Att lida av ljudintolerans innebär att du besväras av låga ljud som andra inte störs av. Men det behövs ingen diagnos för att störas av ljud på arbetsplatsen, öppna kontorslandskap kan påverka hälsan och koncentrationsförmågan negativt även för de som inte är ljudkänsliga.
Det kan vara prasslet från en tidning, sorlet på en restaurang eller surret från en luftkonditionering som stör. Och enligt Johan Paulin, forskare i psykologi som har studerat ljudintolerans även kallat hyperakusi är det en ganska vanligt förekommande sjukdom – trots det är den inte särskilt känd.
Öppna kontorslandskap stör
Johan Paulins forskning ger ny inblick i omfattningen av ljudintolerans och på vilket sätt det påverkar drabbade i deras vardag och arbetsliv. Han ifrågasätter samtidigt hur öppna kontorslandskap påverkar anställdas mående, oavsett graden av ljudintolerans. Det är enligt honom rimligt att anta att mer hänsyn borde tas till hur redan låga ljud kan ha en negativ inverkan.
I sin forskning har han utgått från resultat i studien Västerbotten Environmental Health Study, där 3 406 personer deltog, varav 313 eller 9,2 procent identifierade sig som ljudintoleranta varav 5,5 procent i yrkesverksam ålder.
LÄS OCKSÅ: Ledarskapscoachen: “En frisk arbetsplats ger en god arbetsmiljö”
Led ofta av andra besvär
I avhandlingen framgår att de som definierade sig som ljudintoleranta i högre grad upplevde oro, brist på socialt stöd och belöning. De kände sig begränsade i vardagen och det var vanligt att de undvek miljöer som kunde innehålla mycket ljud.
De ljudintoleranta hade i större utsträckning även andra sjukdomar. Förutom hörselrelaterade besvär som tinnitus och hörselnedsättning, var psykiatriska diagnoser som utbrändhet, ångest, depression och PTSD samt funktionella somatiska syndrom som fibromyalgi och IBS, och muskel- eller ledvärk överrepresenterade i gruppen.
LÄS OCKSÅ: Deckardoktorn Jonas Moström: ”Att läsa böcker vaccinerar mot stress”
"Bör ses som en egen sjukdom"
Ljudintolerans har tidigare ofta betraktats som en bisjukdom till exempelvis autism eller ADHD. Men Paulin menar att det finns fog för att betrakta ljudintolerans som en separat sjukdom som bör studeras närmare.
Han säger i en artikel på universitetets hemsida att kunskapen och medvetenheten kring ljudintolerans bland psykologer, läkare, arbetsgivare och arbetsmiljöspecialister i vissa fall kan vara bristfällig och menar att det är viktigt att personer som lider av ljudintolerans får en korrekt diagnos och blir informerade om vilka behandlingsmetoder som finns tillgängliga.
LÄS OCKSÅ: För mycket julsånger – skadligt för hälsan
Kände ökad stress
Forskningsstudiens resultat visar även att de som angsåg sig vara ljudintoleranta påverkades mer än de icke-ljudintoleranta när de utsattes för brus i en kontrollerad labbmiljö. De ljudintoleranta upplevde bruset som starkare och obehagligare och presterade sämre. Även deras hjärtslag påverkades vilket kan tolkas som ett tecken på stress.
Krävs ökad kunskap om ljudkänslighet
Johan Paulin menar att trenden bland arbetsgivare går mot fler gemensamma ytor och färre avskilda utrymmen där man kan stänga ute den yttre miljön. Något som begränsar anpassningsmöjligheten för personer med ljudintolerans. Ökad kunskap om ljudintolerans är därför en förutsättning för ett förändringsarbete på till exempel på arbetsplatser och offentliga miljöer.
Av redaktionen
Källa: Umeå Universitet
