Martina Johansson: Hormonella obalanser på grund av stress

Varför får så många kvinnor idag problem med PMS, infertilitet, PCOS, klimakteriet, sköldkörteln, utmattning, trötthet och värk? Vad påverkar våra hormoner och har vi hamnat i obalans? Kurera har mött med Martina Johansson författare till boken Hormonbibeln 2.0.

En nyfiken nörd – det är så Martina Johansson beskriver sig själv. Skulle jag beskriva henne så är det snarare med orden ung, blond och hälsosam. De kunskaper hon besitter skulle emellertid ha kunnat få mig att tro att hon var åtminstone 30 år äldre. Martina är utbildad till Civilingenjör på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg, och har två masters: en i medicinsk bioteknik och en i biofysik och är aktuell med boken Hormonbibeln 2.0 – För kvinnor genom hela livet.

Hormonder och stress hänger ihop
Jag träffar Martina på café Vurma vid S:t Eriksplan för att prata om kvinnliga hormoner. Ett komplext ämne, men Martina tvekar inte när jag frågar henne vad det beror på att vi kvinnor så ofta har problem som härstammar från hormonella obalanser.
– Stress framförallt. Vi får frekventa insulinhöjningar och när vi är stressade äter vi gärna mer snabba kolhydrater och felaktig kost vilket ytterligare stressar kroppen.

Stressen har många ansikten
Stress kan innebära väldigt mycket olika saker. Allt från krav, måsten och negativa tankar till miljögifter, läkemedel, alltför intensiv träning och felaktig kost är sådant som stressar vår kropp. Allt blir till en ond cirkel. Kroppen går i försvar för att skydda sig och hamnar istället i ett stressläge där den till att börja med producerar för mycket kortisol.
– Stressfaktorerna för kvinnor är ofta fler än för män. Kvinnor idag tar stort ansvar för både hem och familj. Det kan ha varit en lång period med stress och att man inte tagit hand om sig själv. Med stressen kommer utbrända binjurar, säger Martina Johansson.

 

Martina

Martina Johansson
Biohacker & bloggare

Ålder:32 år
Bor: Stockholm, tidigare Shanghai
Utbildning: Civilingenjör på Chalmers Tekniska Högskola
Aktuell med: boken ”Hormonbibeln 2.0”
Intressen: styrketräning, hälsa, biohacking
Hälsotips: Jag anser att folk, generellt, ska äta tillskott med magnesium och D-vitamin. Många har brist på dessa utan att veta om det.

Rubbar kroppens hormoner
I och med stressen så hamnar kroppens hormoner i obalans och symptom som problem med magen och matsmältningen, bukfetma, viktuppgång, trötthet, mindre sexlust, humörsvängningar, sömnstörningar och infertilitet börjar dyka upp.
– Kroppen stänger ner. Speciellt prioriterar kroppen bort möjligheten till reproduktion. Vi blir infertila när kroppen inte är i ett gynnsamt läge, säger Martina Johansson.
Vid långvarig stress utarmas även nivån av viktiga näringsämnen i kroppen som zink, magnesium och B-vitaminer.

LÄS OCKSÅ: Hormonella obalanser hos kvinnor

Binjurarna och serotonin
Binjurarna utsöndrar många olika hormoner bland annat DHEA, adrenalin, progesteron, testosteron och kortisol. Binjurarna är ofta de organ som först blir utmattade av stressen och utsöndringen av kortisol blir till att börja med ofta förhöjd. Kortisol är ett stresshormon som normalt frisätts när vi äter saker som ökar vårt blodsocker, när vi tränar och när vi ska vakna på morgonen. Kortisol ser också till att hålla nere inflammationer och styr tarmens rörelser. Stressen påverkar ofta även serotoninnivåerna som minskar då stressen blir för långvarig.

Vi blir trötta
Serotoninet påverkar i sin tur de signaler som får binjurarna att tillverka kortisol. Detta resulterar till slut i för låga värden av kortisol. Vid detta skede har vi ofta svårt att vakna, är morgontrötta, är trötta på eftermiddagen men kan vara kvällspigga. Vi har sämre förmåga att klara av inflammationer, och om inflammation uppstår i kroppen, så behövs kortisol tillföras utifrån som kortison, då vi inte klarar att frisätta tillräckligt mycket på egen hand. Har man stressat länge och fått binjureutmattning påverkar det sköldkörteln negativt och man kan få långsam sköldkörtelfunktion. Men sköldkörteln påverkas även av det kvinnliga hormonet östrogen.

Hormonbibeln 2.0

Hormonbibeln 2.0. För kvinnor genom hela livet

Östrogendominans – en obalans
Östrogendominans beror nödvändigtvis inte på att halterna är för höga, utan det mest troliga är att progesteronnivåerna är för låga och därmed skapar en obalans.
– Man ska ha cirka 300 gånger mer progesteron än östrogen normalt sett, säger Martina Johansson.
Progesteron börjar minska redan i 30-årsåldern. Men på grund av mångas val av livsstil så har det blivit allt vanligare att progesteronet ligger för lågt i förhållande till östrogen även i yngre år.
– Det är enormt vanligt att kvinnor har för högt östrogen. Vi får preventivmedel med syntetiska hormoner redan som unga. De unga kvinnorna har inte hunnit lära känna sin egen personlighet innan de börjar med hormoner, säger Martina Johansson.

 

Syntetiska hormoner påverkar våra egna
Med syntetiska hormoner, i synnerhet progesteron, tillsatta i preventivmedel under flera år minskar vår egen produktion. Resultatet av denna obalans blir östrogendominans.
– Vi skapar helt enkelt hormonella obalanser tidigt, genom preventivmedel. Och det gäller även kopparspiralen. Den påverkar kvinnans hormoner eftersom koppar korrelerar med östrogen. Det är just därför man använder sig av koppar, säger Martina Johansson.

LÄS OCKSÅ: Därför får du PMS – och så kan du bekämpa eländet!

Kopparspiral och zinktillskott
Inom näringsterapi så motsvaras högt östrogen av att kopparnivåerna är onormalt höga. Högt progesteron påvisas av höga zinkhalter. Man kan alltså påverka sina förhöjda östrogennivåer genom att äta tillskott med zink. Kopparspiral påverkar alltså indirekt hormonbalansen.
– Extra koppar ger mer östrogen i kroppen, så egentligen har man gått en omväg för att få upp östrogennivåerna samtidigt som man riskerar kopparförgiftning och ökad lokal inflammation i livmodern.
– Jag kan inte med bästa vilja i världen få kopparspiralen till ett hälsosamt och bra alternativ.
Koppar ökar östrogennivåerna som i sin tur stimulerar aldosteronreceptorerna i njurarna, vilket ger mer vätskeinlagring och svullnad och ökar risken för högt blodtryck. När levern får för mycket koppar blir den sämre på att rena blodet, och man riskerar att få mer av andra giftiga ämnen såsom aluminium, bly och kvicksilver som finns i maten och miljön.

Konkurrerar med andra mineraler
Koppar konkurrerar alltså med zink i kroppen, och zink stimulerar progesteron och testosteron. Zink behövs även för matsmältningen, för att kunna bryta ned protein, producera insulin och fungerar dessutom väldigt bra för hår, hud och naglar.
– Anledningen till att jag äter så mycket zink är för att det boostar min muskelutveckling och hjälper till att hålla mig slimmad genom att hålla östrogenet nere och testosteronet uppe. Och både hår och naglar växer som ogräs, säger Martina Johansson.

Kopparöverskott kan ge utbrändhet
Överdrivet mycket koppar i kroppen ökar också risken för utbrändhet då man är sämre rustad för att hantera stress. Stress gör att både magnesium och zink används upp av kroppen och då ökar kopparnivåerna ännu mer. Det gör att binjurarna drar igång och producerar ännu mer noradrenalin och allt blir en ond cirkel.
– Förutom att högt östrogen beror på preventivmedel så kan man även få obalans på hormonerna av att man är överviktig, har problem med sköldkörteln, äter för mycket fytoöstrogener som soja, eller är i förklimakteriet och klimakteriet då progesteronet normalt börjar dala, säger Martina Johansson.

PMS är inte naturligt
Att lida av PMS är egentligen inte ett naturligt tillstånd. Det som är naturligt är att vid ägglossningen börjar progesteronet stiga för att sedan kraftigt sjunka cirka en vecka före mens.
– Man tror att vissa kvinnor är extra känsliga för sänkningen av progesteronet, samt att man kan ha problem med att bryta ner restprodukterna av progesteronet, allopregnanolone, säger Martina Johansson.
Har man redan lågt progesteron i och med en östrogendominans så blir det alltså ännu lägre under PMS. Progesteronet påverkar även nivåerna av GABA och serotonin.
– Även serotoninproduktionen spelar in. Har man redan lågt serotonin på grund av stress så blir det ännu lägre, säger Martina Johansson.

 

LÄS OCKSÅ: Experten: Därför får vi hormonella obalanser och PMS

Förklimakteriet och klimakteriet
Klimakteriet infaller vanligtvis när kvinnan är mellan 45 och 52 år. Då minskar framförallt östrogenet för att till slut stanna på en låg nivå. Men många hormonella förändringar börjar redan i 35-årsåldern då östrogenet kan vara ostabilt medan progesteronet har börjat sjunka. Det dröjer vanligtvis ytterligare några år innan kvinnan börjar känna av förändringarna men om symptomen kommer redan i 40-45-årsåldern så brukar man kalla det förklimakteriet. Det kan röra sig om symptom som liknar klimakteriebesvären så som vallningar, humörsvängningar och oro.
– Även om östrogenet minskar naturligt och påverkar klimakteriet så sjunker progesteronet också så har man redan en obalans mellan dessa hormoner så håller den obalansen i sig. Man kan alltså fortfarande lida av östrogendominans för att progesteronet är för lågt, även om östrogenet minskat, säger Martina Johansson.

PCOS beror på högt testosteron
Vid PCOS har man för högt testosteron i kroppen vilket ger symptom som mycket kroppshår, finnar, bukfetma och viktökning. Man har inte heller någon ägglossning och kan inte bli gravid.
– PCOS hänger ihop med insulinresistens och gör att äggstockarna börjar producera manligt könshormon istället för progesteron. Det finns en ärftlighetsfaktor men den påverkas av att man har en livsstil man inte tål med för mycket socker och stress samt för lite sömn och träning, säger Martina Johansson.
När insulinet ligger konstant högt påverkar det de manliga hormonerna. Både testosteron och DHEA ökar medan progesteronet är konstant lågt.
– Detta tillstånd är ett steg mot diabetes. Det är viktigt att sänka och stabilisera blodsockernivåerna på en normal nivå. Det kan man göra genom att undvika kolhydrater och skräpmat samt träna tung styrketräning. Det är även viktigt att minska stressen, säger Martina Johansson.

LÄS OCKSÅ: Stress och könshormoner – så minskar du mängden skadligt östrogen

Underfunktion i sköldkörteln
Allting hänger alltså ihop och så även sköldkörteln som är sammankopplad med både binjurar och äggstockar. När binjurarna, som ligger först i stressystemet, är försvagade och trötta påverkar det sköldkörteln och ger underfunktion samt symptom som trötthet och låg energi.
Svaga binjurar kan inte producera tillräckligt med kortisol och för att spara på reserverna till förmån för att producera kortisol minskar tillverkningen av progesteron.
– Jag har mött många kvinnor som tränar mer, äter minimalt men ändå går upp i vikt. De får väldigt lite förståelse från läkare som förutsätter att de äter skräpmat. Men det är organen som har stängt ner vilket resulterar i sänkt ämnesomsättning, säger Martina Johansson.

LÄS OCKSÅ: Bli fri från hormonella obalanser med komplementär hormonterapi

Symptomen är liknande
När det gäller östrogendominans, binjureutmattning, klimakterieproblem, PMS eller sköldkörtelproblem så påminner många symtom om varandra. Vanligt är att man är trött, har värk i kroppen, fryser, ökar i vikt, samlar fettet kring magen, har humörsvängningar som yttrar sig i irritation och oro samt depression. Man kan även känna sig sjuk efter ett träningspass och tappa all lust att ha sex.
Stress ökar alltså risken att drabbas av dessa, i synnerhet kvinnliga, problem och försämrar chanserna att tillfriskna.
– Det är en förutsättning att man slutar stressa kroppen och det innebär till exempel att sluta med löpning till förmån för styrketräning samt att städa upp kosten och äta mindre mängd kolhydrater. Binjurarna som är början på problemen måste byggas upp med lugn och ro, avslutar Martina Johansson.

Av Malin Holm

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta - Stress och hormonsystemet

l HPA-axeln är det system med hormonkörtlar som svarar på stress. HPA-axeln består av hypotalamus, hypofysen och binjurarna. l HPT-axeln är hypotalamus, hypofysen och sköldkörteln. l HPO-axeln är hypotalamus, hypofysen och äggstockarna.

Beroende av varandra Hypotalamus signalerar till hypofysen som sedan skickar signalerna vidare ut till de tre olika organen. Binjurarna, äggstockarna och sköldkörteln är tre viktiga delar i kvinnans hormonsystem. De är beroende av varandra för att fungera optimalt.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Hjälp vid IBS och problemmage

Hälsa

Nästan var femte svensk lider av IBS – Irritable Bowel Syndrome. Det är en funktionell störning i tarmen som ger upphov till olika problem. Magsmärtor, förstoppning, svullnad och diarré är vanliga symtom. Att anpassa kosten efter magen är a och o. Och för att hjälpa till ännu mer kan probiotika ge en ännu bättre fungerade mage- och tarm.

Gör din egen kombucha

Drycker och smoothies

I Asien har kombucha sannolikt druckits i mer än tusen år, men i Sverige fick kombucha sitt stora genomslag för drygt tio år sedan.  Kombucha framställs genom fermentering av te, socker och en bakteriekultur. Det är enkelt och kul att göra själv. Skaffa en scoby och gör din egen kombucha.

Kvinna och över 50? Så bör du träna och äta för att långsiktigt må bra

Fakta

Det händer något när kvinnor passerar 50. Det handlar inte bara om att kroppen förändras av klimakteriet, kvinnor tappar även i muskelmassa, och mellan 50 och 65 är det extra viktigt hur livsstilen ser ut. En avhandling gjord av forskaren Peter Edholm visar att det är viktigt att träna styrketräning i kombination med en hälsosam kost rik på omega-3 fettsyror för att bibehålla god hälsa längre fram i livet.

 

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen? Svårt att komma till ro? Du är inte ensam, var tredje svensk har sömnproblem visar en ny undersökning. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen – vi visar hur.

D-vitaminbrist kan ge svårare symtom för de som drabbas av covid-19

Hälsa

En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att vitamin D skyddar mot luftvägsinfektioner. Därför bör man sträva efter att höja D-vitaminstatusen hos de som befinner sig i en riskgrupp för att få covid-19. Framför allt om de inte får i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten eller genom solljuset. Det skriver läkarna Mats B Humle, Henrik Pelling och Susanne Bejerot i ett debattinlägg i Läkartidningen.

”Hudvård börjar på tallriken”

Hud

Hudvård börjar på tallriken. Det menar Maria Ahlgren, skönhetsjournalist och författare till Beautyfood-böckerna, som påstår att många av de funktioner som eftersöks i hudvård finns i helt vanlig mat.

 

Därför får vissa mer hål i tänderna

Hälsa

En ny avhandling vid Umeå universitet presenterade anledningen till att vissa av oss får mer hål i tänderna. En viss genvariant gör att du inte lika lätt känner smaken av socker – och vill äta mer – i kombination med en rad av olika bakterier som ger karies.

Håll tätt med app i telefonen

Forskning

Appen Tät är utvecklad vid Umeå universitet och hjälper kvinnor med urinläckage att hålla tätt. Under tio månader laddade 10 456 gravida och nyförlösta kvinnor ner appen och svarade på en kort enkät. 123 kvinnor ingick i en studie. Efter tre månader minskade besvären med inkontinens och urinläckage och kvinnorna fick en betydligt bättre livskvalitet.

E-handelsprodukter innehåller förbjudna ämnen

Eko/miljö

Nätshoppingen har ökat när social distansering blivit norm. Men tänker du på varifrån produkterna du köper på nätet kommer och vad de innehåller? Enligt Kemikalieinspektionen innehåller nästan åtta av tio produkter från företag utanför EU farliga och förbjudna ämnen, som bly och bor.

 

Kan gurkmeja ha effekt på virus?

Hälsa

Det finns över 7 000 vetenskapliga studier på den aktiva substansen curcumin som finns i gurkmeja. De hälsobringande effekterna kopplas till de inflammationshämmande egenskaperna. Det nya coronaviruset orsaker en betydande ökning av det inflammatoriska svaret i kroppen och därför väcks tankar om att curcumin kan vara ett komplement i behandlingen för att tillfriskna.

Så kan du skapa nya träningsrutiner

Hälsa

Veckor av hemmaarbete har blivit till månader. När din vardag är i förändring är det lätt att den fysiska aktiviteten kommer i andra hand. Se till att komma ut i friska luften och ansträng dig så mycket att du svettas. Det är inte bara positivt för hjärta, leder och muskler. Din mentala hälsa mår bra av aktivitet, speciellt nu när livet är så annorlunda på grund av coronarestriktioner.

 

Anna Ottossons immunstärkande drycker

Recept

Hon är en av Sveriges ledande dietister som bland annat driver programmet "Foodpower Cancerrehab". Här bjuder Anna Ottosson på två fräscha drycker som är fulla av näringsämnen, vitaminer och bioaktiva skyddande ämnen för din hälsa.

 

Pandemin gör att viktiga klimatinvesteringar skjuts upp

Eko/miljö

Många röster höjs för att våra samhällen inte kan gå tillbaka till ”det normala” efter att coronakrisen har lagt sig.  Detta eftersom senare års pandemier är en direkt konsekvens av människans aktivitet på jorden. Men samtidigt visar en svensk undersökning att viktiga klimatinvesteringar riskerar att skjutas på framtiden.

Hur ska vi äta egentligen?

Hälsa

Visst kan väl kostråd kännas både svårt och förvirrande ibland. Hur ska man egentligen äta för att må bra? Emily Sonestedt är forskare och docent i nutritionsepidemiologi och hon tittar på stora grupper människor och följer deras kostvanor för att se hur deras hälsa blir på sikt. Om du väljer näringsrik mat, äter bär, grönsaker och fullkorn varje dag plus tillsätter fet fisk några gånger i veckan – då har du en bra bas.