Mias Familjeblogg

Fiskgryta i väntelägret

Jag är dålig på att leva livet i något slags vänteläge. Och just nu är det ett sådant vänteläge. Jag vaknar varje dag och listar ungefär tio projekt i huvudet. Vid dagens slut är de avklarade projekten max hälften så många. Och så känner jag mig slö. Men samtidigt tänker jag att det nog är ett bra tecken. Då tar man ju det lugnt. Och vilar. Precis som man ska på semestern. Eller innan förlossningen. I två dagar har jag gått och känt att jag nog föder vilken sekund som helst. Och så idag vaknade jag och kände inte alls så. Nej, idag har det helt plötsligt känts som att det inte alls är dags än. Sicken luring jag bär på! Imorgon är det beräknad förlossning i alla fall. Fullgången - check!imageEtt enkelt och väldigt gott fiskrecept testade mannen idag. Utan gluten och mjölk såklart. Allt tog slut så jag gissar att det blev ett gott betyg från hela bunten runt bordet.imageLästips! Min nya kvällslektyr. Skrivna av skribenten bakom den här bloggen.


Allt är förberett

Jag var på kontroll hos barnmorskan imorse igen. Den där kontrollen jag hade hoppats att kanske slippa. Nu har jag två nya tider inbokade istället. Och ett mess i telefonen från den andra tre-barns-yogamamman som hade beräknat datum typ samtidigt som oss och som nu har fått sin lilla tjej. Allt såg i alla fall bra ut med värden och hjärtljud och kurvor, så jag åkte hem och nu väntar jag igen. Här hemma är allt på plats och klart. Så himla mysigt. imageSpjäsläng riggad och bäddad bredvid vår. Hittade ekologiska underlakan här och kunde sedan inte motstå de här påslakanen från Åhléns i ekologisk jersey (t-shirt-tyg), trots att jag hellre hade velat ha vita eller ljusa lakan. Men de var inte i närheten av lika mjuka. För spjälsäng finns påslakanen i rött eller marinblått. För vuxna i grått. Någon kanske minns att jag fick likadana själv i födelsedagspresent så ni kan ju gissa mysfaktorn i sovrummet... imageSkötbord riggat och klart i badrummet. Just det, jag kanske ska packa ner några blöjor i väskan till BB. Eller får man blöjor där? Minns inte riktigt.

imageVagn riggad och klar.imageKläder tvättade och vikta.

Det enda som inte riktigt är klart är namnvalet. Alla fyra i familjen har olika förslag. Som tur är är det jag och mannen som är mest synkade. Och som tur är är det inte brist på förslag som är problemet, utan snarare motsatsen.


Låg på energi

Jag var låg på energi redan i måndags. Morgonrundan kändes outhärdligt oskön - jag fick inte luft, jag var för varm, jag kände mig matt, jag hade ont. Under eftermiddagen fick jag sedan spel på alla välvilliga personer som ändå på något sätt kräver min uppmärksamhet och tar min energi. Grannarna som i all välmening skämtar om att det väl är mannen som borde rensa ogräset nu när jag ser ut som att jag ska föda i rabatten (-Vad ska jag göra då? blev min motfråga. -Ligga på soffan! blev svaret. Jo, det hade nog fått tiden att gå fortare... Not.), en massa gulliga vänner som hör av sig på telefon och undrar hur det är men som omedvetet ger mig dåligt samvete för att jag inte orkar prata och som därför mynnar ut i att jag antingen svarar för att inte vara otrevlig fastän jag egentligen inte orkar eller får dåligt samvete för att jag är otacksam över vänskapen, barnens kompisar som klingar på dörren och vill leka och ska känna på magen, kassörskor som frågar, undrar och önskar lycka till, till och med gubbar i hallonsnåren som (också i all välmening) måste påpeka att det nog verkligen måste vara dags att föda snart (alltså jag lovar. Hade jag styrt hade jag redan fött. Det är liksom inte mitt val att göra). Och ALLA kommenterar magen. Tycker de är jätteroliga och jättetrevliga med sina kommentarer. Och allt jag vill är att vara ifred. Jag som vanligtvis har grava sociala cravings nästan jämt har just nu en stark stark känsla av att vilja vara ifred. Slippa prata. Vara tyst. Pula med mitt. Se ut hur jag vill utan att någon kommenterar det. Framför allt vill jag inte utsättas för andras behov av att kommentera min mage. MIN mage.

På eftermiddagen sov jag en stund mitt på dagen (vilket inte hjälpte nämnvärt mot energisvackan) och natten till igår sov jag i riktigt många timmar. Ändå vaknade jag helt utmattad igår. Och nu menar jag HELT utan energi. Värre än dagen innan. Jag till och med behövde gråta en skvätt och bli lite tröstad. Men sedan hände något. Mannen skickade tillbaka mig till sängen. Jag tog med datorn. Och då såg jag att jag hade fått en härlig artikel skickad till mig av en vän. Jag läste och började känna mig inspirerad igen och gjorde som det stod. Jag djupandades, gjorde mina andningsövningar på yogamattan och drack vatten med citron. Sedan hittade jag bästa pepplåten som jag inte hört på flera år och fantastiska natur/löparbilder i en av mina favoritinspobloggar, lyssnade, tittade och sög i mig energi. Sedan fortsatte jag som jag brukar. Jag torrborstade mig. Drack en morgonjuice. Tog en energicocktail av kosttillskott (järn, Q10, D-vitamin). Tog en förmiddagspromenad fastän jag verkligen inte orkade. På eftermiddagen kom bästaste vännerna på besök och jag fick en massa bra peppsnack. Hade helt plötsligt energi till en lång promenad till med sällskap. Badade med hela familjen i den varma sommarkvällen. Ringde en annan vän jag inte pratat med på alldeles för länge. Och hittade äntligen tillbaka till den bra energin. Idag är den kvar. Här som vanligt, som om den aldrig försvann. Irritationen är borta och jag är fixarsugen igen. Men jag har bestämt mig för att ta allting i ytterligare lite lugnare takt i värmen. Gissar att kroppen förbereder sig på vad som komma skall och tvingar mig att sakta ner lite. Så jag gör saker, men jag gör saker väldigt väldigt långsamt, metodiskt och genomtänkt för att vara mig. Och det är ganska gött.

Universe provides. Det du behöver finns alltid rakt under näsan på dig och det uppenbarar sig när du är redo för det. Så säger en vän till mig ofta och det har hon i sin tur fått höra från sin yogalärare. Igår stämde det verkligen. (Och faktiskt nästan jämt).

För dig som känner dig som jag har gjort de senaste dagarna (och kanske också är i vecka 40 och tror att du ska vara höggravid i resten av ditt liv):

Sedan är mitt bästa tips att andas, att dricka, att fortsätta med rutiner, att äta bra, att vila, att prata med en peppande vän. Så hittar energin tillbaka så småningom.imageMorgonrundan har jag tvingat mig ut på även dagar utan energi. Det är liksom 3,5 icke förhandlingsbara kilometrar. imageOch vid vildhallonsnåren kan man fortfarande stjäla sig en liten paus och lite extra energi.