Manganbrist kan ligga bakom skolios

Kunskapen om vad som orsakar skolios är fortfarande begränsad men nya rön tyder på att en nedsatt förmåga att tillgodogöra sig spårämnet mangan kan ligga bakom i vissa fall.

Det är amerikanska forskare som gjort upptäckten att barn med grav skolios i dubbelt så stor omfattning som barn utan är bärare av en genvariant som gör det svårt för deras celler att tillgodogöra sig spårämnet mangan. Mangan är nödvändigt för att bilda ben och brosk.

Öppnar för behandling genom kosten
Upptäckten innebär ett är ett stort genombrott då det visar att skolios kan vara möjligt att behandla genom kosten, men forskarna varnar samtidigt från att experimentera med tillskott av mangan på eget bevåg då för mycket av spårämnet kan vara oerhört skadligt.

LÄS OCKSÅ: Så vet du att du har zinkbrist

Generna varierar i samma familj
I USA diagnosticeras 3 miljoner nya fall av skolios årligen, de flesta mindre allvarliga och räcker med att hållas under uppsikt och vissa kan behöva korrigerande stöd medan ryggraden växer men i extrema fall krävs operation.

 

Det är inte ovanligt med flera fall av skolios i en familj men olika gener är inblandade något som försvårar att identifiera risken. I ett försök att kartlägga dessa gener studerades 457 barn med grav skolios och 987 barn utan.

LÄS OCKSÅ: 17 vanliga tecken på magnesiumbrist

Studerade zebrafiskar
Genvarianten som påverkar förmågan att metabolisera mangan återfanns endast hos 6 procent av de friska barnen medan den fanns hos 12 procent hos de med grav skolios. En andra analys i en annan grupp barn visade att barn med grav skolios i dubbelt så många fall var bärare av genen. Forskarna gjorde ett försök på zebrafisken där de stängde av genen som ansvarar för metaboliseringen av mangan och som en följd utvecklade fiskarna deformerat skelett däribland böjning av ryggraden. Man tittade även på mänskliga celler med den aktuella genvarianten och de tog upp zink och järn men inte mangan. Denna gen har aldrig tidigare studerats men mycket tyder nu på att den är iblandad i upptaget av av dessa mineraler.

Tester visade även att barn med denna genvariant hade lägre nivåer av mangan i blodet.

LÄS OCKSÅ: 12 anledningar att äta C-vitamin

Överskott är farligt
Mangan är ett essentiellt spårämne men samtidigt ett toxin. Höga doser kan leda till manganism en kronisk neurologisk åkomma med symptom som darrningar, svårighet att gå och psykiatriska besvär som hallucinationer och aggressioner. Mineralet har även kopplats till Parkinsons sjukdom, schizofreni och högt blodtryck. En brist kan å andra sidan – även om det är ovanligt då kroppen behöver så lite – kan påverka förmågan att spjälka fett och socker samt påverka förmågan att växa, göra det svårare att gå samt påverka ryggradens form.

Av redaktionen

Källa: Washington university school of medicine

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Fett från fisk dämpar inflammationer i kroppen

Forskning

Balansen mellan ditt intag av omega-3 och omega-6 påverkar din risk för inflammation. En kost rik på omega-3 minskar risken att drabbas. Studierna på omega-3 har dock varit tvetydiga – vilket bland annat beror på att alla fiskoljor helt enkelt inte är lika. Uppsalaprofessorn Tom Saldeen har forskat på just fiskolja. Kurera bad honom förkla­ra varför vissa oljor inte har någon effekt alls – medan andra har en signifikant antiinflammatorisk effekt på bland annat hjärta, kärl och leder.

Enzymerna lugnade Karins mage

Hälsa

Ett aktivt liv med familj, karriär och träning. Men en mage som reagerar precis före ett spännande möte eller när spinningpasset ska börja, ställer till det. Lösningen – några kapslar med örter och enzymer.

“Mångfald och artrikedom gynnar alla bin”

Övrigt

Idag 20 maj firas honungbina över hela världen. I Slovenien, som ligger bakom införandet av World Bee Day, håller man honungsbiet högt och biodlingen har traditionellt hög status. I Danmark har det däremot utbrutit en infekterad konflikt mellan anhängare till de vilda bina och biodlarna och deras honungsbin. I Sverige menar forskare att konflikten är onödig.

5 enkla steg för att äta nyttigare!

Kost

Jenny Westman och Linnea Eriksson är fullfjädrade hälsopedagoger och proffsiga matbloggare med ett välbesökt Instagramkonto, som är en total dröm för alla foodies. De utsågs till Årets hälsobloggare 2017 – och tycker att det är viktigt att fylla på kroppen med bra bränsle för att orka med livets alla utmaningar. Här delar de med sig av fem tips för hur du enkelt äter nyttigare – och avslöjar vad de själva äter för dagliga kosttillskott.

 

Smartphone med podden synlig - petra månström infälld

Kunskapsföretaget lanserar hälsopodd

Allmänt

Ihop med poddkändisen Petra Månström drar nu hälso- och kunskapsföretaget Holistic igång en ny podd. Tanken är att inspirera och sprida kunskap om nya vägar till hälsa och välmående - men utan pekpinnar och orimliga krav. "Tillsammans har vi skapat podden som jag så länge har letat efter. En podd som alla kan ta till sig", säger programledaren Petra Månström.

 

Nutritionisten: Vad är kalorirestriktion?

Kost

Kalorirestriktion är när man äter färre kalorier men ändå får i sig tillräckligt med näring. Det har länge varit känt att en minskning av intaget av kalorier främjar hälsan. Hälsosam kalorirestriktion ger positiva effekter på vikt och hjärt-kärlhälsa men extrem kalorirestriktion eller självsvält är varken bra för hälsan eller effektiv vid viktminskning, varnar Lina Åhlén.

 

Din favoritmusik aktiverar hjärnans belöningssystem

Mental hälsa

Dopamin spelar en direkt roll i den känsla av välmående som framkallas av att lyssna på musik vi tycker om visar en ny studie. Att lyssna på den musik du älskar gör att din hjärna frigör mer dopamin – en kemikalie som gör att vi känner oss engagerade och motiverade och som spelar en viktig roll för människans känslomässiga och kognitiva funktion. 

Större risk att dö efter operation för singlar och lågutbildade

Forskning

Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation. Personer som lever ensamma eller saknar vidareutbildning befinner sig i större utsträckning i riskzonen än personer som lever i par eller har "Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen", säger Susanne Nielsen, forskare vid Göteborgs universitet.

 

Skönhetspanelen testar ansiktsmasker

Hud

Lägg en ansiktsmask – blunda och vila medan masken gör sitt på huden. Bättre boost för både hud och själ får man leta efter. Kureras skönhetspanel har testat några ekologiska ansiktsmasker och hittat en favorit.

Artros: Hjälper ingefära och gurkmeja?

TV

Flera studier på ingefära och kurkumin – den verksamma ingrediensen i gurkmeja – pekar enstämmigt på att dessa har antiinflammatoriska effekter. Forskarna vet till och med vilka komponenter i kroppen som örterna påverkar och hur – och har sett effekt vid bland annat artros.

 

Karin Björkegren Jones

”Det är aldrig för sent att investera i sin hälsa”

Intervju

Aldrig förr har det pratats så mycket om klimakteriet och kvinnors hälsa som nu. Yogaläraren, författaren och hälsoprofilen Karin Björkegren Jones har under 30 år belyst kvinnohälsa i artiklar, böcker, via yogan och nu i podden Kvinnoliv. Karin tycker att kvinnor ska kräva att bli lyssnade på när de söker vård. Det ska vara en självklarhet att ha rätt till olika behandlingsmetoder och mediciner och kanske det allra viktigaste – vi ska lära av våra erfarenheter och varandra och jobba förebyggande för att bibehålla hälsan långt upp i åren.

Nypon håller Sofies artros i schack

Hälsa

Artros i fingrarna höll på att sätta stopp för Sofie Turses dröm att bli fysioterapeut. Hon ville inte långtidsbehandla sin artros med traditionella värktabletter. Ett extrakt av strandnypon blev hennes räddning.

Ny teknik ska minska mängden läkemedel i avloppsvattnet

Eko/miljö

Aktiva substanser i de mediciner vi stoppar i oss passerar ofta genom kroppen och ut i toaletten. De flesta av våra reningsverk är dåliga på att ta bort läkemedelsrester ur avloppsvattnet, vilket kan orsaka hormon- och beteendestörningar hos fiskar och andra djur om de hamnar i sjöar och vattendrag. Nu satsar flera svenska reningsverk på ny teknik för att få bort substanserna, rapporterar Vetenskapsradion.