Mindfulness – Lev i nuet!

Mindfulness, eller medveten närvaro, har sitt ursprung i buddhismen och introducerades i västvärlden på 80-talet. I mindfulness lär du dig observera dina tankar och sinnesintryck genom att bli medveten om dem och reflektera över dem. Genom att öva på ett accepterande förhållningssätt kan du släppa taget om sånt som du inte kan förändra, samtidigt som du arbetar aktivt med att förändra eller bryta negativa tanke- och känslomönster. På så vis skapar du ett bättre förhållningssätt till dig själv och din omgivning. Utmaningen ligger i observera allt som sker i dig – tankar, känslor och sinnesförnimmelser – för att sedan registrera och acceptera dem. Inte värdera, döma eller reagera.

Istället för att ryckas med av exempelvis smärtförnimmelser, oro och negativa tankar lär du dig att betrakta dig själv utifrån och att bli en observatör av dina egna tankar, känslor och upplevelser i kroppen. Det underlättas till exempel av meditation, där du övar din förmåga att rikta och behålla uppmärksamheten. Att vara medvetet närvarande är snarare ett förhållningssätt än en behandlingsmetod. Medveten närvaro hjälper dig att ta kontroll över negativa och destruktiva känslor och innebär att du lever i större medvetenhet om dig själv.

När du tränar mindfulness övar du upp din koncentration och uppmärksamhet på nuet, vilket ger dig större möjlighet att påverka det du upplever. Istället för att automatiskt reagera på tankar och känslor om vad som kanske kommer att hända, tränar du dig på vad som sker just nu. Du lär dig att leva i nuet. Kanske du har möjlighet att träna lite mindfulness nu i sommar? Allt du behöver är några minuter för dig själv i lugn och ro.

Mindfulness är en av många metoder vi använder på Wabani Livsstilsutveckling. Läs mer om vår verksamhet på www.wabani.se


Ät dig lycklig!

Låter du känslorna styra ditt ätande?

Löpsedlar och quick-fix handlar nästan enbart om VAD vi äter men det finns många aspekter av vårt ätande som påverkar hur vi mår och hur vi känner oss i både kropp och knopp. HUR vi äter, NÄR vi äter och VAR vi äter påverkar oss i allra högsta grad men kanske är det frågan VARFÖR vi äter som gäckar oss mest.

Varför äter du?

Knasig fråga eller hur?! Det är klart du äter för att du är hungrig. Eller?

Du som läser våra bloggar vet vid det här laget att hjärnan mycket väl kan spela oss spratt och att den alltid sätter sig själv främst, på gott och ont. Egentligen borde vi bara äta av ett enda skäl; vi behöver energi till kroppens muskler och organ. Redan på savannen lärde vi oss att äta när tillfälle ges. Vi var aldrig säkra på när vi skulle få mat nästa gång så det gällde att bygga på energireserven.

Idag ser det annorlunda ut. Vi har i princip alltid tillgång till mat och snabba kalorier och alltför ofta äter vi för att mätta andra känslor som är starkare än hunger. Men varför?

Jo, för att vi har blivit dopaminjunkies. Dopamin vill vi alltid ha mer av, det är som ett drogberoende. Din hjärna skiljer inte mellan bra och dåliga kickar, den vill bara ha mer så därför äter vi oftare än vad vi behöver. Och när hjärnan får ta del av må bra-kicken dämpas andra känslor som vi helst inte vill känna av som ensamhet, nedstämdhet eller när vi är ledsna eller arga. Vi söker tröst och flykt och hjärnan vill bli bedövad. Ibland vill vi ha dopamin för att förstärka en positiv känsla som när vi firar eller belönar oss för att vi gjort något bra. Mat kan också vara lugnande när vi är stressade eller oroliga och uppiggande när vi är trötta.

Coachning kan hjälpa dig till insikt

Hur du nickat igenkännande på något av dessa exempel? Ja, då är du inte ensam och troligtvis har du nån gång också kämpat med vikten. Dessa beteenden är väldigt vanliga bland våra kunder som behöver coachning och kostrådgivning. Vi på Wabani arbetar med att ge dig insikt om dina beteenden för att skapa ett nytt förhållningssätt till din kost och ge dig motivation att ändra dina vanor.

Vi behöver förstå och lära oss varför vi äter egentligen, när det inte handlar om energibrist. När vi har insikt om våra beteenden kan vi börja göra en riktig förändring som håller i längden.

Om du vill veta mer så är du välkommen till någon av våra kostnadsfria föreläsningar. https://wabani.se/kurs-forelasning/

Registrera dig för vårt nyhetsbrev och gilla oss på Facebook så missar du inget. https://www.facebook.com/wabani

Hjärtligt välkommen!

Så här lyckas du!

  • Var alltid förberedd
  • Planera dina inköp
  • Var uppmärksam på vad du äter
  • Be om hjälp från kollegor, släkt, familj och vänner
  • Ät riktig mat – så mycket du kan
  • Välj tidpunkt för dina måltider
  • Prioritera sömnen
  • Välj alltid vardagsmotion när tillfälle ges, använd kroppen så ofta du kan
  • Ha kontakt – möt någon medmänniska varje dag
  • Känslor och stress – viktigt att ta itu med eftersom det kan påverka ditt ätbeteende
  • Reflektera – ge dig tid varje dag att tänka efter hur dagen gick och om du kan göra något annorlunda
  • Sikta inte på perfekt. Det är inte samma sak som normalt.
  • Ta små steg i rätt riktning med delmål att fira.
  • Njut av livet här och nu.
  • Vad väntar du på?

Sov dig frisk och fokuserad

En vuxen människa behöver mellan sex och nio timmars sömn varje dygn. Ungdomar behöver lite mer, och äldre personer lite mindre. Sömnen är väldigt viktig för vår återhämtning. Under sömnen sker många uppbyggande och läkande aktiviteter i kroppen. Vårt immunsystem aktiveras och det bildas viktiga hormoner i kroppen, bland annat hormonet leptin som reglerar våra hunger- och mättnadskänslor. Under sömnen minskar våra stresshormoner och blodsockerbalansen stabiliseras. Även för hjärnans återhämtning är sömnen väldigt viktig. Under sömnen bearbetas dagens intryck och arkiveras som minnen.

Djupsömn och REM-sömn
Sömnen delas in i olika stadier och det tar mellan en halv till två timmar innan vi når det stadium som kallas djupsömn. Denna sömn är viktigast för oss när det gäller återhämtning. Under REM-sömnen (Rapid Eye Movement) är hjärnan väldigt aktiv och det är då vi drömmer som mest. Sett över hela natten pendlar vi mycket mellan djupsömn och REM-sömn.

De första fyra timmarna av din sömn är viktigast för dig. Då befinner du dig till största delen i djupsömn och det är då som den mesta av återhämtningen sker. Skulle du gå och lägga dig utan att somna är det bästa rådet att stiga upp och göra något annat för att invänta nästa ”sömntåg”, vilket innebär att kroppen ställer in sig på sömn. Att sova för lite under enstaka nätter är inte farligt. Det kan kroppen ta igen. Men längre perioder med för lite djupsömn gör att vi lättare blir sjuka, vi får svårare att fokusera och vi känner oss mer hungriga och sötsugna.

Powernaps
Att ta en tupplur kan vara väldigt effektivt om du snabbt behöver ta igen lite förlorad sömn. Poängen med en powernap är att somna, inte att sova. Det räcker med 5–20 minuter och den bör absolut inte vara längre än 30 minuter, för då kommer du in i nästa stadie av sömn. Ibland kan det till och med räcka med bara några minuter. Om du har svårt att somna på kvällen ska du dock vara lite försiktig med att ta tupplurar eftersom det kan störa din nattsömn.

På Wabani Livsstilsutveckling kan vi hjälpa dig med stresshantering och förändring av dina sömnvanor. Läs gärna mer på vår hemsida www.wabani.se/coachning


Utnyttja dina ”må-bra-hormoner”

När din hjärna upplever att den gör någon sorts vinst får du en dusch av hormonerna dopamin och oxytocin, som är kopplade till hjärnans belöningssystem. Hormonerna gör oss lugna, men också glada och ibland euforiska. Dessa två hormoner förekommer i det system som reglerar motivation och entusiasm. Dessutom spelar de en avgörande roll för vår motorik, kroppens rörelseförmåga. Dopaminet får oss också att vilja göra fler saker som ger oss nya dopaminduschar. Det blir lite av en drog för oss.

En av oxytocinets funktioner är att motverka stresshormoner och ställa om nervsystemet till ett antistressläge. Detta uppstår till exempel vid fysisk beröring eller när du hjälper någon med något.

Träning mot stress, oro och ångest

Forskning visar att ett långvarigt ökat påslag av kortisol inte är bra för hjärnan. Framför allt påverkas minnet negativt. Fysisk träning kan råda bot på de negativa effekterna, eftersom det kortisol som frisätts för att du ska kunna prestera fysiskt sjunker till nivåer under den nivå du startade på efter passet. På så vis hjälper träningen till att pressa ner en för hög kortisolnivå. Ju mer vältränad du är, desto tåligare blir din hjärna mot stress. Stresshormonet kortisol hindrar dessutom kroppen från att bränna fett. Höga nivåer av kortisol leder till att kroppen börjar lagra bukfett och dessutom blir du oftare hungrig och sugen på mer kaloririk mat.

Träning kan göra mycket gott för din hjärna när den är stressad och överbelastad. Vilken träning som passar bäst är individuellt, men det har visat sig att konditionsträning, som snabba promenader och löpning, är väldigt bra för hjärnan. Du behöver hålla igång minst 20 minuter, helst upp emot 45 minuter, för bästa effekt. Om du gör detta regelbundet 2–3 gånger i veckan tränar du verkligen hjärnans funktioner och har goda förutsättningar att hålla kortisolet på rätt nivå. Om du har lärt dig att använda pulstagning när du tränar motsvarar pulszon 3 den nivå du ska hålla för optimalt resultat.

Dopamin gör dig mer koncentrerad

Efter ett träningspass stiger dopaminnivåerna. De aktiverar ditt belöningssystem och ligger kvar på en högre nivå även några timmar efter att du har avslutat ditt pass. Ökade dopaminnivåer gör dig mer fokuserad och lugn och du får lättare att koncentrera dig. En bonus är att ju fler gånger i veckan du rör på dig, desto högre dopaminnivåer får du.

Din koncentrationsförmåga påverkas positivt av dopaminet när det stiger i samband med dina fysiska aktiviteter. Av den anledningen är det också viktigt att träna med hög intensitet och försöka få upp pulsen rejält. Men om du inte har möjlighet att gå till gymmet eller ta en promenad kan du alltid ta en paus en gång i timmen för att röra dig i 5 minuter. Det hjälper din koncentrationsförmåga avsevärt.

Om kroppen och hjärnan får återhämta sig och återfå sin balans kan stress vara nyttigt. Men om kroppen bara bränner ut sitt energiförråd utan återhämtning får du förr eller senare problem. Därför är det viktigt att du skapar tillfällen för återhämtning. Både kropp och hjärna är i behov av att slappna av och vila.

På Wabani Livsstilsutveckling kan vi hjälpa dig med stresshantering och förändring av dina beteenden. Läs gärna mer på vår hemsida www.wabani.se/coachning


Skillnaden mellan positiv och negativ stress

Stress behöver inte vara dåligt för dig. Så länge du får tid för återhämtning och utlopp för den energi du har byggt upp så kan stressen vara positiv. Stress kan göra att du presterar bättre, till exempel vid en utmaning på jobbet eller ett tävlingsmoment i den idrott du utövar. Positiv stress skapar alltså energi till att bli mer handlingskraftig. Man skulle kunna säga att vinnarinstinkten ibland kommer från positiv stress.

Den positiva stressen klingar av när hjärnan inte registrerar något hot längre. Men om hjärnan fortsätter att få signaler som uppfattas som hot och hormonpåslaget inte sjunker så blir stressen negativ. Fortsätter din hjärna att signalera att du måste vara alert och kroppen inte får tillfälle att vila eller agera och ge utlopp för den uppbyggda energin så blir du istället trött och håglös och riskerar till slut att bli sjuk. Det är en direkt reaktion på att du inte har fått tid för vila och utlopp för ditt hormonpåslag.

Långvarig stress leder till sjukdom

Långvarig stress sänker kroppens försvar mot sjukdomar. Överaktivitet i organen är en följd av ökad stress och innebär risk för mag- och tarmsjukdomar (till exempel IBS, Irritable Bowel Syndrome, eller känslig tarm på svenska, som tros drabba så många som 25 procent av befolkningen i Sverige). Det kan också leda till ett sämre immunförsvar, övervikt samt hjärt- och kärlsjukdomar. Ämnesomsättningen i kroppen påverkas, precis som sömnen och sömnrytmen. Detta leder i sin tur till bieffekter, som att ditt humör och minne påverkas negativt. På sikt kan det leda till depression och utbrändhet.

Vid stress skickar hjärnan signaler till musklerna för att man ska vara beredd att snabbt fly eller kämpa för sitt liv. Musklerna förbereder sig på sitt vis genom att öka spänningsgraden. Men om musklerna inte får utlopp för anspänningen så blir de istället spända och trötta. Spänningar i nacke, rygg och käke till följd av stress är inte ovanligt. Trötthet och molande värk kan på sikt påverka balansen och i vissa fall även ge yrsel.

Lär dig hantera din stress

För att kunna hantera din stress måste du först lära dig mer om den. Du behöver dels notera vilka symptom som är förknippade med stressen, dels känna igen vilka situationer som utlöser stressbeteendet. När du väl känner igen symptomen och situationerna i vilka dessa uppstår behöver du planera för att antingen helt undvika dessa situationer eller lära dig andra sätt att hantera dem (läs mer om inre samtal på wabani.se). Bara det faktum att du är medveten om vad som stressar dig kan hjälpa mycket, oavsett om du kan påverka situationen i sig eller inte.

Om du utsätts för mycket stress kommer du förr eller senare att behöva ändra på både dina yttre och inre förutsättningar för att inte bli sjuk, men det går åt mycket energi för att förändra sitt beteende. Din hjärna bevakar varje steg du tar och försöker förutse vad som ska ske. Det tar kraft från hjärnan, som behöver se en betydande vinst för att sätta igång en förändring och lämna trygghetszonen. Eftersom du vet vad du har men inte vad du får är det ofta enklast för hjärnan att avvakta. Med målbildsträning kan du hjälpa hjärnan att föreställa sig hur livet skulle vara om du stressade mindre. Det är en kraftfull metod för att komma framåt och hitta motivation i sitt förändringsarbete.

På Wabani Livsstilsutveckling kan vi hjälpa dig med stresshantering och förändring av dina beteenden. Läs gärna mer på vår hemsida www.wabani.se/coachning


Vanliga strategier vid stress

Kamp- och flyktsystemet är den överlevnadsmekanism som slår till instinktivt när hjärnan uppfattar hot av olika slag. Flyktinstinkten innebär att kroppen utsöndrar hormoner (adrenalin och noradrenalin) som gör dig stark under kort tid för att du ska hinna bort från den akuta faran. Instinkten att kämpa är alternativet till att fly. Musklerna och hjärnan får ökad blodgenomströmning och du andas häftigare för att syresätta blodet, din kropp ställer in sig på att kämpa för sitt liv. Allt detta innebär stor stress för kroppen och varar inte så länge. Kroppens organ klarar inte av, och är inte gjorda för att klara av, situationer som innebär att du ska fly snabbt eller kämpa för ditt liv under någon längre tid.

Ta exemplet att du är sen till jobbet och skyndar dig till tunnelbanan. När du har tio meter kvar till dörrarna piper signalen som betyder att de ska stängas. Du får lite extra kraft i benen, sprintar de sista stegen och hinner in genom dörrarna innan de går igen. En dos adrenalin har då hjälpt dig att hinna i tid till jobbet.

Den tredje reaktionen på akut stress är att kroppen stelnar till av det ökade påslaget av hormoner. Du kanske känner igen dig själv i någon situation då du har blivit så överraskad att du inte kunde tänka klart utan ”frös fast i golvet”.

Dessa tre strategier vid akut stress är alla kopplade till att du känner rädsla. Rädslan kan i sin tur omvandlas till ilska om det skulle behövas. Försvarsmekanismer som dessa är grundläggande funktioner i kroppen som du inte kan stänga av, men det går att lära sig att kontrollera dem. Rädslan uppkommer vid situationer där du uppfattar hot eller risk som kan vara antingen inbillade eller verkliga.

Hur du reagerar på rädsla varierar utifrån vilken situation du befinner dig i. Det varierar också från person till person. Oro, extrem rädsla och skräck är olika grader av rädsla. Dina känslor ger dig information och motiv till dina handlingar. Det är de som gör att du uppfattar människor och situationer som vänliga, farliga, underbara eller kanske fientliga.

Så var tacksam över dina känslor och träna på att lyssna på dem! Det kommer öka din förståelse för dina egna reaktioner. Du kan också träna på att använda ditt förnuft till att avgöra om hotet du upplever är inbillat eller verkligt. Om du kommer fram till att det är ett inbillat hot kan du med hjälp av andningsövningar snabbare komma ur den stressande situationen och minska påslaget av stresshormoner i kroppen.

På Wabani Livsstilsutveckling kan vi hjälpa dig med stresshantering och förändring av dina beteenden. Läs gärna mer på vår hemsida www.wabani.se/coachning


Därför är stress skadligt för din hjärna

Rädsla är den starkaste känslan vi har. Den är kopplad till den del av hjärnan som kallas för amygdala om i sin tur styrs av det sympatiska nervsystemet. Motsatsen till det sympatiska nervsystemet är det parasympatiska nervsystemet, som aktiveras när kroppen inte är stressad, utan i stället är lugn och avslappnad.

Det sympatiska nervsystemet styrs av vårt kamp- och flyktsystem och är ganska krävande för kroppen, det kostar nämligen mycket energi att vara stressad. Därför är det bra att det parasympatiska nervsystemet håller emot och sparar energi när vi ”inte behöver fly” längre.

Slut ögonen och se dig själv kliva utan för din dörr och så står du plötsligt öga mot öga med en hopringlad orm. Den omedelbara instinktiva impulsen du får styrs av just det sympatiska nervsystemet som kopplar på ditt kamp- och flyktsystem. Om du fortsätter blunda och tänker dig in i situationen kan du säkert också känna hur stressen tar din energi, att du blir trött och utmattad.

Om du istället skulle koppla detta till din vardag och de stressade situationer som många av oss tacklar dagligen så förbrukar vi alltså stora mängder energi varje gång det sympatiska nervsystemet slås på (blunda och byt ut ormen mot chefen eller en jobbig kollega). Ibland är stresspåslagen så många och långvariga att det parasympatiska nervsystemet inte ges tillfälle att lugna ner kroppen i den omfattning den skulle behöva, då fortsätter hjärnan förbruka energi som den egentligen inte har och börjar knapra på reserven istället.

Självklart har alla en gräns och när hjärnan inte orkar mer blir vi ”utbrända” eller ”går in i väggen”.

Så ta din stress på allvar, försök förebygga att den ens uppstår genom att lära dig vad som triggar just din stress och, framför allt, varför dina stresspåslag blir långvariga, för det är särskilt då stress kan få nedbrytande effekter på din kropp. Och det viktigaste av allt, se till att skapa utrymme för vila och återhämtning när du känner att du behöver det. Lycka till och ta hand om dig!

På Wabani Livsstilsutveckling hjälper vi dig att förstå och hantera din stress. Tillsammans gör vi en plan för du kan minska stressen och få en bättre balans i vardagen. Läs mer på vår hemsida:  wabani.se/coachning


Hjärnans olika delar

Hjärnan väger mellan 1 och 1,5 kilo och skyddas av skallbenet, eller kraniet. Den är stor som dina två knytnävar tillsammans och delas in i tre delar: storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Hjärnans veck kallas för vindlingar och om du rätade ut vecken hade du fått en mycket tunn hinna, stor som en fotbollsplan. Två andra delar av hjärnan som är viktiga i den här boken är det limbiska systemet, eller ”känslohjärnan” som den ibland kallas, och hypofysen.

Storhjärnan

Den största delen av hjärnan kallas storhjärnan och delas in i två stora halvor med en fåra i mitten. Hjärnhalvorna kommunicerar med varandra via hjärnbalken, som löper mellan hjärnhalvorna. De två halvorna har mycket specifika uppgifter att sköta.

Den vänstra hjärnhalvan sköter om vårt språk, logiskt tänkande och matematik. Dessutom ansvarar den för vårt medvetande och vår analysförmåga. Höger hjärnhalva känner igen ansikten och tolkar uttryck och musik. Här finns dina kreativa förmågor, som känslor, intuition och kreativitet. Det är också här du får din helhetsuppfattning när din hjärna knyter samman alla intryck och signaler den tar emot.

Storhjärnan är indelad i lober på både höger och vänster sida och bildas av de lite djupare vecken. Pannloberna är störst och mest avancerade, med funktioner som viljestyrda rörelser, vår personlighet och koncentrationsförmåga. Här styrs också vår förmåga att planera för framtiden och för att under kort tid lagra information.

Hjässloberna brukar kallas för hjärnans kommandocentral eftersom det här är den del av hjärnan där våra intryck bearbetas till kunskap och koordinerar våra sinnen – som temperatur, smak och doft – så att det blir förståeligt för oss. Det är också här vi löser problem och planerar och styr rörelser, som att böja sig fram eller sträcka sig efter kaffekoppen.

Nackloberna är de minsta loberna och de kopplar samman ögats alla funktioner med vårt minne, medan tinningloberna kopplar ihop vår hörsel med vårt minne. Det är just tinninglobernas funktion som gör att det kan dyka upp ett minne från det förflutna när du lyssnar på viss musik.

Lillhjärnan

Lillhjärnan sitter under storhjärnan och koordinerar våra rörelser så att vi kan hålla balansen, röra oss smidigt och förhålla oss till allt som omger oss. Rörelserna sker med hjälp av våra muskler och leder som är i direkt kontakt med varandra genom vårt nervsystem.

Hjärnstammen

Längst ner i hjärnan ligger hjärnstammen. Den styr livsviktiga funktioner, som ditt hjärta och blodtryck, dina reflexer och din andning. Hjärnstammen delas ibland upp i tre delar som kallas för mitthjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen.

Hypofysen

Under hjärnan sitter din hypofys, som bland annat styr din ämnesomsättning och sömn, ditt blodtryck och kroppens temperatur. Hypofysen utsöndrar hormonet kortisol i blodet och när du stressar blir kortisolets funktion att hålla rätt nivå på fetter, proteiner och kolhydrater så att cellerna i kroppen får den energi de behöver.

Det limbiska systemet

Det limbiska systemet kallas ibland för hjärnans känslocentrum och består av grupper av nervceller som finns nästan mitt i och på sidorna av hjärnan och som förmedlar upplevelser av olika slag. I limbiska systemet finns en struktur som heter amygdala, vilket betyder ungefär mandel eller mandelkärna. Den har en tongivande funktion när det kommer till dina känslor och uppkomsten av dessa. Det limbiska systemet brukar därför ibland kallas för känslohjärnan. Härifrån identifierar hjärnan till exempel hot och rädsla, eller kärlek och vänskap.

Det autonoma nervsystemet

Det autonoma nervsystemet är ett nervsystem som vi inte kan påverka med vår vilja. Detta nervsystem styr inre organ som hjärta, magsäck, tarmar och lever. Det autonoma nervsystemet består av tre delar. Det enteriska nervsystemet styr din mage och dina tarmar genom peristaltik, tarmrörelser. De andra två delarna kallas för sympatiska och parasympatiska nervsystemet och de är antagonister, de motverkar varandra. Man kan också säga att det är två system som är i symbios med varandra, exempelvis är det sympatiska nervsystemet som vidgar dina pupiller och det parasympatiska nervsystemet som drar ihop dem.

Läs gärna mer om hjärnans funktion här på kurera eller på vår hemsida www.wabani.se/coachning


Är du händelsestyrd eller styr du händelserna?

Det har säkert hänt att du inte har en plan för dagen, att du blir avbruten om och om igen och har svårt att fokusera på dina egna uppgifter. Du styrs helt enkelt av de händelser som sker runt omkring dig.

Människans hjärna och i synnerhet dess frontallob är inte färdigutvecklad förrän i 25-årsåldern och det är den delen av hjärnan som styr våra reflexer för flykt och försvar och som sköter om vår impulskontroll.  Ju mer vi tränar på att hantera flykt och försvar desto bättre klarar vi av att hantera de i framtiden. Det kan vi träna genom mental träning. Eftersom ungdomar inte har lika mycket erfarenhet av detta som vuxna så är de ofta mer händelsestyrda.

För vuxna kan en händelsestyrd vardag få betydligt större konsekvenser om du låter händelser styra dina dagar på jobbet eller i din vardag. Nästan alla behöver en plan istället för att följa impulser och det bästa för att kunna följa sin plan för dagen eller veckan är att skriva ner den. Sätt lappen på skrivbordet eller kylskåpet så att lätt kan blicka tillbaka och komma tillbaka på spåret när du blivit avbruten. Och om det är en uppgift som är lite större så kan du prova att skriva ner vilka steg du ska ta för att kunna slutföra uppgiften. På så vis kan du avsluta dagen och lätt plocka upp tråden dagen efter.

Prova det här!

  1. Tänk igenom vad som krävs för att starta, genomföra och slutföra din uppgift.
  2. Skriv ner de olika momenten i uppgiften i den ordning som du behöver utföra den.
  3. Belöna din hjärna med att bocka av varje steg när det är slutfört
  4. Fira på ditt eget lilla vis när uppgiften är slutförd.

Hjärnans eget belöningssystem hjälper dig att slutföra dina uppgifter och känna tillfredställelse över att bli klar. Detta dopaminsystem ska vi aldrig förringa, tvärtom är det bara bra för dig att låta det kicka in när det finns tillfälle för det.

Lycka till!