Mat som inte bryts ner kan jäsa i tarmen och ställa till med oreda. När tarminnehållet jäser bildas det bland annat gaser som kan göra magen uppblåst och smärtande. Vår matsmältning består av ett stort antal olika funktioner som ska samverka för att på bästa sätt förvandla maten till näring. Matsmältningen påbörjas redan i munnen och sedan hanteras maten hela vägen till ändtarmen där restprodukterna lämnar kroppen.
De olika delarna i matsmältningssystemet har olika funktioner, men känner du till hur matsmältningen går till? Här kommer en kortfattad guide.
Munnen
Redan i munnen påbörjas matsmältningen. Delvis rent mekaniskt när vi tuggar och finfördelar maten men även saliven innehåller viktiga enzymer som påbörjar nedbrytningen av kolhydrater. Ta dig tid att tugga maten noga eftersom att vältuggad mat är mer lättsmält och innehåller mer av enzymet amylas från saliven. Undvik gärna stora mängder dryck till maten eftersom de späder ut enzyminnehållet.
LÄS OCKSÅ: Probiotika fick ordning på Sebastians mage
Magsäcken
Från munnen transporteras maten via svalget och matstrupen ned till magsäcken. Magsäcken består av härdiga slemhinnor (för att motstå den starka magsyran) och glatt muskulatur som knådar maginnehållet. Den rymmer cirka 1,5 liter och innehållet efter en måltid töms normalt på cirka fyra timmar. Dryck töms fortare och fet mat tar längst tid. En mycket viktig del av matsmältningsprocessen är magsäckens saltsyra som är bakteriedödande och protein-nedbrytande. I magsäcken bildas även enzymer nödvändiga för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig livsviktig vitamin B12.
Tovlfingertarmen
I tolvfingertarmen tillsätts galla från levern och gallblåsan och bukspott från bukspottkörteln vilket är nödvändigt för att matsmältningen ska fungera.
LÄS OCKSÅ: Årets magprodukt tillför goda bakterier som når fram
Tunntarmen
I tunntarmen, som är tre till fem meter lång, absorberas vatten och näringsämnen via tarmluddet för att sedan transporteras vidare via blodet till levern där näringsämnena tas till vara eller omvandlas. I tunntarmen befinner sig tarminnehållet i tre till fem timmar.
Tjocktarmen
I tjocktarmen stannar tarminnehållet tre till tio timmar och under tiden absorberas salter och vatten. I tunntarmen finns också en stor mängd bakterier som fortsätter den nedbrytning som enzymerna påbörjat. Tjocktarmens bakterier bildar även det livsnödvändiga k-vitaminet. Sker passagen i tjocktarmen för fort blir avföringen lös på grund av för stor mängd vätska och vi får diarré. Om passagen sker för långsamt absorberas för stora mängder vätska och vi får förstoppning.
LÄS OCKSÅ: FODMAP – Sofia går på magkänslan
Ändtarmen
Slutligen når tarminnehållet ändtarmen för att sedan lämna kroppen genom ändtarmsöppningen. Det som från början var mat har nu blivit till avföring. Avföringen består av vatten, slem, matrester som inte brutits ned, bakterier och bortstötta celler från tarmslemhinnan.
Blindtarmen
Visste du att blindtarmen inte är så oduglig som man trott? Enligt nya forskningsrön har blindtarmen visat sig vara en lagringsplats för goda tarmbakterier. När vår tarmflora av någon anledning rubbas kan kroppen frigöra lagrade, goda bakterier från blindtarmen för att återställa bakteriebalansen till det normala.
Av Therese Hagberg
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Gaser …
Visste du att man normalt pruttar cirka 20 gånger per dygn? Långt ifrån alla pruttar luktar illa och i de fall dålig lukt uppstår beror det på att det förekommer svavelföreningar i gasen. Gaser uppstår helt naturligt vid matsmältningen och består till stor del av nedsvald luft. Mängden gas kan dock öka vid ned-brytningen av vissa livsmedel.
Exempel på mat som ökar gaser är kålväxter, kolsyrad dryck, sötningsmedel, vetekli, bönor och ärtor.