Riktig mat & hälsa
Vegetarisk burgare med tillbehör i salladsbla

Vegoburgare med svamp & aubergine

Min första semesterdag. Känns så jättehärligt att äntligen vara ledig några välbehövda veckor. Men jag ska även passa på att plugga under min semester. Dock ska jag  idag bara vara lat, ta det lugnt och inte göra någonting.

Kvällen igår ägnade jag till att skapa i köket. Jag är otroligt nördig när det gäller matlagning och jag har en uppsjö av kokböcker och matmagasin. Dock har jag svårt att följa recept så egentligen har jag dem endast till att läsa  och inspireras av för att sedan själv skapa ideér som får ta form efter mitt eget huvud och smak. Jag har alltid  verkligen älskat att laga mat och experimentera fram nya smaker. Just nu har jag en period då jag nördat in mig på vegetariskt och  efter att ha tränat denna matlagningskonst ett tag vågar jag äntligen hänge mig mer och det är ju  då som man får till det lilla extra, som dessa fantastiskt goda vegoburgare som blev till igår
Jag gjorde en variant av burgarna förra veckan, men då höftade jag endast och efteråt blev jag sur på mig själv för att jag inte skrev upp recept på dem. Jag fick alltså återuppliva ingredienserna ur mitt minne och utvecklade dem även med lite nya kryddor och smaksättningar och faktiskt hade jag penna och papper och noterade mängd av allt jag hade i. De blev hur goda som helst och med tillbehör tog de smaklökarna till en ny nivå .
(Jag fick väl godkänt även av skeptiker som i vanliga fall inte äter vegetariskt).
Mosade även ihop en röra med avokado för att höja smaken ytterligare, och serverade burgaren i ett salladsblad istället för bröd. Med ytterligare tillbehör som  lökringar, skivad mozzarella och skivade tomater blev lyckan total.
Men absolut, variera efter ditt eget tycke och smak. Du vet själv bäst vad du vill ha på din burgare.
(Jag kör ekologiska ingredienser så mycket jag kan).
OBS! Är du nötallergiker kan du byta ut cashewnötterna mot exempelvis solrosfrön.

Ta hand om dig!

// Mia

Foto: Mia Hagenmalm

Vegoburgare med svamp och aubergine
Ca 10 st
250 g champinjoner,
300 g aubergine
2 salladslökar
2 vitlöksklyftor
5 soltorkade tomater
125 g mozzarella
3 dl cashewnötter, naturella
2 msk tomatpure
1 krm sambal olek
1 msk spiskummin
1/2 msk rökt paprika
2 msk persilja, hackad
1/2 dl potatismjöl
1/2 buljongtärning upplöst i 1 dl vatten
Örtsalt, vitpeppar och svartpeppar efter smak

Gör så här
Skala, ansa och skär aubergine, svamp och lök i mindre bitar. Pressa över vitlök.
Stek alltihop i smör i en gryta tills det blir genomskinligt och fått färg. Salta och dofta över ett uns vitpeppar. Låt svalna något. Mixa cashewnötterna.  Skär mozzarella och de soltorkade tomaterna i mindre bitar. Tillsätt  svampröran tillsammans med övriga ingredienser och mixa allt slätt. Stek en liten provburgare för att kolla om den håller ihop, annars ha i lite mer potatismjöl. Stek burgarna ca 3 minuter sida och lägg över i en ugnsfast form. Grädda i mitten av ugnen på 175 grader i ca 10 minuter. (Ska du grilla, släng på burgarna på grillen nån minut så de får ta smak).Ta ut och servera med tillbehör te x klyftpotatis och rostad majs. Mums!

Avokadoröra
1 mosad avokado
några droppar  pressad citronsaft
1 tsk vitvinsvinäger
1 msk olivolja
3 msk hackad persilja
1/2 tsk torkad basilika
1 pressad vitlöksklyfta
örtsalt och svartpeppar

 

 

 


Fläderblomsaft i ett glas med sugrör

Saft och vinäger- av supernyttiga medicinalväxten fläder

Nu är tid att skörda. Det är mycket som står i blom och börjar mogna. Vinbären börjar bli klarröda på min ödetomt och snart måste jag ut och plocka.

Moder jord har så mycket nyttigt att bjuda oss på och  i vår svenska natur hittar man massor av ätliga , nyttiga örter, växter, bär och frukt.

Flera av dem är även riktigt bra medicinalväxter. Ibland tycker jag vi underskattar våra egna svenska superfoods till fömån för importerade.

Fläder! Det vanliga folkets medicinlåda
Jag plockade härliga blomklasar av fläder för någon vecka sedan och det var nog i grevens tid innan de började vissna bort. Jag älskar fläder som enligt mig smakar underbart, sommar, sol och härligt blå himmel!
Men det är inte bara goda att göra saft på. De vita, smakrika blommorna är riktigt nyttiga också, och faktiskt, blommor, bär, löv och bark har i århundranden använts som botmedel mot olika krämpor och sjukdomar och har även sedan  länge använts i traditionell medicin.

Fläderträdet kallades förr för ”det vanliga folkets medicinlåda” och i Danmark lyder ett gammalt ordspråk: Där fläder inte kan gro, kan ingen människa bo!
Löven användes till allmän hudvård men även för att bota hudinfektioner och svullnader
Fläderblomman är svettdrivande, slemlösande och lindrar hosta och övre luftvägsinfektioner. Blommorna ingår ofta i  receptfri hostmedicin.

Fläderbär bättre än vaccin mot virus och influensa
Men det är det svarta, mogna bären som jag nu väntar på att få plocka. De brukar mogna i augusti.
Fläderbär är  riktigt saftiga och söta. Kanske ska jag göra en god marmelad eller fläderbärsgelè. Man kan även torka bären och använda i te till vintern eller varför inte göra en sirap att hutta på om man råkat bli förkyld.
Fläderbär är nämligen ett riktigt litet mirakelbär och en riktigt bra källa till ett bra immunförsvar.
Bäret har intressant nog efter 20 års forskning,  visat sig ha en  avväpnande effekt på flera olika influensastammar och virus, medan vanligt vaccin endast skyddar mot vissa stammar. Fläderbär har även visat sig ha bra effekt både för att förebygga eller förkorta förkylningar.
Bären innehåller rikligt med C-vitamin, kalcium, zink, folat, järn, betakaroten samt flavonoidföreningar och glykosider som lindrar infektioner och är febernedsättande, samt även en riktigt kraftig antioxidant som skyddar dina celler från fria radikaler. När svininfluensan härjade, intog jag ett fläderbärsextrakt i form av naturmedlet  Sambucol, tillsammans med zink och extra C-vitamin då jag inte ville ta vaccinet. Eftersom att jag inte blev sjuk vet jag inte om det funkade, men det funkar alltid när jag känner att en förkylning är på väg. Bären har också en laxerande verkan
(Man kan även använda de omogna,vita bären att göra fläder (fusk)kapris på. Fläderkapris är ett jättegott tillbehör till maten).
Man ska dock aldrig äta fläderbär råa då de kan ge upphov till kräkningar och diareer

OBS! Förväxla inte fläder med giftig druvfläder eller sommarfläder.
Druvfläder har gröngul blomkrona och gulaktiga blommor medan fläder har mjölkvita. Klasen hos druvfläder är formad som en druvklase medan ätliga fläderns blomklase är platt. Druvflädern bär är röda medan vanlig ätlig fläder är svarta. Ätlig fläder kan även förväxlas med sommarfläder som även den är giftig . Sommarfläder  är en drygt meterhög ört med krypande jordstam. Blommorna sitter i en platt blomstam och är vita med röda ståndarknappar. Den ätliga fläderns ståndknappar är gulaktiga.

Av min skörd ätlig fläderblom gjorde jag både saft- utan vitt socker och fläderblomsvinäger.
Saften blev verkligen läskande god och flädervinäger är en riktigt spännande och god smaksättare i exempelvis salladsdressing eller någon god majonäs eller sås.

Fläderblommor och citronskivor

FOTO: Mia Hagenmalm

Fläderblomsaft
ca 2 liter
ca 40 stycken fläderblomskronor
3 ekologiska citroner i skivor
2- 3 dl björksocker
1 cm ingefära
2 liter vatten

Gör så här:
Skölj fläderblommorna noga. Klipp bort så mycket som möjligt av det gröna.  Skölj även citronen och skär i skivor. Skala ingefäran. Varva blommor, citron  i en större rostfri bunke. lägg med ingefära. Koka upp vattnet och rör ner björksocker i vattnet. Slå vattnet över blommorna och låt kallna. Täck över och ställ kallt i kylskåp  3 dagar. Sila av blommorna och citronskivorna. (Om du vill, spara citronen och gör en god fläderblomsmarmelad). Sila en gång till genom en saftduk och häll upp på flaskor. Ställ kallt.
Saften håller ca 3 veckor i kylskåp men går även att frysa.

Fädervinäger i en rund flaska med målade blommor

Foto: Mia Hagenmalm

Fläderblomsvinäger
0,5 dl
4 fläderblomklasar
Skalet av en halv ekologisk citron
0,5 dl äppelcidervinäger, ekologisk

Gör så här:
Skölj blommorna noga. Tvätta citronen och skär av skalet med exempelvis en potatisskalare.
Lägg blommor och citronskal i en burk med tätslutande lock och slå över vinäger. Låt stå kallt i kylskåp ca 1 vecka. Sila av och häll upp på väl rengjord flaska.


Coop dömd för ekoeffekten

Svensk Växtskydd lämnade in en stämning mot Coop för reklamfilmerna ”Ekoeffekten” och ”Amelia testar ekoeffekten” 2016.
Den 3 juli föll domen och Svenskt Växtskydd vann på samtliga punkter.
Domstolen dömer Coop till vite om de inte omedelbart slutar att desinformera och föra allmänheten bakom ljuset i frågor om ekologiskt jordbruk.
Coop kommer alltså att förbjudas att använda sig av sina reklamfilmer.

Bakgrund:
Filmen Ekoeffekten blev uppmärksammad världen över efter lanseringen.
I Världsmästerskapen i reklamfilm- Cannes Lion,  vann de ett Grand Prix . Men nu de får alltså inte påstå att ekologisk mat kan minska halterna av bekämpningsmedel i kroppen hos människor.
Och vad är fel här? Äter man ekologiskt så får man mindre bekämpningsmedel i kroppen. Ganska logiskt, eller hur? Och hur mycket forskning behöver man på det?

I ett pressmeddelande skriver Svenskt Växtskydd att orsaken var att Coop för de två reklamfilmerna ”Ekoeffekten” och ”Amelia testar ekoeffekten” på ett ytterst tvivelaktigt och vilseledande sätt försöker påvisa att ekologisk mat skulle vara bättre för  hälsan och miljön.

Men! Så klart är ekologiskt bättre för hälsan och miljön! Vem försöker man lura?
Jag undrar vad som är vilseledande och tvivelaktigt? Vanligt bondförnuft säger mig att det verkligen inte är bra att äta bekämpningsmedel vare sig för människan eller miljön och den biologiska mångfalden! Våra nyttoinsekter dör. Och cancern ökar! Idag får var tredje person cancer- och alla drabbas! Så vad är tvivelaktigt och vilseledande i att odla och äta ekologiskt? Är man rädd att vi ska bli friskare?

Patent- och marknadsföringsdomstolens dom i målet mellan Coop och Svenskt Växtskydd, gällande Coops marknadsföring av sitt ekologiska sortiment handlar om brott mot marknadsföringslagen.

Vad är brottet? Att de upplyser människor om riskerna med besprutad föda? Vem är det farligt för? Människorna,Livsmedelsindustrin eller Svenskt Växtskydd? Det är ju Livsmedelsindustrin och företag som Svenskt Växtskydd som förvrängt våra huvuden i alltför många år. Allt för att få sälja mer onyttigt och besprutat livsmedel och ännu mer bekämpningsmedel. Vem är det då farligt för?

Torbjörn Fagerström, professor i teoretisk ekologi kallar filmerna för halvsanningar och skruvade tolkningar och dissar helt vetenskaplig fakta när han avfärdar studien bakom den så kallade ekoeffekten!  Han kallar även filmerna för hästhandlarfasoner och ett populistiskt skott i foten.
Torbjörn Fagerström uttrycker stor glädje när domen  i Patent- och marknadsdomstolen avfärdar den så kallade ”ekoeffekten” och hävdar att halterna av bekämpningsmedel i kropparna på ”Coopfamiljen” var försvinnande låga.
Men Torbjörn Fagerström förordar även GMO vilket han kallar vetenskapsbaserat jordbruk som är kopplat till Monsanto, Rondrup och glysofat. Läs mer om Vad GMO är här

Men vad visade filmen Ekoeffekten för obekväma sanningar då?
Att vi faktiskt äter insektsmedel. För det gör vi ju!

Enligt vetenskapliga bevis  fanns det skadliga ämnen som TCP en nedbrytningsprodukt av det kemiska bekämpningsmedlet klorpyrifos familjens kroppar. Klorpyrifos är ett insektsmedel som är väl känt för sin giftighet och särskilt skadligt för barn och hjärnans utveckling. I studien ekoeffekten kunde man se att familjemedlemmarna fått i sig klorpyrifos motsvarande 0.2 till 1.1 mikrogram per kilo kroppsvikt och dag, vilket är 0.000 001 gram. Ja det är otroligt lite kan man tycka. Men vissa av familjemedlemmarna hade fått i sig kloropyrifos i halter som överskrider gränsvärdet när de åt oekologisk mat. Man hittade även CCC- ett stråförkortningsmedel och ETU- en nedbrytningsprodukt av svampmedel i koncentrationer som motsvarar 10 procent av gränsvärdet för respektive ämne. Och i studien ingick endast 8 av hela 500 bekämpningsmedel som finns på den europiska marknaden. Det som är klurigt i detta är att gränsvärden bestäms för ett bekämpningsmedel i taget. Så vad får vi i oss när alla dessa 500 bekämpningsmedel blandas omkring- även om de håller gränsvärdet? Jo en cocktaileffekt! Blandar man kemikalier visar det tydligt att blandningen är giftig, även om olika koncentrationer av varje ingående kemikalier är ofarlig. De flesta av de bekämpningsmedel som analyseras i studien i ekoeffekten är redan kända att vara hormonstörande dessutom. Hormonstörande ämnen kan skada foster och barn i redan mycket små doser. Läs: Barn ska äta ekologisk mat
Nu var inte Coops ekoeffekten en helt perfekt studie, men att studien har svagheter betyder inte att den helt kan avfärdas. Och att vi får i oss kemikalier när vi äter besprutad mat är ju självklart. Och att kemikalier är giftigt är ju självklart. Behövs det forskas på det?

Det är ovederhäftiga påståenden som förekommer i reklamen. Man överdriver risker, vilseleder och skräms, säger Anders Norrman som är verksamhetsledare vid Svenskt Växtskydd.

Tobias Rydgren vid Coop  hävdar dock att  Coops syfte aldrig var att vilseleda, överdriva eller skrämmas. Han menar att syftet med filmen bara var att redovisa vad som hände familjen.

Domstolen i sin tur tycker att studien inte är tillräckligt stor för att dra de slutsatser som Coop gjort och förbjuder Coop att använda filmerna ”Ekoeffekten” och Amelia testar ekoeffekten, samt liknande framställningar i sin marknadsföring av livsmedel. Bryter Coop mot detta väntar ett vite på en miljon kronor.
Jag kan tycka att det var utomordentligt bra gjort av Coop att visa dessa filmer. Marknadsföring eller ej.

Om det var för att sälja mer av Coops ekoprodukter eller ej, så har man gett människor insikt om att besprutad mat inte är bra för oss. Eller?

Tack för  att ni upplyste människor genom ekoeffekten, Coop!
Det är Svenskt Växtskydd som förvränger skallen på folk med att lura oss att tro att växtgigt inte är farligt för hälsan och det för sin egen vinnings skull.

Svenskt Växtskydd är Svenska Växtskyddsföretagares branschförening.
Föreningen består av nio företag som levererar växtskyddsmedel på den svenska marknaden med en omsättning av cirka 700 miljoner kronor i ledet leverantör- återförsäljare. Svenskt Växtskydd är en del av KTF organisation AB. KTF AB är ett servicebolag för en sammanslutning av branschföreningar rörande kemiska produkter. De verkar också för att skapa förståelse i Sverige för behovet och nyttan av växtskyddsmedel. Man menar också att en god förståelse är grunden för att lantbruket och dess näringar på ett hållbart sätt ska kunna producera och erbjuda konsumenterna sunda och näringsrika livsmedel på ekononiska och miljömässigt goda villkor.

Är det så att Svenskt Växtskydd är rädda att de ska förlora något? För går fler bönder över till att odla ekologiskt minskar de sin omsättning.
Pengar! Pengar! Pengar! Det är vad det handlar om. Aldrig människors hälsa.

Om jag bjuder dig på middag, du ser att jag först sprutar bekämpningsmedel på dina grönsaker, sköljer av den och serverar dig sen maten. Skulle du äta den då? Tror inte det. Du skulle kalla mig skvatt galen. Bonden på åkern besprutar dina grönsaker med växtgifter! Vad är skillnaden mellan hans och mina ? Det du ser eller det du inte ser?
Jag ser ingen skillnad!
Ät ekologiskt!

// Mia


Vegoburgare på ett fat

Tofu- och grönsaksburgare

I morse var jag riktigt trött, men fick ett brutalt uppvaknande.
För plötsligt har små, eller ganska stora dunbollar ramlat, dalat, flugit ner från hustaken där jag bor. Jag vet inte hur dom kommer ner egentligen, för flyga verkar de inte kunna- ännu. Dunbollarna eller måsungarna springer på parkeringen, kamouflerade till färgen så de smälter in i den ljusa asfalten och den gråa husväggen och är i det närmaste omöjliga att upptäcka, i alla fall för mig som sömndrucket nästan just klivit upp ur sängen för att rasta kissnödiga hunden. Men hunden, pigg och ivrig som vanligt på morgonpromenaden, älskar att skrämma fåglar, så hon tog ett språng fram mot den skrikande måsungen och skällde som en tok. Stackars lilla mås! Detta innebar att mamma eller pappa mås som satt på hustaket och övervakade ungen på marken insåg faran och kom nedflygande mot mig och hunden. Och de är rejält stora, måsarna. Faktiskt större än min hund. Blixtsnabbt tar jag upp vovven i famnen och hukar för måsen som bara är några centimeter från mitt huvud. Jag kunde känna vinddraget. Och vi hade tur kan jag säga. Jag hann ta skydd innan nästa anfall. Måsar med ungar är ingen lek. De kan bli väldigt aggressiva har jag fått erfara ett flertal gånger. För några somrar sen fick jag fälla upp ett paraply för att kunna komma in i min bil då en måsunge spatserade omkring alldeles bredvid. Den måsens förälder lät mig inte komma ens flera meter i närheten av sin unge. Men så är det att bo i en sjöstad.

Men det var ju inte måsar detta inlägg skulle handla om. Jag tänkte bjuda recept på riktigt goda vegetariska burgare gjorda på tofu och grönsaker.

Tofu- och grönsaksburgare
4-5 st
300 g tofu
1 liten morot, riven
1 gul lök, finhackad
1 vitlöksklyfta
4 msk tomatsås
1 tsk paprikapulver
2 tsk basilika
2 msk solrosfrön, rostade
1 1/2 tsk herbamare örtsalt
svartpeppar
1 krm chiliplver
2-3 msk potaismjöl

Gör så här:
Smula sönder tofun i en skål. Stek morotsriv och den hackade löken i kokosolja tills löken blir genomskinlig.
Tillsätt paprikapulver och pressad vitlök och låt fräsa ytterligare någon minut. Blanda ner i tofun tillsammans med övriga ingredienser. Smaka av med örtsalt och peppar. Tillsätt potatismjöl och forma till 4-5 biffar. Stek på medelvärme tills de är gyllenbruna. Servera med exempelvis klyftpotatis och grönsaker.


Snurrade aburgineburgare på bröd

Vegetariska aubergineburgare med picklad lök och aioli gjord på palsternacka

När våren äntligen vaknar till liv i spirande grönska efter en lång, mörk och grå vinter, är det som om allt nytt liv och ljusets återkomst ger mig en sprallig injektion av energi,  glädje och förväntan. Jag känner mig nästan som nyförälskad i livet och ser med förväntan fram emot en sommar med värme och sol.

I helgen var jag ute med båt i Nynäshamns skärgård och hade två riktigt sköna dagar med massor av sol och värme. Det är helt underbart att bara sitta och mysa i båten,  lyssna på kluckande av vågor, bli vaggad rofullt och stilla och titta ut över vattnet. Solstrålarna dansade och studsade  likt små glittrande, busiga solstjärnor på den krusade vattenytan och solen värmde och brände. Jag är röd som en kräfta idag.
Bada i havet var det dock i mitt tycke för kallt för, även om jag faktiskt hoppade i upp till knäna för att angöra vid en strand ute på Örudd. Det var så det isade i benen. Vattnet visade på endast 10 grader. Brr!
Det är otroligt avkopplande att vara på sjön när man vill ha ett break från vardagen. Man kommer ju liksom ingenstans . Man får sitta där man sitter. Om man inte hoppar i land på en kobbe förstås. Det bästa är att det inte finns några måsten. Man bara är! Det behöver man efter en lång arbetsvecka.

Jag  fortsätter köra vegetariskt tema och denna vecka bjuder jag på min måndagsmiddag: Vegetariska snurrade aubergineburgare med ugnsstekta rotfrukter, picklad lök och vegansk aioli gjord på palsternacka. Aiolin är ett alternativ för den som är vegan eller inte tål ägg, men själklart gör man den aiolin som passar en bäst

Vegetariskt är ju faktiskt så mycket mer  än en torr sojasula.  Vegetariskt är fräscht och nyttigt.
Dessa smarriga, saftiga snurrade aubergineburgare har jag sneglat på ett tag. Det är lite pyssel att tillaga, men väl värda att lägga tid på och för den skull enkla att göra. De är verkligen helt galet goda! Du bara måste testa!
Servera gärna aubegineburgaren med min Picklade rödlök och glutenfria hembakade bröd, tomat och ketchup.
( receptet på burgaren kommer från kokboken Gröna burgare)

Ugnsrostade rotfrukter
2 portioner
200 g fast potatis, eko
100 g sötpotatis, eko
1 stor morot, eko
2 ekologiska vitlöksklyftor, krossade
Olivolja, flingsalt, svartpeppar

Rostade rotfrukter i stavar

Foto: Mia Hagenmalm

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader.
Skala potatis, sötpotatis och morot och skär i klyftor. Lägg på bakplåtspapper i en ugnssäker form. Krossa två till tre vitlöksklyftor med skaftet på en kniv och lägg som den är med skal på bland rotfrukterna. Ringla över olivolja och flingsalt. Rosta i ugnen ca 25-30 minuter.

Aioli gjord på palsternacka
350 g palsternacka
1 dl olivolja
1 tsk persilja
1, 5 dl vatten
1 vitlöksklyfta, krossad
1 msk vitvinsvinäger

Gör så här:
Skala och skär palsternacka i mindre bitar. Koka mjuk. Häll av vattnet och låt svalna. Lägg över i en mixer och tillsätt övriga ingredienser. Mixa till en slät aioli. Smaka av med salt och peppar.

Vegansk aioli i en vit skål

Foto: Mia Hagenmalm

Snurrad aubergineburgare
4 stycken
400 g aubergine
olivolja att steka i
1 dl tomatpuré
200 g riven mozzarella
1 dl parmesanost
2 msk persilja, hackad

Gör så här:
Värm ugnen till ca 180 grader. Skala och skär auberginen på längden i tunna skivor med exempelvis en osthyvel eller mandolin. Häll rikligt med olja i stekpannan och hetta upp ordentligt. Stek aubergineskivorna snabbt på båda sidor så de får färg. Ta upp och låt rinna av på papper. Ta sen tre skivor aubergineskivor och lägg på rad så att de bildar en lång remsa. Gör samma med resterande skivor så du har 4 långa remsor.
Bred ett lager tomatpuré ovanpå och strö över riven mozzarella och parmesanost. Strö över hackad persilja.

Aubegineskivor med mozzarella

Foto: Mia Hagenmalm

Nu rullar du ihop varje längd till en rund bulle, precis som om du skulle rulla ihop en kanelbulle. Lägg över auberginesnurrorna i exempelvis muffinsformar eller i värmetåliga koppar.

Snurrade auberginer med fyllning i formar

Foto: Mia Hagenmalm

Grädda i mitten av ugnen ca 20 minuter. Servera aubergineburgaren på  hamburgerbröd med ketchup, tomat, picklad rödlök och sallad. Dippa de ugnrostade rotfrukterna i palstenacksaioli eller använd såsen som dressing på burgaren.


Bönpasta med ruccolapesto på en vit tallrik

Ruccolapesto med bönfettuccine

Jag brukar passa på att laga vegetariskt när dottern inte är hemma. Igår kväll var en sån gång. Jag var trött, kom hem sent och hade egentligen ingen lust att laga mat, men jag vet att jag blir trött och hängig dagen efter om jag inte äter ordentligt, så något måste jag ju äta. Och jag måste ha en matlåda till lunch på jobbet. Så igår ville jag att  det skulle gå fort men ändå vara  nyttigt. Jag valde därför att göra en härlig pesto- jag älskar pesto, och för att tillsätta proteiner i måltiden kokade jag fettuccine gjord på gröna bönor. gröna bönor har ett högt värde av protein. Jag slängde också med jordnötter i peston då jag inte hade något annat hemma, men välj vilka nötter eller frön du föredrar.

Rucccolapesto med bönfettuccine
2 portioner
2 dl jordnötter, eko
250 g ruccola, eko
1 dl parmesan, riven
ca 1 dl olivolja
1 klyfta vitlök, pressad
örtsalt och svartpeppar

 

Gör så här:
Koka upp  lite saltat vatten och koka bönpastan enligt anvisning på paketet

Mixa alla ingredienser till peston slätt.
Blanda ner peston med den färdiga pastan. Servera med exempelvis tomater och färsk spenat.
Ekologiskt rakt igenom förstås. 🙂

// Mia

 

 

 


Äppeldrink med ingefära i två glas

Äppeldrink med ingefära

Äntligen helg! Solen skiner och jag har två lediga dagar att se fram emot.

I morgon ska jag på rockkonsert  vilket är spännande. Jag fick en biljett till Kiss konsert i julklapp 😂! Inte för att jag är någon större fan av Kiss, men ändå! Det ska bli kul att se dem. Jag är iallafall ett stort fan av musik och Kiss var nog lite av min ungdoms idoler en gång i tiden.

 

Att kunna sitta ute och njuta av värmen i eftermiddagssolen och samtidigt smutta på den här goda drinken efter jobbet idag  var en riktig höjdare.
Så gott! Du måste testa!

// Mia

Äppeldrink med ingefära
ca 4 glas
4 ekologiska äpplen
1,5 msk ingefära
1,5 ekologisk citron
3 dl kolsyrat vatten
15 isbitar och några till servering

Gör så här:
Pressa ur saften från citronen. Skala och kärna ur äpplena och skär i mindre bitar. Skala och riv ingefäran och mixa alla ingredienser till en slät drink. Servera med fler isbitar. Mums!


Två glas med grön lemonad

Grön basisk lemonad

Nu är äntligen våren här! Jag riktigt njuter av solen och trädens knoppar som lite trevande snart spricker ut i full grönska. Min bästa tid är nu! Jag älskar våren och försommaren med den skira grönskan och alla vårblommor.

När man jobbat i trädgården, varit på stranden eller bara vill svalka sig en solig dag, vill jag föreslå denna goda, svalkande, törstsläckande, nyttiga och vitaminrika drink med citron, gurka och mynta som dessutom är basisk.


Kikärtsbullar i en skål tillsammans med grönsaker

Veganska sötpotatis- och kikärtbullar

Jag äter mer och mer vegetariskt. Det har blivit så när jag står i charkdisken och ska välja. Jag vet inte vad jag vill ha och  jag vet inte om jag vill ha. Jag är helt enkelt inte sugen  och längtar oftare efter fräscha goda grönsaker och frukt.
Så nu experimenterar jag i köket med vegetarisk mat. I förra veckan gjorde jag supergoda kikärtsbiffar och igår ville jag utveckla dessa med goda kryddor och smaksättningar. Denna gång blev det bullar av smeten.
När jag lagar mat höftar jag mycket och smakar mig fram för att få rätt smak på rätten. Det brukar bli bäst, så var inte rädd för att experimentera med smaker.

Veganska sötpotatis- och kikärtsbullar
ca 8-10 st

ca 300 g sötpotatis
1 grönsaksbuljongtärning
5 dl vatten
400 g kikärter
1 gul lök
1 msk hackad persilja
1 msk hackad gräslök
2 msk tomatpure
2 -3 msk pofiber
örtsalt
1 kryddmått svartpeppar

Gör så här:
Skala och skär sötpotatis i mindre bitar. Koka sötpotatisen i vatten med buljongtärningen tills den är mjuk. Häll av buljongen och låt svalna. Hacka löken och bryn genomskinlig i lite olja. Blanda samman löken med persilja, gräslök kryddor och tomatpure i en mixer. Häll av vattnet från kikärtorna och skölj väl. Tillsätt kikärtor, sötpotatis och pofiber med kryddblandningen och  mixa till en slät smet.
Skölj händerna i vatten och forma smeten till bullar. Du kan provsteka en liten och kolla om den håller ihop. Om inte,  ha i ytterligare pofiber. Lägg bullarna  i en ugnsfast form på bakplåtspapper.
Grädda i mitten av ugnen på 200 grader ca 20- 25 minuter.
Servera med tillbehör.


Sista skörden- svt play handlar om din och min framtid. Se den!

  • Allt liv kommer från jorden
    Det går inte att gödsla jorden med socker i all evighet
    Trots att vi äter dubbelt så mycket grönsaker som på 1970-talet får vi i oss mindre av mineraler och spårämnen genom maten.

Så börjar filmen Sista skörden!
Vår planets jordar är hotade då den industriella livsmedelsproduktionen utarmar vår matjord vilket påverkar näringsinnehållet i vår mat. Filmen handlar om ett av våra viktigaste ekosystem som är en förutsättning för vår överlevnad.
Sedan 1970-talet har näringsinnehållet i vår föda halverats på mineraler och spårämnen. Vi får alltså inte i oss de mineraler och vitaminer vi behöver för att inte bli sjuka, genom maten.

Vi tömmer vårt jordkonto på dess kapital när vi behöver den som mest. Utan jord inget liv och utan liv ingen jord.

En otrolig viktig och sevärd film. En dokumentär ur verkligheten med information avsedd för alla.
Sista skörden svt play

// Mia