Mias Familjeblogg

Mitt nya liv börjar ta form

Ja, så känns det faktiskt. Att det nya liv jag drömt om så länge äntligen har börjat manifesterats. För såklart menar jag inte att ett nytt liv plötsligt uppenbarat sig och tagit form rakt under mina fötter. Det är fortfarande mycket som är samma som jag inte vill ändra på. Jag har fortfarande samma familj och samma vänner, bor i samma stad i samma hus och är samma Mia som förut, men det är ändå en väsentlig skillnad mellan nu och några år sedan. Och det är att jag till slut tog steget att bryta mig loss helt från det jobb som inte längre passade mig. Att jag tog beslutet att äga min egen tid.

Jag visste det länge, i många långa år, att jag ville göra något annat. Jag ändrade villkor och förutsättningar under en lång tid – fick bättre betalt och gick ner massor i tid, fick än större friheter i form av ansvar och flexibilitet, hade långa semestrar, extra föräldraledigt osv. Men ironiskt nog blev det att ju mer jag släppte taget om jobbet, desto bättre verkade jag prestera och jag drogs åt håll som jag egentligen inte ville. Till slut fanns där inga val som fungerade för mig, trots att jag faktiskt inte kunde ha en lyxigare, roligare eller bättre betald tjänst inom det område jag befann mig. Det kändes oviktigt, som ett slöseri med min tid, och jag kände en intensiv längtan att slå slag i saken och säga upp mig.

Till vad visste jag inte, även om jag hade mina aningar. Det finns nämligen två saker som jag ständigt återkommer till och som är det som jag längtar efter att få lägga tid på. Ni vet, efter att barnen har somnat och man bestämmer sig för att strunta i att röja i huset utan istället sätter sig med något man verkligen tycker riktigt mycket om.

Det första är alternativmedicin. Jag vet inte hur många hundratals timmar de senaste åren jag har lagt på att läsa om eller testa än det ena än det andra i ämnet. Artiklar, rapporter, nyheter och dokumentärer. Kurer, kosttillskott, mat, healing. Det är bara så himla intressant och jag vill ständigt lära mig mer! Så jag anmälde mig till en utbildning i alternativmedicin. Jag tänkte att jag skulle göra det vid sidan av jobbet så länge tills det kunde bli något riktigt av det. Läsa extra på kvällar och helger, kanske så småningom börja konsultera. Även om jag inte riktigt såg framför mig hur mitt yrkesliv efter kursen skulle se ut inom det området, så var ändå kursen så sjukt lockande att jag tänkte satsa. Och eftersom det kändes som den enda vägen ut vid tillfället, så var det som att min värld gick under lite när jag precis innan kursstart fick veta att kursen ställts in. Jag visste ju att jag inte skulle kunna uthärda ytterligare en höst på ett jobb jag inte brann för.

Så som en tröst bestämde mig istället för att lägga mina ihopsparade kurspengar på mitt andra stora intresse. Mitt livslånga nöje. Fotografering. Jag skulle äntligen köpa mig en riktig kamera. Missförstå mig rätt, jag hade redan en systemkamera jag hade fotat manuellt med i tio års tid, men jag hade väldigt länge drömt om att få köpa en ny, riktigt bra kamera och ta riktigt bra bilder med. Så jag gjorde det. Och när jag googlade runt efter vilken kamera som var den bästa för mig så hittade jag plötsligt en restplats till en ettårig fotografutbildning på en folkhögskola på pendlingsavstånd hemifrån. Och då slog det mig äntligen! Jag ska bli fotograf! Det är ju det jag vill göra! Jag ska köpa mig tid med hjälp av en utbildning i ett år för att våga satsa helt ut. Så jag sökte utbildningen samma dag och sade upp mig från jobbet några dagar senare. Så himla enkelt beslut det var. Jag har ju egentligen vetat det länge, men att fotografera har ju samtidigt varit mitt största intresse. Man jobbar väl inte med sina största intressen? Eller?

Nu gör jag det. Nu är jag fotograf. Det är mitt nya liv. Jag viger inte en timme av mitt liv åt någon annan för något jag inte brinner för. Jag ger inte bort min energi och lojalitet till ett stort företag. Energi jag aldrig kan få tillbaka. Nej, nu lägger jag min tid på saker som ger energi till mig och min familj. Jag är glad när arbetsdagen är slut. Jag har energi kvar. Jag vill fortsätta jobba, men jag vill också vara med min familj. Jag får vara kreativ. Jag får se och fånga vackra saker varje dag. Jag får vara utomhus. Jag får sitta i lugn och ro och ensamhet och redigera bilder. Jag investerar i mig själv för mig själv och framför allt, det jag gör utvecklar mig själsligen. Jag känner det. Det känns meningsfullt.

Och pengarna? De kommer. Det vet jag.

Ni som är intresserade av att se vackra vyer, glada och unika människor och kära brudpar, kika gärna in på www.miatjarnlund.se eller följ mig på insta @fotografmiatjarnlund. Det är där jag håller till numera. Och bor ni i Skåne, boka gärna in mig för uppdrag, vare sig det är att fota nyfödda bebisar, springande tvååringar, romantiska bröllop eller helt kommersiella uppdrag. Jag kommer dock fortsätta blogga här om saker som har med friskvård och sundhet att göra. För nu väljer jag ju själv var jag pytsar in min tid. Och då finns det tid för hälsa! Och nästa kliv blir såklart att kombinera mina stora intressen; fotografering, skrivande och hälsa. Oändliga möjligheter!

Skärmavbild 2016-08-30 kl. 15.28.08

Min alldeles egen hemsida. www.miatjarnlund.se


Håll dig långt ifrån det här giftet och få din hälsa tillbaka

Ni som har läst den här bloggen en längre tid vet att jag inte läser mainstream media, inte ser på nyheter och inte har facebook längre. Att hålla mig ifrån alla de medierna gör mig till en lyckligare, friskare och mer upplyst människa. Att jag inte läser nyheter där många andra fortfarande gör det betyder varken att jag inte är intresserad av omvärlden eller att jag inte läser, för det gör jag. Jag läser nyheter varje dag. Massor. Jämt. Jag läser på alternativa nyhetssajter som jag resonerar med, om hur jag håller mig frisk, om nya upptäckter, om politik, om världen, om vårt universum, om mitt spirituella jag, om sådant som gör mig glad, om sådant som gör mig ledsen. Jag vet mer nu än jag någonsin vetat förut och jag vet saker som jag aldrig hade kunnat lära mig med den begränsade världsbild som mainstream media erbjuder.

Vi alla måste börja ifrågasätta vad fasen det är tidningarna rapporterar! När jag nu någon gång i månaden går tillbaka till någon av de klassiska nyhetstidningarna för att kolla vad som skrivs så blir jag både chockad och bedrövad. Det känns som reklam i blinkande neon skriven av professionellt manipulativa marionetter med genomskinliga syften – att hålla dig som läser rädd! Rädd för att leva ditt liv. Rädd för att tro på dig själv. Rädd för att titta bakom kulisserna. Rädd för att resa. Rädd för din granne. Varför detta enorma intresse av att rapportera alla snaskiga detaljer kring ett fruktansvärt mord någonstans i Sverige och samtidigt inte skriva någonting alls om att nya hälsorön får tusentals svenskar att må bättre varje dag? Varför inte rapportera en enda av alla de fantastiska berättelser om människor som blivit friska av att sluta med socker eller gluten eller mjölk? Varför inte rapportera att det i andra delar av världen har lanserats nya metoder till att skapa fri energi? Det är helt galet!

Så min uppmaning för dagen blir att börja ta dig ut på nya äventyr på nätet. Våga sluta klicka in dig på gamla sensationslystna gulröda nyhetssajter av gammal vana. Det är dags att vi börjar tänka själva. Och att du är här visar att du gör just det.


Nyp mig i armen någon

Jag har ju hittat tillbaka till skolbänken igen. Fotoskolan närmare bestämt. Tänk att ha bytt ut all den tid jag lagt på möten, mail och samtal om (för mig) helt oviktiga saker till tid att skapa vackra bilder av vackra motiv med vackert ljus. Nyp mig i armen någon!

I söndags låg dimman tät över Helsingborg så jag tog med mig lillkillen ner till stranden och knäppte av en radda bilder.imageimagemerged copy_MG_0943 copy  _MG_0991


Bilder som inspirerar

Bilder kan beröra mig något oerhört. Mycket mer än ord. Det här instagram-kontot är helt fantastiskt! Försök att titta på bilderna och verkligen känna efter vad du känner när du ser dem. En alldeles vanlig skata, som inte alls är vanlig visar det sig, utan en familjemedlem som behandlas med stor ömsinthet och respekt och som visar fantastiskt kärleksfulla och mänskliga drag. Tillit mellan barn och djur. Det gör mig rörd till tårar.928958_657643461008602_1158680253_n 11049212_1568246376763992_338284520_n

Hela storyn om familjen hittar man här.

Ja, just det. Vad jag pluggar för något? Jag går en ett-årig fotoutbildning på Munka-Ljungby folkhögskola. Men jag är fortfarande överdrivet intresserad av hälsa och självläkande. Och jag har fortfarande tre barn och en man. Så det blir en faslig blandning av lite allt möjligt här på bloggen framöver. Precis som tidigare alltså.