Mias Familjeblogg

Är det vår nu?

Den här dagen bjöd på ett sällsynt ljus och för en stund kunde man luras till att tro att våren hade kommit till stan. Jag frågade Sander på skötbordet imorse vad han ville göra med vår förmiddag och han tittade väldigt tydligt ut genom fönstret som svar på frågan. Det blev alltså en promenad i morgonsolen. En riktigt härlig sådan. Jag insåg att vi inte har varit ute och gått på flera dagar och hur jag har saknat det. Jag gillar att ha honom sovandes tungt på min mage medan jag strosar runt och tittar på träd och tänker.imageLjuset!

På vägen hem gick vi förbi skolan och det visade sig vara rast och storkillen var mitt i en brännbollsmatch med klasskompisarna. Så vi stannade och hejade på en stund, vilket gjorde storebrorsan stolt. Det värmer i hjärtat att han fortfarande blir glad av att se mig spontant på skolgården. Sånt där kan ju ändras över en natt har jag förstått och snart är väl inte mamma coolast i världen längre gissar jag. Men idag var det en höjdare med mig och lillebror på besök i alla fall.imageBrännboll på planen bakom skolan. Storkillens tur.

Annars idag har vi förstått att simskolan är slut för terminen. Det insåg vi när vi kom in i simhallen, jag och alla tre barnen. Killarna färdigduschade och klara. (Vi missade förra gången, som tydligen var sista, eftersom storkillen hade flöjtkonsert.) Eftersom vi ändå var där körde vi till killarnas stora förtjusning en timme bad i en väldigt tom simhall. Det döks och hoppades och simmades och jagades. Sedan mötte mannen upp oss och vi åkte hem och lagade lax i ugn.imageLyx är att få bada i den varma barnbassängen!

Tisdagar betyder även flöjtlektion på kulturhuset för storkillen. I två år har han spelat flöjt nu i hopp om att en dag få sin dröm uppfylld – att få spela trummor. Han började prata om det när han var tre år. Nu är han snart åtta. Antagningen på kulturskolan börjar från tio år. Och då kan man få börja med att stå i kö. Lång väntan alltså. Så lång att jag ska låta honom testa att gå några gånger för en privat lärare i vår. Även om han gillar sin flöjt. Det är förresten konsert imorgon och mormor kommer ner för att lyssna. Och jag ska lyssna med. Det var konsert förra veckan också men då fick pappa och lillkillen gå så nu är det min tur.imageEtt uppställt trumset i flöjtrummet kan göra en åttaåring helt uppslukad trots att alla barn har gått och flöjtfröken står och stampar i dörren.

Förresten, mitt hår! Vilken mirakelkur! Jag ska inte dra några förhastade slutsatser, men hör här. Varje kväll drar jag fingrarna genom håret för att dra loss de lösa hårstråna så att de slipper hamna i sängen. Min teori är att sitter de löst så lossnar de ändå liksom. Med min vanliga våldsamhet får jag loss mängder med hår. Jag har aldrig räknat, men säg femtio hårstrån om jag ändå är hyfsat nyduschad. Ikväll – fem hårstrån. Jag skojar inte. De satt som berget. Det måste vara gårdagens kur. Ni måste testa! Så om det är någon därute som tappar hår efter sin graviditet – i med olja! (Det slutade med att jag sov med oljan i. Jag tog av mössan och plastpåsen, la en handduk på kudden och duschade ur resterna imorse. Och det var inte mycket till rester kvar. Magiskt mycket hade sugits upp, för det var inte så att handduken var speciellt oljig.) Gör det och meddela gärna oss andra här på bloggen hur det går. Magic!


Världens finaste höstdag

Det var det nog idag. Ojoj. Strålande sol, varmt i luften och fantastiska färger på träden. Dagarna går i otroligt högt tempo här hemma för tillfället. All tid går till att hålla de två minsta i schack (storkillen är fortfarande bortrest). Lillkillen kräver rätt mycket uppmärksamhet när han är hemma ensam hela dagarna. (Eller inte uppmärksamhet, men sysselsättning. Och inte ensam, men utan storebror att leka med.) Lillebror kräver ingenting mer än en famn och mat och lite lugn och ro för att sova. Men det kan vara nog så trixigt ibland. Just nu är han nämligen otroligt uppmärksam på sin omgivning och kan inte komma till ro eller äta om det finns något annat som pockar på uppmärksamhet.

Dagens sysselsättning har varit lekdejt med promenad, lekplats, volträcken och studsmatta och sedan en simskola på det. Ändå hade lillkillen massor av energi kvar och tvingade mig till några rundor Uno nu på kvällskvisten. Men sedan kom trött-kraschen och nu sover han gott.imageHösten är tacksam att ha på bild, som jag och en vän konstaterade idag. imageLillebror har äntligen börjat ta nappen ibland när han är mätt och trött. Det är som att han till slut har vuxit i den, rent fysiskt. Som vi har jobbat för det. Men det är otroligt skönt att kunna trösta honom med den vissa gånger då han annars har svårt att komma till ro – när han befinner sig i gränslandet mellan vakenhet och sömn och inte kan ligga intill bröstet.imageLillkillen på väg till en kompis. Med mamma. Och mammas kompis. Och lillebror i vagn för ovanlighetens skull.imagePå väg igen. Till lekplats, kompis och volträcken. imageNya konster på volträcket.imageSimskola. Utan brorsan. Och utan alla andra ungar med. Det var nog många på höstlov. Men det blev en privatlektion i livräddning. Och många längder sim. Det blev hela, långa längder idag för första gången. Så sjukt imponerad av min fisk till fem- (snart sex-) åring.

Igår var vi på Tropikariet här i Helsingborg. Ett grymt bra ställe där det finns både små och lite större djur. Djuren och miljöerna är otroligt välskötta, personalen är superduper och man kommer väldigt nära djuren. Ibland är man till och med mitt ibland dem.

Jag tror att deras filosofi är att väcka barns kärlek för djur och det finns flera möjligheter att röra vid djur. Igår fick Zeb hålla i både vandrande pinnar och en slags gigantisk kackerlacka (till min stora förtjusning). Dessutom stod han med händerna hos doktorsfiskarna i säkert två halvtimmar. Vi gick nämligen igenom hela stället två gånger. På allvar. Det är tre våningar och vi har varit där massor med gånger, men det var alldeles för spännande för att gå hem.

En kul grej var att jag träffade en gammal pluggkompis som jag inte träffat på tio år och hans familj, så vi höll sällskap en av rundorna.imageEn underjordisk krypgång in till en glasbur för den modige som vill komma närmre krokodilerna.imageEn vandrade pinne på armen.imageEn liten apa på trädet. Och hela räcket är ett långt rör för myror som bär blad fram och tillbaka.imageHypnotiskt vackert med hajar och gaffelfiskar.imageDoktorsfiskarna. Det bästa av allt. Den uppmärksamme ser att tröjan inte är samma som på tidigare bilder. Det beror på att det här är varv två och att den andra tröjan efter varv ett kunde vridas ur av allt vatten som på något mystiskt sätt hade sugits upp i den.


Så lite tid

Jag både minns och minns det inte. Hur tiden vissa dagar fullkomligen försvinner när man har en bebis att ta hand om. Hur två timmar kan gå till att amma, till att försöka få honom att komma till ro, eller till att bada honom och klippa hans naglar och massera den lilla bebismagen i jakt på en bajsblöja. Eller hur den där promenaden på en kvart ner till Ica Maxi för att hämta ut ett paket helt plötsligt blir till ett helt förmiddagsprojekt.

Det är både frustrerande och befriande på en och samma gång. Frustrerande därför att hjärnan omedvetet registrerar evighetslånga att-göra-listor som växer bra mycket fortare än de betas av. Befriande därför att prioriteten är så solklar. Bebisen styr och det finns väldigt lite att göra åt det. Det är bara att gilla läget och mysa järnet.

Idag har vi i alla fall lyckats ta oss iväg till simskolan igen. (Och Ica Maxi för att hämta ut ett paket då förstås. Så vet ni vad förmiddagen gick till…) Mannen slöt upp och killarna fick bada lite extra efteråt. För att öva på viktiga hopp. imageOlika typer av hopp är en viktig del av simkunskaperna. Här är ‘Gående mannen’.imageMellanmål före simskolan. Alltid mango- och banansmoothie om killarna får välja.

Lillebror verkar trivas i simhallen. Varmt och fuktigt och en massa bakgrundsljud is da shit. Han somnade av sig själv i bilbarnstolen. Utan napp. För han gillar verkligen inte napp. Vi har försökt få honom att ta den, men han verkar inte vilja ha den. Trots att det är en supersöt giftfri napp i naturgummi från Natursutten han erbjuds. Men det hjälps inte. Han har en stark vilja lillebror.butterfly_natursutten_round_s-webEn så här tuggvänlig napp kan man väl ändå inte motstå?

En annan sak han inte gillar är att åka bil till simhallen. Eller att åka bil punkt. Gillar. Verkligen. Inte. Han kan sitta och sova vrålgott i bilbarnstolen, men så i samma sekund som jag smyger in stolen i bilen så slår han upp sina vackra stora ögon, reflekterar en sekund och börjar illvråla. Ända tills bilen stannar igen. Tur att jag åker så otroligt lite bil i veckorna. (Hur helgens resa till Onsala ska gå kan man undra…)

I början fick jag för mig att han hade ont, men nu undrar jag om det inte har med bilens doft att göra. För ergonomin i bilbarnstolen är ju densamma utanför bilen som inuti. En studie på det? Någon?


Simskolepremiär och amningshjärna

Idag har lillebror varit väldigt mycket mer tillfreds än igår och han lät mig både yoga i en hel timme och juica grönt imorse. Lyx! Men trots morgonyoga slog tydligen amningshjärnan till för helt plötsligt befann jag mig i väntrummet på BVC på helt fel dag. Eller ja, jag var där på utsatt dag och tid, det var bara det att det inte var den dagen jag trodde att det var. (Jag trodde det var onsdag, men anade oråd när jag kom på att barnen ju började i skolan igår…) Tur då att man har en flexibel och urgullig BVC-sköterska som tog emot oss ändå. Vikt och längd och hela tjofräsen – check!imageGrön start på morgonen.

Efter besöket tog vi oss ut till Gårdsbutiken i Rydebäck – vilket är precis vad det låter som, en gårdsbutik – och köpte massvis med nyskördade hallon och blåbär. En del fick gå till lyxmellis och resten åkte in i frysen.imageDramatisk himmel över Öresund, fångad på väg till…image…Gårdsbutiken.imageimageSedan var det simskolepremiär för killarna. Vi har en tidig tid denna terminen och tanken är att jag ska rodda runt det själv med alla tre barn. (Plan B är att mannen får rycka ut lite tidigare från sitt jobb.) Och visst gick det bra. Dock kom mannen på överraskningsvisit efter halva tiden för att se om jag behövde hjälp (plus att han som gammal simmare gillar både simhallen och att kolla på killarnas träning.) Eftersom jag inte behövde hjälp räknas det enligt mig bara som trevligt sällskap, inte utryckning.imageDagens färgglada lyxmellis innan simskolan!imageFör energi behövdes! Det simmades längder i hela 40 minuter.

Som om inte det var nog för idag så visade det sig att fler än jag hade lite bomull i hjärnan för storkillen kom hem från skolan utan sin yttertröja. Så det blev en sväng till skolgården ikväll för att leta. Vi hade en massa skoj, men någon tröja hittade vi inte. Gissar att jag måste börja namna killarnas ytterkläder… imageAtt trixa på stänger är inte att leta.imageAtt stampa på kastanjer är inte heller att leta.

Det blev alltså inte så mycket röjt här hemma ikväll vilket var planen eftersom jag får finbesök av en barndomsvän med familj imorgon, men jag gissar att vi kan ha det mysigt i röran ändå. Bara jag kommer på något att laga till lunch…

Efter denna dagen ger jag mig själv en eloge som trebarnsmamma och ser fram emot nästa stanna-hemma-och-amma-i-soffan-hela-dagen-dag. Med den här sötnöten.imageÅh så jobbigt det är att lyfta nacken. Men rätt mysigt att ligga på mage ändå.imageMåste vila nu.


Efter-simskole-smoothies

image

Ibland är det skönt att slippa göra sina smoothies själv. Jag valde en med banan, kiwi, ananas och mango. Barnen körde nåt med jordgubb. Gott var det i alla fall!