äldre man i hatt luktar på lavendel i sin trädgård

Luktsinnet kan berätta om risken att dö

Ett försämrat luktsinne hör samman med en ökad risk att dö.
Det visar en ny studie i psykologi från Stockholms universitet.
Och sambandet finns kvar oberoende av ålder, kön, demens och andra variabler för hälsa.

Ingrid Ekström är doktorand på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och personen som ligger bakom studien.
– Det är många äldre personer som har problem med luktsinnet, och det är ingenting ovanligt. Det som är intressant i den här studien är att även om man tar hänsyn till att äldre får ett nedsatt luktsinne finns sambandet kvar mellan försämrat doftsinne och dödlighet, säger hon i ett pressmeddelande från Stockholms universitet.

 Läsarfråga: Varför luktar jag illa? Experten svarar

 

Personer med dåligt doftsinne dog före personer med bra doftsinne
Ingrid Ekström har använt data från det stora Betula-projektet som pågått i Umeå i över 25 år, där man studerat åldrande. I studien har 1 774 personer mellan 40 och 90 år följts i tio år, och deras doftsinne har testats med jämna mellanrum. Forskarna tittade sedan på de försökspersoner som dog under tioårsperioden och jämförde dem som hade ett dåligt fungerande luktsinne med dem som hade ett välfungerande luktsinne.

Det visade sig att de som hade ett dåligt doftsinne var överrepresenterade i gruppen som dött, även sedan forskarna justerat för andra faktorer som påverkar risken att dö, som ålder, kön, kognitiv förmåga och andra hälsovariabler. Forskarna tog också hänsyn till att utveckling av demens har visat sig både försämra luktsinnet och öka risken att dö.

Ingrid Ekström

Ingrid Ekström vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Doft hänger ihop med aptit
Det är inte enkelt att förklara varför det finns ett samband mellan luktsinne och mortalitet. Det kan hänga ihop med att personer som tappat sitt doftsinne ofta också tappar aptiten och lusten att äta mat när det inte smakar någonting längre.
– Det har visat sig att när äldre tappar aptiten får de inte heller i sig det de behöver. Och det är jätteviktigt att äta bra mat när man blir äldre. Men en annan bakomliggande faktor kan vara att doftsystemet är ett skört system i hjärnan. För att det ska fungera som det ska behöver det blidas nya nervceller hela tiden, och det är rimligt att tro att den processen påverkas ganska mycket av sjukdom. Så det är möjligt att man kan se doftsinnet som en spegel för hur kroppen mår i övrigt, säger Ingrid Ekström.

► Läs också: Singel? Lukta dig till kärleken

Förhoppning att kunskapen ska kunna användas vid hälsokontroller av äldre
Det är viktigt att påpeka att den som är äldre och upplever ett försämrat luktsinne inte har någon anledning att oroa sig för att det ska hända något allvarligt, menar dock Ingrid Ekström. Däremot kan man vara uppmärksam på signalerna och till exempel ta kontakt med en dietist för att vara säker på att man äter bra, säger hon. En förhoppning är också att kunskapen från studien längre fram ska kunna användas i sjukvården vid hälsokontroller av äldre.

Studien publiceras i Journal of the American Geriatrics Society och har gjorts inom ramen för det sexåriga forskningsprogrammet "Vårt unika doftsinne" som finansieras av Riksbankens jubileumsfond.

 

Inte nya resultat
Det är dock inte första gången luktsinnets koppling till ökad dödlighet studerats. Forskare vid University of Chicago kom i en vetenskaplig studie 2014 fram till att äldre människors individuella förmåga att identifiera lukter är en ledtråd till hur länge de kommer att leva. De med bra luktsinne lever i snitt längre, visade deras resultat.
– Vi tror att förlust av luktsinnet är som undulaten i kolgruvan. Det orsakar inte döden direkt men det är ett förebud, sa professor Jayant Pinto vid University of Chicago till BBC.
Forskarna lät 3 000 personer i åldern 57–85 år försöka identifiera fem distinkta lukter: mint, fisk, apelsin, rosor och läder. Fem år senare hade fyra av tio med de sämsta resultaten avlidit medan bara en av tio med de bästa resultaten var döda.
Läs mer i länken nedan.

► Läs också: Luktsinnet kan skvallra om ett långt – eller kort – liv

Doftunderkänslighet vs doftöverkänslighet
Men även om om doftunderkänslighet inte är positivt enligt dessa rön är inte det motsatta heller så lätt, det vill säga doftöverkänslighet. Någon som vet mer om saken är Ingvor Näsmyr, som är doftöverkänslig. Hon skrev en krönika om detta på Kurera.se förra året. Läs den här: "Ett liv med doftöverkänslighet är ett halvt liv"
Huruvida doftöverkänslighet skulle ha en eventuell positiv eller negativ koppling till dödlighet vet Kurera inget om - men nu blev vi väldigt nyfikna på den saken.

Av Isabelle G Hedander

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

 

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

 

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

 

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.

“Vården måste bli bättre på att ta hand om patienter med Addisons sjukdom”

Kurera debatt

Med bättre kunskap om kortisolbrist bland husläkare och på sjukhus skulle patienter med diagnosen Addisons sjukdom kunna leva ett betydligt enklare och friskare liv. De skulle få hjälp med vardagliga besvär på sin vårdcentral, snabbare akut hjälp och dessutom kunna gå på rutinkontroller oftare. Det skriver Eva Rafner, ordförande i Svenska Addisonföreningen i denna debattartikel, där hon efterlyser större kunskap inom primärvården. Förbundet gav nyligen ut boken ”Ständigt på vakt”, om föräldrar till barn med kortisolbrist".