopplingarna till viss del finns kvar, din kropp känner igen rörelserna och har lätt att hitta tillbaka.

Hjärnan är väldigt föränderlig och som allra mest flexibel när vi är barn. Den optimala åldern för att lära sig till exempel språk är fyra år. Men våra färdigheter försvinner inte, de går bara lite långsammare. Här kommer fysisk aktivitet in i bilden. Forskning visar nämligen att fysisk aktivitet hjälper hjärnan att klara sig bättre. Aktiviteter påverkar koncentrationen mycket positivt, hjärnan blir mer tålig mot stress och både minne och kreativitet påverkas på ett positivt sätt. Vi tänker snabbare och blir intelligentare.

Läs gärna mer om hjärnans funktion här på kurera eller på vår hemsida www.wabani.se/coachning

 


Motivation

Det är en fantastisk känsla att vara riktigt motiverad, en känsla som infinner sig när du verkligen har bestämt dig för att förändra eller åstadkomma något. Motivation är helt nödvändigt för att du ska få den där känslan av att du kommer att lyckas och för att du ska orka hela vägen fram. Men oftast finns det en del vägbulor på vägen som måste passeras, dels behöver du ha tillräckligt med motivation för att passera dessa hinder, dels behöver du ett mål. Det är just målbilden som ska hålla din motivation uppe på vägen dit. Målet måste vara kopplat till ett personligt värde, något som din hjärna känner sig belönad av, annars finns risken att du ger upp.

Om du vill veta mer om motivation så läs även våra artiklar som handlar om:

  • Hjärnan – så funkar den
  • Hjärnans olika delar
  • Hitta dina drivkrafter
  • Stärk motivationen med inre samtal
  • Betydelsen av mål och belöningar
  • SMARTA mål

Dessa artiklar hittar du på vår hemsida www.wabani.se/coachning och allt eftersom även här på kureras blogg. Behöver du hjälp med att hitta din motivation är du välkommen att kontakta oss.

Lycka till!