Riktig mat & hälsa

Azofärg och andra farliga ämnen i slush och godis

Just nu florerar ett inlägg om azofärgämnen på facebook och här på kurera.se har man även intervjuat personen som har lagt upp inlägget.

Det är ju helt otroligt att sådana farliga ämnen får förekomma i våra livsmedel som faktiskt kan ha negativ effekt på barns och naturligtvis vuxnas beteende och koncentration. Vilka skador gör de inte då?

Innan 1999 var azofärgämnen faktiskt förbjudna i Sverige, men när vi gick med i Eu blev de tillåtna. Dock används inte azofärgämnen i så stor utsträckning i Sverige och förekommer mest i importerade varor.

2010 fick dock äntligen livsmedel med azofärgämnen en varningtext: ”Kan ha negativ effekt på barns beteende och koncentration”.

Jag har tidigare skrivit om dessa ämnen och fler mindre bra E-ämnen, som kan förekomma i läsk och godis.

Här kan du läsa vad jag skrev om azofärgämnen för 2 år sedan:

Jag vill belysa godis och dess innehåll. Godis innehåller socker naturligtvis, men också en hel del annat skräp som man kanske ska vara medveten om innan man stoppar i sig, eller sina barn. Och när man kollar E-ämnen, förstår man att det inte bara är sockret i godiset som gör barnen hyperaktiva eller agessiva, en så kallad sockertopp, när de ätit för mycket godis!
Har du någonsin läst på någon förpackning godis eller livsmedel,  följt efter E-ämne:
KAN HA NEGATIV EFFEKT PÅ BARNS BETEENDE OCH KONCENTRATION?I så fall innehåller godiset ett azo-färgämne. Nedan har du beteckningarna. *para-orange E 110
*tartrazin E 102
*azorubin E 122
*nykockin E 124
*allurarött E 129Dessa färgämnen- azofärger, måste ha en särskild markering, liksom det syntetiska färgämnet E-104, kinolingult som egentligen inte är ett azofärgämne.

Innan 1999 var azofärgämnen förbjudna i Svergie, men när vi gick med i EU blev de tillåtna!
Dock används inte azofärger i någon större utsträckning i Sverige. Däremot kan det förekomma i importerade varor från andra länder. Alla förpackade livsmedel måste innehålla en ingrediensförteckning på alla färgämnen varan innehåller. Först vilket färgämne, sedan E-nummer eller namnet på varje färg. Du hittar dessa azofärger i godis, läsk, marmelad och sylt som ett exempel. Men sedan finns det ju icke förpackade varor också som man ska se upp med. Tillexempel lösgodis och kakor men även i glass, räkor, restaurangmat och färdiglagad mat.

En forskargrupp vid University of Southampton har undersökt 3-8 åringar och kopplat att färgade syntetiska tillsatser, så kallade azofärgämnen, kan ge både allergiska reaktioner, häftiga vredesutbrott, hyperaktivitet och koncentrationsproblem. 
Det finns dock ingen vetenskapligt bevis på detta då källorna är anonyma. Och eftersom att källan inte är vetenskapligt  bevisat att ämnena är skadliga, har den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa, bedömt att märka E-ämnen med en varningstext istället för att förbjuda dem..
Ännu flera E-ämnen som godis kan innehålla. Exempelvis surhetsreglerande medel: E330 och E331. mononatriumcitrat, vilket framställs på syntetisk (kemisk) väg och är ett majskoncentrat. Detta ämne innehåller också ett natriumglutamatliknande ämne vilket kan ge hjärnskador, aggresion och kramper vid överkonsumtion.
Ett annat färgämne som dock inte är ett azofärgämne är E-120, karminsyra, vilket används i godis och läsk, kan orsaka hyperaktivitet, agessivitet och sömnsvårigheter.
E 412, Guarkärnmjöl är ett förtjockningsmedel som vid överkonsumtion kan orsaka skador på tarmen.
Sorbitol E 420 är också ett förtjockningsmedel vilket kan orsaka sömnsvårigheter, hyperaktivitet och vredesutbrott.

// Mia

 

 


Gröna ärter är gott, men hur smakar de när du sett detta?

Den här filmen lägger jag upp därför att jag vill visa hur det verkligen går till med alla färgämnen i maten!
Jag vet egentligen inte vad han färgar ärterna med, men har kolla runt lite och hittat Grön S, ett syntetiskt framställt triarylmetan färgämne benämt E142 och som har har kända hälsorisker.
Grön S -E142 används i bland annat desserter, brunsåsgranulat, godis, glass, läsk och som sagt i gröna konserverade  ärter.

I USA, Kanada, Japan och Norge är detta färgämne förbjudet.

323 livsmedelstillsatser är tillåtna i Sverige och i EU-länder och man måste deklarera på förpackningen antingen med ett E-ämne eller välja att deklarera namnet.
Utöver dessa tillsatser finns mängder av aromämnen som inte behöver specificeras.

Källa: Äkta vara


Tillsatser i mat kan göra oss sjuka och feta

Miljontals människor lider av kroniska inflammationer i tarmen!
Sjukdomar som Crohns sjudom och utcerös kolit har sedan mitten av 1900-talet, ökat avsevärt. Även metabolt syndrom som orsakas av fetma och förhöjda blodsockernivåer har ökat.

En dramatisk ökning av dessa sjudomar visar att det är en påverkan från miljön, eftersom att våra gener är desamma sedan tidigare, säger Benoit Chassing vid Georgia State University i USA.

Efter ett fleratal djurförsök har man påvisat att emulgeringsmedel i maten kan orsaka inflammationer i tarmen.
Emulgeringsmedel finns i all halvfabrikat och färdigmat samt i många andra livsmedel för att ge maten rätt konsistens.
Forskingen visar att bakteriefloran i tarmen ändras på grund av emulgeringsmedel och skapar därför inflammationer.

Man matade alltså olika sorters möss med två vanliga konsewstensgivare. De möss som hade modifierat immunförsvar drabbades av kronisk tarminflammation. Djur som hade ett normalt immunförsvar fick en mildare inflammation i kombination med metaboltiskt syndrom därför att de åt betydligt mer, fick förhöjda blodsockernivåer och blev feta. Däremot blev sterila möss utan några bakterier alls opåverkade.

Bakeriernas sammanssättning i djurens tarmar  förändrades och bakterierna kunde tränga djupare in i tarmens slemmhinna och på så sätt orsaka inflammationer.

Detta är inte första gången som tillsatser visar att det kan påverka vår hälsa negativt. Tidigare har forskare visat att konstgjorda sötningsmedel har samma effekt. Bakteriefloran i tarmen ändras och blodsockret höjs.

Forskarna tror att livsmedelstillsatser kan ha en avgörande roll i den så kallde fetmaepidemin.

Jag skrev om tillsatser i maten för några år sedan, och hur det kan påverka oss negativt och i synnerhet barnen är mer utsatta. Du kan läsa mer om det här:här/ och här/

Fakta: svt Nyheter


Vad äter skolbarnen? Näringsfattig Potatis och pruttbullar eller snabbmat??

Jag fick just frågan från en läsare: Om jag hade haft mina barn på dagis i dag, hur skulle jag ställa mig till att ta med hemlagad mat till barnen. Jag skulle faktiskt ta med hemlagad mat, beroende på hur maten på dagis lagas.

För hur står det egentligen till när myndigheter  ska bestämma att våra barn ska äta gifter som kan ge dem hjärnskador, hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter? Är det inte deras ansvar att ta reda på och informera allmänheten om det, eller mörkar man sånt? Javisst ja! Det är för dyrt med ”hemlagat”! Då håller vi tyst!

Jag tar några exempel! Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst egentligen.
Varje år sätter vi svenskar i oss tusentals ton industritillverkade köttbullar. Industritillverkade köttbullar innehåller ofta ett väldigt  lågt köttinnehåll, endast 65-70%, och massor av tillsatser som stabiliseringsmedel, färgämnen och konserveringsmedel. Hur kan den då smaka så mycket? Ja det är ju där man tillsätter smakförstärkare i form av aromer/köttprotein/glutamat. Läs gärna mitt inlägg om glutamat och dess skadliga inverkan här/
Dessutom är de små köttbullarna  friterade, inte stekta, och då i palmolja, vilket är väldigt ovänligt mot miljön. Finns det ens skolor/dagis där man lagar mat från grunden och där skolbarnen får handdrillade köttbullar på sin tallrik? Kanske, men då är de få!

Visste du att en fjärdedel av skolbarnens eneriintag i Sverige idag består av snabba kolhydrater i form av godis, snabbmat och snacks som de äter istället för skolmaten? Jag minns själv att jag och mina kompisar gick och köpte småfrallor och sköljde ner med läsk ibland på lunchrasten istället för att äta lunch i skolan.

Och om man då jämför godis och snabbmat från korvkiosken med vad  barnen får för mat i skolan? Är det så mycket bättre? Massproducerad storköksmat med massor av tillsatser och E-ämnen? Ja det beror ju på hur man ser det! För man kan man ju lugnt påstå att maten i skolorna är ganska näringslös på grund av att det är just färdigmat som också tillbringar en långvarig tid i värmeskåp,  och på det sätt den tillagas. Javisst kan man tycka att de äter näringrik mat när man ser en matsedel. Men vad ser man? Inte maten och dess näringsinnehåll på tallriken, utan maten i råvara, innan tillagning. Vitaminerna i födan reduceras upp till 75% när man håller maten varm i värmeskåp. Kokta grönsaker ska väl vara okej, men om de kokas för länge i för mycket vatten, försvinner vitaminerna.  Hälften av vitaminerna  i den C-vitaminberikade potatisen försvinner när man skalar den, då mycket av näringen sitter precis under skalet.  Men detta är också en knivig fråga. Potatis är en av de mest besprutade grönsaker/rotfrukter i Sverige. Får barnen ekologisk odlad mat i skolan? Tveksamt! Ska man då skala den och få en mindre näringrik potatis, eller skala för att få en mindre giftig potatis? Ja det är ju frågan! Vilket är bäst? Oskalad ekologisk förstås!
Får då barnen i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler för att orka jobba i skolan och hålla sig friska?  Om man sen tänker steget längre kan vitamin-och mineralbrist vara orsak till många sjukdomar, depression, värk och annat.Och tillsatser och E-ämnen kan orsaka hjärnskador. Och om man tänker steget ännu längre, är den dåliga maten i skolorna och kanske i hemmen, en av orsakerna till  att så många tonåringar/barn idag behöver äta antidepressiva medel?

Jag kan säga att jag är helt, helt övertygad om det!

Må gott!/ Mia

 


Är det bara sockret i godiset som gör barnen hyperaktiva?

Ja nu är jag här och trampar lite med onda ögat igen. 🙂
Denna gång vill jag belysa godis och dess innehåll. Godis innehåller socker naturligtvis, men också en hel del annat skräp som man kanske ska vara medveten om innan man stoppar i sig, eller sina barn. Och när man kollar E-ämnen, förstår man att det inte bara är sockret i godiset som gör barnen hyperaktiva eller agessiva, en så kallad sockertopp, när de ätit för mycket godis!
Har du någonsin läst på någon förpackning godis eller livsmedel,  följt efter E-ämne:

KAN HA NEGATIV EFFEKT PÅ BARNS BETEENDE OCH KONCENTRATION?


I så fall innehåller godiset ett azo-färgämne. Nedan har du beteckningarna.
 

*para-orange E 110
*tartrazin E 102
*azorubin E 122
*nykockin E 124
*allurarött E 129
Dessa färgämnen- azofärger, måste ha en särskild markering, liksom det syntetiska färgämnet E-104, kinolingult som egentligen inte är ett azofärgämne.

Innan 1999 var azofärgämnen förbjudna i Svergie, men när vi gick med i EU blev de tillåtna!!!
Dock används inte azofärger i någon större utsträckning i Sverige. Däremot kan det förekomma i importerade varor från andra länder. Alla förpackade livsmedel måste innehålla en ingrediensförteckning på alla färgämnen varan innehåller. Först vilket färgämne, sedan E-nummer eller namnet på varje färg. Du hittar dessa azofärger i godis, läsk, marmelad och sylt som ett exempel. Men sedan finns det ju icke förpackade varor också som man ska se upp med. Tillexempel lösgodis och kakor men även i glass, räkor, restaurangmat och färdiglagad mat.En forskargrupp vid University of Southampton har undersökt 3-8 åringar och kopplat att färgade syntetiska tillsatser, så kallade azofärgämnen, kan ge både allergiska reaktioner, häftiga vredesutbrott, hyperaktivitet och koncentrationsproblem.  Det finns dock ingen vetenskapligt bevis på detta då källorna är anonyma. Och eftersom att källan inte är vetenskapligt  bevisat att ämnena är skadliga, har den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Esa, bedömt att märka E-ämnen med en varningstext istället för att förbjuda dem..
Ännu flera E-ämnen som godis kan innehålla. Exempelvis surhetsreglerande medel: E330 och E331. mononatriumcitrat, vilket framställs på syntetisk (kemisk) väg och är ett majskoncentrat. Detta ämne innehåller också ett natriumglutamatliknande ämne vilket kan ge hjärnskador, aggresion och kramper vid överkonsumtion.
Ett annat färgämne som dock inte är ett azofärgämne är E-120, karminsyra, vilket används i godis och läsk, kan orsaka hyperaktivitet, agessivitet och sömnsvårigheter.
E 412, Guarkärnmjöl är ett förtjockningsmedel som vid överkonsumtion kan orsaka skador på tarmen.
Sorbitol E 420 är också ett förtjockningsmedel vilket kan orsaka sömnsvårigheter, hyperaktivitet och vredesutbrott.
Ja det är ju lördag i morgon.

Ha en trevlig helg !/ Mia 🙂