Riktig mat & hälsa

Så viktig är kosten och vitaminer för immunförsvaret

Jag skrev en artikel i tidningen Hälsofrihet och nu lägger jag upp den här i bloggen. Den handlar om kost och vitaminer och om varför det är så viktigt för immunförsvaret vad vi äter. Och varför det är viktigt att vi äter vitaminer.
Det är ett långt men läsvärt inlägg.
Mia
Om syra-basbalansen och varför vår kost är så viktig för hälsan och immunförsvaret
Den som skapade begreppet syra-basbalansen var en läkare vid namn doktor Ragnar Berg som i 40 år arbetade i tyska näringsforskingslaboratorium. Doktor Ragnar Berg påvisade att vissa födoämnen är syrabildande och andra basbildande. Teorin är dock inte vetenskapligt bevisad men rekommendationen av hur man ska äta har visat sig vara riktig erfarenhetsmässigt.
Man utsöndrar vanligtvis syra överskott (koldioxid) genom lungor, njurarna och huden.
Men när kroppen är sur så lagras syrorna istället i bindväven och i leder. Har man ett för stort syraöverskott i kroppen använder kroppen kalk (Kalcium) ifrån skelettet och därmed kan skelettet på sikt bli urkalkat. Sjöar kan bli sura-syrefattiga men det kan kroppen också bli. Man kalkar/basar sjöar och man måste kalka/basa kroppen genom att äta basisk föda. För att hjälpa kroppen att balansera pH-värdet ska man därför dra ner på syrabildande föda.
Jag vill också förklara syreomsättningen i kroppen och hur viktigt syre är för kroppens basiska/syra funktion.
Friska celler i vår kropp behöver syre för cellandning och tillväxt.
Är våra kroppar inte tillräckligt syresatta kan cellerna förändras och bli fria radikaler eller dö.
Vi andas in syre som sedan sprids genom våra cellmembran och in i våra röda blodkroppar. Blodkropparna cirkulerar sedan runt i kroppen och syresätter vävnader som är i stort behov av syre. Syremolekyler i våra kroppar samarbetar med våra enzymer som sätter igång många oxidativa  processer.  En av de restprodukter som kommer från oxidation är koldioxid, som efter cellförbränning frisätts från cellerna till blodet. Efter det transporteras koldioxiden tillsammans med hemoglobin och bikarbonat tillbaka till lungorna och processen börjar om. Därför är det viktigt att man genom god utandning gör sig av med koldioxiden eftersom att koldioxid är försurande för kroppen. Alla enzymer i kroppen är också beroende av att kroppen har ett stabilt pH-värde för att kunna arbeta optimalt. En försurning gör att enzymerna arbetar sämre.

Genom luften vi andas, genom huden samt av det vi äter får vi i oss gifter. Och med dagens kost ofantligt mycket mer än förr då grödor idag är oerhört besprutade med gifterDet är  jätteviktigt att man äter en näringsrik, gärna ekologisk föda och intar vitaminer samt antioxidanter för att kunna ha en bra syresättning i blodet och i de röda blodkropparna då dessa har till uppgift att bränna och neutralisera gifter genom oxidation. Ett syrefattigt blod försämrar denna process.I tarmen behöver också pH-värdet vara rätt för både bakterier och enzymer då en försurning gör att enzymerna blir långsamma och det ökar risken för sjukdomar och svamptillväxt som candida.

Leverns uppgift
Det är leverns uppgift att rena kroppen från dessa gifter och omvandla dem från fettlösliga till vattenlösliga. Eftersom att det vid denna process bildas mycket fria radikaler är det jätteviktigt att kroppen har en tät näring av antioxidanter och vitaminer som kan ta hand om dessa fria radikaler eftersom att en brist på dessa näringsämnen orsakar att avgiftningen försämras och toxiner, gifter och tungmetaller lagras i kroppens vävnader istället för att föras ut via gallan/avföring och urin. Det är alltså därför det kan bildas urinsyra i lederna och man kan då få gikt.
Vi människor bör äta 70 procent basisk föda och 30 procent sur. Idag äter vi oftast tvärt om. Basisk föda är helt enkelt till största del grönsaker och frukt. Sur föda är snabbmat och färdigmat, animalier, mejerier, alkohol, nikotin, sötsaker och snabba kolhydrater som gluten, bröd, pasta och vitt ris. Man kan även få överskott av syra om man är sjuk eller stressar mycket. Därför är det viktigt att se till att man äter en varierad kost och har mycket grönt på tallriken.
När vi äter snabbmat, färdigmat och processad mat som inte innehåller den näring våra kroppar behöver får vi inte längre i oss livsviktiga bakterier för vårt immunsystem från naturen eller maten Detta slår ut vår tarmflora och det är just i magtarmkanalen och till största delen i tjocktarmen vårt immunförsvar sitter.
Modern matproduktion innehåller bakteriefientliga besprutningsrester, man pastöriserar maten, packar i skyddad atmosfär, besprutar maten med växtgifter och snabbproducerar grödor på näringsfattiga jordar.
Utarmade jordar och export, gör så att maten blir näringsfattig på vitaminer och mineraler. Därför är det livsviktigt att äta tillskott för att gynna vårt immunförsvar. Regelbunden motion aktivera tarmens rörelser och matsmältning. Även att äta regelbundet och tugga maten ordentligt är oerhört viktigt.
Magen är vår andra hjärna
Och kroppen vi har består av ett helt universum av olika celler.
Ett indiskt ordspråk säger: Ta först hand om din mage- sedan kommer allt annat.
Och läkarkonstens fader, Hippocrates förkunnade 160 f kr: Låt din mat vara din medicin och din medicin din mat.
Tarmfloran är kroppens största organ. Cirka 90 procent av kroppens celler utgörs av tarmbakterier och mikroorganismer.
Tarmens immunsystem är en stor del av kroppens immunapparat. Cirka 75 procent av kroppens immunförsvar finns i tarmen och mängden tarmbakterier hos en vuxen människa uppgår till drygt ett kilo. Bakteriefloran består av mellan 300-1000 olika arter.
Vår mage och tarm är i ständig kommunikation med vår hjärna.
I mag- tarmkanalen  finns mer än 100 miljoner nervceller det så kallade Enteriska (ENS) nervsystemet som även kallas den andra hjärnan. Via dessa nervtrådar- celler kan tarmen skicka signaler till de delar av hjärnan som styr bland annat känslor, minnet, motivation och psykiskt mående. En frisk tarmflora är därför ytterst viktig för vår psykiska och kognitiva funktion. För den med känslig tarm är samspelet mellan hjärna och mage avvikande och där kan man hitta hjälp i kosten. I framtiden kanske man förhoppningsvis kan skräddarsy kosten för att behandla symtomen med mat utskrivet på recept.
För både djur och människor är mjölksyrebakterier nödvändiga.
Vi har dem förekommande i tarmkanalen, i slemhinnorna i munnen och i genitalorganen där de skyddar mot infektioner. Våra första mjölksyrebakterier får vi från vår mor vid födseln. Ett väldigt bra sätt att få i sig dessa bakterier är att mjölksyra-fermentera grönsaker.
Mjölksyrejäsning är en mognads och förädlingsprocess som sker i två olika faser.
När man syrar grönsaker är det första som händer en lätt jäsning som lätt bryter ner grönsakerna. Senare sker en uppbyggnadsfas när mjölksyrebakterierna tar vid och bildar nya ämnen, nya enzymer och nya vitaminer som C-vitamin och B-12.
Även om det heter mjölksyra så är det inte syrabildande för kroppen, tvärt om! Mjölksyra är organisk och har ett överskott av baser i form av mineraler som kalcium, magnesium, kalium, natrium, järn och mangan.
 
Viktiga bakterier i tarmen
För att man ska kunna ta upp näringsämnen från mat och kostillskott är det viktigt att försöka bibehålla en frisk tarmflora och gynna de goda bakterierna i mag-tarmsystemet.
 
Prebiotika betyder; för bakterien, alltså "mat" åt de goda bakterierna.
Prebiotika bryts inte ner av kroppens matsmältningsenzymer utan når tarmen i intakt form. De är komplexa kolhydrater och fungerar som föda åt de probiotiska bakterierna samt gynnar deras tillväxt och förlänger dess verkan. Det finns även stöd för att prebiotika kan motverka tarmcancer.
Probiotika är så kallade mjölksyrande bakterier som stimulerar aktiviteten hos immunförsvarets makrofager och antikroppar. Bakterierna skyddar mot olika typer av infektioner och dämpar tillväxt av skadliga bakterier, virus och svamp. De förbättrar tarmslemhinnas hälsa och minskar inflammatoriska processer i tarmen
Probiotika har även tumörhämmande egenskaper och kan förhindra cancer genom att avgifta produktionen av ämnen som är cancerframkallande.
Vid en antibiotikakur som dödar alla bakterier, även de goda, bör man stödja tarmfloran med goda bakterier- probiotika.
Vitaminer och mineraler för immunförsvaret
A-vitamin
A-vitamin deltar i bildandet av blodkroppar och hjälper kroppen att bekämpa infektioner. Det är även viktig för immunförsvaret, synen, huden och slemhinnor samt bidrar till immunförsvarets  normala funktion. Brist på A-vitamin kan öka infektioner bland annat.
Men det är ytterst sällan vi i Sverige har A-vitaminbrist och ett överskott kan orsaka leverskador då A-vitamin är fettlösligt och kan lagras i kroppen.
B-vitamin
B-vitaminerna utgör en familj av vattenlösliga vitaminer och behövs för hälsan och en lång rad funktioner i kroppen .  Bland annat stärker vitaminerna  immunförsvaret och är viktigt  för nervsystemet, musklerna, celldelning och DNA-tillverkningen i kroppen. Även hår, hud och naglar är beroende av B-vitamin.
Vid brist kan man drabbas av svår trötthet, oro, irritation, få minnesproblem och sömnproblem, depression och koncentrationsproblem.
C-vitamin
C-vitamin har kraftfulla antioxidanta egenskaper . Vitaminet aktiverar funktioner i cellerna som påverkar det ickes-specifika och det specifika immunförsvaret. och påverkar även de vita blodkropparna positivt så att de bättre kan ta hand om virusinfektioner.
Vi människor är en av de få arter som inte själva kan syntetisera- tillverka C-vitamin därför att vi saknar enzymet L-gulanolalaktonoxidas för konvertering. C-vitamin är livsviktigt för din hälsa och för vårt immunförsvar behövs C-vitamin för flera viktiga funktioner i kroppen. C-vitamin dödar nämligen virus och kan även stoppa patogena bakterier och gör bakterieoxinerna vattenlösliga så de kan avlägsnas ur kroppen via urinen. Även olika sorters vita blodkroppar som har i uppgift att förvara kroppen mot infektioner fungerar bättre om man intar C-vitamin.
C-vitamin kan bekämpa virusinfektioner som förkylning och infektioner i luftvägarna. Det kan dessutom motverka influensavirus eller göra sjukdomsförloppet kortare.
Om man äter mycket snabbmat, inte äter frukt och grönsaker eller är rökare har man ökad risk att utveckla brist på vitamin C. Detsamma gäller om man är äldre,  har en långvarig virusinfektion, stressar eller tränar mycket. Man kan också få brist om man har magbesvär som magkatarr eller magsår. För optimal effekt vid virusinfektioner är det bra att kombinera med zink.
D-vitamin
D-vitamin som har många viktiga och centrala funktioner i kroppen.  Det står för ett stabilt  immunsystem, nervsystem, normala hjärtslag och energi. D-vitamin skyddar även mot cancer och diabetes typ 2 där det visat sig att hela 60 procent av de som har just diabetes typ 2 har D-vitaminbrist. Vissa infektion- och kroniska sjukdomar är mer frekventa när man lever närmare Nord- eller Sydpolen vilket förknippas med D-vitaminbrist. Personer som utvecklar cancer har ofta låga halter av D-vitamin i blodet enligt forskning. Och om man lider av kronisk D-vitaminbrist har man större risk att råka ut för benskörhet
D-vitamin minskar även risken för autoimmuna sjukdomar som MS och Parkinson, demens, Alzheimers, hjärt- och kärlsjukdomar, tjock-och ändtarmscancer, ökad canceröverlevnad, mindre problem med sköldkörteln, depression och psykiskt ohälsa. Dessutom minskar D-vitamin risken att drabbas av övervikt och fetma. Det är även bra för huden och kan ge goda resultat på exempelvis psoriasis och eksem.
D-vitamin spelar en viktig roll i att förebygga och lindra luftvägsinfektioner. Flera studier har visat att D-vitaminbrist är vanligt vid KOL och astma.
För att kunna ta upp och tillgodogöra sig D-vitamin i kroppen är det viktigt att äta kalcium, magnesium och K-vitamin då dessa vitaminer och mineraler är i synergi med varandra.
E-vitamin
E-vitaminets antioxidativa egenskaper skyddar cellmembranen, särskilt i lungor och röda blodkroppar. Vitaminet förebygger även hjärt-och kärlsjukdomar
E-vitamin skyddar även andningsorganen från skador av luftföroreningar och hjälper de vita blodkropparna att bekämpa infektioner.
Vid exempelvis strålning, cellgiftsbehandling, exponering av giftiga kemikalier samt rökning kan ett behov av  E-vitamin öka.
 
Selen
Selen är en kraftig antioxidant som de flesta har brist på i Norden då våra jordar är extremt selenfattiga. Selen är huvudkomponent i antioxidant-enzymet glutationperoxidas.
Mineralen kan skydda från inre oxideringsreaktioner som förstör cellerna. Selen stärker även vävnadens elasticitet samt kroppens immunförsvar via stimulering av antikroppsproduktionen samt stärker även T-cellernas och makrofagernas funktion.
Selen stärker hjärtat och musklernas funktion och förebygger stress, blodpropp, cancer och tidigt åldrande. Selen förstärker också effekten av E-vitamin och höjer immunsystemets skyddande verkan upp till 30 gånger. Mineralen hjälper även levern att avgiftas.
Zink
Zink är den mineral som vi människor lider störst brist på och zink bidrar till över hundra viktiga kroppsfunktioner. Den har också viktiga virusdödande egenskaper och det har visat sig att zinkbrist försvagar det cellförmedlade systemet hos immunsystemet som bl.a. bekämpar sjukdomar där kroppen producerar antikroppar mot kroppsegna proteiner.
Zink tillsammans med C-vitamin är bra för sårläkning och nedsatt immunförsvar som frekventa långdragna luftrörsinfektioner och förkylningar. Mineralen skyddar mor bakterier och infektioner. Zinkbrist kan ge smak- och luktbortfall samt ge diarré och hudbesvär som eksem och acne.
 
Q-10 (Coemzym)
Coenzym Q-10 stärker immunförsvaret och är en kraftig antioxidant som skyddar mot en rad sjukdomar samt minskar dödligheten i hjärt-och kärlsjukdomar och hjärtsvikt. En studie av forskare på Karolinska Universitetssjukhuset har visar att tillskott av Q-10 i kombination med selen minskar risken att dö i hjärtsjukdomar med 50 procent.
Kroppen kan bilda Q-10 själv men redan från ca 20-års ålder sjunker den förmågan och i och med det även energiproduktionen och ansträngningstolleransen minskar.
Q-10 förebygger risken för sjukdomar hos äldre och de med försämrat immunförsvar.

Mjölksyrad chili i glasburk

Mjölksyrad hel chili

Jag tycker att det är väldigt roligt och tillfredsställande att lägga in grönsaker, sylta, safta, laga mat och baka.
När jag var yngre var jag nog ännu mer en "bullmamma" som gjorde långkok, äppelmos, la gula ärter i blöt över natten till torsdagens ärtsoppa och bakade bullar en gång i veckan. Den här passionen för matlagning och att den ska lagas ifrån grunden sitter djupt rotad,
men nu för tiden tänker jag dock mer på att maten ska vara nyttig, glutenfri och utan socker. Dessutom är det skoj att jag idag är mer medveten om vad som är nyttigt och som jag kan tillsätta i maten som örter och kryddor för att de ska verka hälsosamt för kroppen.
Och jag älskar att experimentera med smaker och kombinationer.

I somras köpte jag en underbar, härlig planta med chili. Förra veckan var det dags att skörda frukterna och det bästa enligt mig är att lägga dem i saltlake för att mjölksyra dem. Det här är riktigt spännande för det är första gången jag mjölksyrar just chili.

Att fermentera grönsaker är en riktigt gammal metod.
Förr syrade man grönsaker för att på så sätt konservera sin mat, när man inte hade tillgång till kylskåp som vi har idag.
Det är ganska synd att man tappat denna konserveringsmetod, för att syra-mjölksyra sina grönsaker är så otroligt nyttigt. Dels är mjölksyrade grönsaker väldigt basiskt, dels innehåller det bra med probiotika- mjölksyrebakterier som verkar bra för  magen då det är PH-reglerande för tarmfloran och bra för immunförsvaret.

För både djur och människor är mjölksyrebakterier nödvändiga. Vi har dem förekommande i tarmkanalen, i slemhinnorna i munnen och i genitalorganen där de skyddar mot infektioner. Våra första mjölksyrebakterier får vi från vår mor vid födseln.
Mjölksyrejäsning är en mognads och förädlingsprocess som sker i två olika faser.
Det första som händer är en lätt jäsning som lätt bryter ner grönsakerna. Sen sker en uppbyggnadsfas när mjölksyrebakterierna tar vid och bildar nya ämnen, nya enzymer och nya vitaminer som C-vitamin och B-12. Mjölksyrebakterierna hjälper även kroppen att ta upp vitaminer bättre.
Även om det heter mjölksyra så är det inte syrabildande för kroppen. Tvärt om!
Mjölksyra är organisk och har ett överskott av baser i form av mineraler som kalcium, magnesium, kalium, natrium, järn och mangan. Detta är jättebra för kroppen då vi behöver äta mer basisk föda för att må bra. Ett överskott av alltför mycket "sur"mat kan orsaka sjukdomar som gikt, huvudvärk, ledvärk, cancer och så vidare. Vi mår bäst om vi äter 70 % basisk kost och ca 20-30 syrad kost. Tyvärr äter de flesta i Sverige idag helt tvärt om; 70% syrad mat och endast 20-30 % basisk mat.

Det finns två olika sorters mjölsyrebakterier. En är anpassad för växter och
en är anpassad för mjölk.
Mjölksyrning används av många folkslag runt om i världen sen urminnes tider.
Ryssland till exempel, har sitt surdegsbröd, sin yoghurt och kefir och japanerna
framställer Miso ur soja och korn.

Mjölksyrning är ett riktigt mathantverk och det gäller att vara noggrann när man gör det.
Använd väl rengjorda, destillerade glasburkar och naturligtvis ekologiska grönsaker för bästa resultat. Se till att ha ett bra ställe med lagom rumstemperatur. Det behövs en rumsvarm plats 20-22 grader de två första dygnen för att få igång syrningen-jäsningen.
Du kan efter två dygn lukta dig till om fermenteringen går bra. Det ska avge en doft som är syrlig och frisk. Skulle så inte vara fallet är det bara att slänga grönsakerna och göra om, för då har det kommit in mindre bra bakterier i lagen.

Ha det fint och lycka till!

//Mia

Mjölksyrad, hel chili
1 liter vatten
2 msk salt utan jod
300 g chili

Gör så här:
Koka upp vatten med salt så att saltet löser sig. Låt svalna Skölj chilin väl och stoppa ner dem i en burk som rymmer 1 1/2 liter vatten. Du kan använda vilken chili du vill.
Häll på vattnet så att det täcker chilifrukterna.
Stäng inte burkens lock utan lägg en tyngd i form av exempelvis en vattenfylld plastpåse överst på burken. Den är till för att hålla nere grönsakerna under vattenytan och luften borta så att chilin får plats att jäsa.
Låt stå i rumstemperatur ca 48 timmar. Det kan jäsa ganska rejält i början så att saltlaken rinner över. Kolla att grönsakerna fortfarande ligger under vatten. Om inte häll på mer saltlake.
Efter två dygn ska du flytta burken till ett svalare, mörkare ställe exempelvis ett skafferi där temperaturen mäter 15- 18 grader. Du kan också sätta över en papperspåse till skydd mot ljuset. (Jag har flyttat ner min burk i matkällaren).
Sätt på locket som ska ha en gummiring och låt mogna i 14 dagar. Ha gärna burken på ett fat eller en bricka ifall den läcker ut vatten. Öppna locket några gånger under jäsningen och häll på mer saltlake om det behövs. efter dessa fjorton dagar ställer du in burken i kylskåp och låt gärna processen mogna ytterligare en vecka innan du äter av den.
Rätt syrade grönsaker håller minst ett år i kylen.


Bär kan minska sötsug och recept på Vegansk lingonkokosyoghurt

Nu när hälsoutmaningen är igång kan det vara bra med tips för den som vill låta bli att äta godis och socker! Läs mer om hälsoutmaningen här:hang-med-pa-kureras-halsoutmaning/! Häng på du med! 🙂

Att äta syrliga bär kan stoppa ditt sötsug. Och våra svenska bär är så himla nyttiga!

Röda härliga lingon i en vit vacker skål

Foto: Mia Hagenmalm

 

Jag tänker då på lingon,  tranbär , havtorn och krusbär  som ger en härlig syra, vilket tar bort sötsuget.  Det är att föredra  färska eller frysta bär framför torkade bär där sockerhalten blir mer koncentrerad och kan trigga igång sötsuget istället. Jag tycker att det är supergott att ta några lingon direkt ifrån frysen och mumsa på om jag någon gång får sötsug! 🙂 Det hjälper direkt!

I perioder äter jag  yoghurt till frukost.
Och denna är otroligt god!
Lite söt och syrlig på en gång! Kolla på bilden vad fluffig den är ! Det blir den av probiotikan som jag har i. Mmmmmums!!!

Vegansk kokoslingonyoghurt i en rosa-rutig skål toppad med gojibär

Foto: Mia Hagenmalm

Vegansk lingonyoghurt
2 dl kokosmjölk, den gräddiga
1 msk chiafrön
1 banan
1 dl lingon
1 probiotikakapsel, pulvret av

Gör så här:
Mixa alla ingredienserna till en jämn "yoghurt". Låt stå minst en timme i kylskåp. Chiafrön är jätte nyttigt, men jag har även i dem för att få en tjockare yoghurt. Två flugor i en smäll alltså! Det kommer att bubbla i yoghurten på grund av probiotikapulvret, men det är som det ska vara. Ät yoghurten gärna med granola eller nötter och bär. Tillsätt gärna proteiner i form av ägg. Det ger en lång mättnadskänsla och man blir inte så fort hungrig igen.

Lingon är rika på C-vitamin och antioxidanterna polyfenoler/flavonoider. Dessutom pektinsyra och konserverande benoesyra. Lingondricka är faktiskt mycket bättre än tranbär att ta vid en urinvägsinfektion då lingon innehåller en högre halt tanniner än tranbär vilket är bra för den som har tunna och sköra slemhinnor.
Tanniner förlamar  bakteriernas tentaklar, så att de inte kan få fäste i slemhinnorna.

Man ska dock inte förstöra bärens nyttigheter och hälsoegenskaper med det vita giftet socker. Ät dem som de är! 🙂

Mia


Mjölksyrade rotfrukter

Morötter, palsternacka och gulbeta skivade i slantar i en glasburk på ett bord med röd julduk

Foto: Mia Hagenmalm

Jag älskar mjölksyrade grönsaker! Det är riktigt gott som ett tillbehör till maten.
Varje morgon till min äggröra-omelett-frukost, äter jag några matskedar kimch, en asiatisk  syrad kålrätt. Supergott!

Förr syrade man grönsaker för att på så sätt konservera sin mat, när man inte hade tillgång till kylskåp som vi har idag.
Det är ganska synd att man tappat denna konserveringsmetoden, för att syra-mjölksyra sina grönsaker är så otroligt nyttigt. Dels är mjölksyrade grönsaker väldigt basiskt, dels innehåller det bra med probiotika- mjölksyarbakterier som verkar bra för  magen då det är PH-reglerande för tarmfloran och bra för immunförsvaret. 

Men nu verkar dennna ädla konserveringskonst ha blivit trendig igen! Det tycker jag är väldigt bra. 🙂

Jag är kanske inte riktigt så himla förtjust i att bara syra vitkål, även om det blir väldigt gott!
Men samtidigt tycker jag att det är godare att variera sig lite, och gärna smaksätta  grönsakerna med något. Kimchi bara älskar jag! Det har en god syrlig smak, samt hetta av chili.

Denna gång valde jag att syra morötter, palsternacka och gulbeta och smaksätta med vanilj och chili.  Spännande!
Nu ska det stå i rumstemperatur i några dagar och lite svalare om det finns möjlighet, i två veckor, gärna i en källare eller nåt sånt,  innan den är klar. ( Jag har ganska svalt i mitt fönster på norrsidan, så där brukar mina grönsakburkar stå och syra sig). Färdigt lagom till jul, med andra ord. Detta kan  ju faktiskt bli en trevlig gå-bort-present eller en uppskattad julklapp! 🙂

Rotfrukter i slantar i en glasburk med salt vatten

Foto: Mia Hagenmalm

Syrade rotfrukter:
1 stor glasburk med gummiring
8 dl vatten
3 tsk salt, utan jod
500 g morötter
150 g palsternacka
75 g gulbeta
1 röd chili
1 vaniljstång

Gör så här:
Rengör burkarna ordentligt. Jag brukar sterilisera burkarna med kokt vatten efter att jag noga har diskat och sköljt dem.

Skala rotfrukterna. Koka upp vattnet med saltet. Ställ åt sidan och låt svalna.Skär rotfrukterna i tunna slantar och fyll glasburken med dem. Skär en skåra i vaniljstången och skrapa ur frön. Kärna även ur chilifrukten och strimla den i mindre bitar. Blanad frön från vanilj och bitar av chilin i vattnet och blanda väl. Häll vattnet över grönsakerna. Se till att allt ligger under vatten. (Jag tryckte även ner vaniljstången bland grönsakerna). Lägg en tyngd över grönskerna så att de hålls under vatten. Sätt på locket, med gummiring. Låt stå i rumstemperatur tills syrningen kommit igång. Det tar ett par dagar. Ställ sedan lite svalare. Efter två veckor ska grönsakerna förvaras i kylskåp. Håller upp till en månad.

Viktigt: Grönsakerna måste hela tiden vara täckta av vätska underr syrningen. Därför är det viktigt att du har en tyngd på dem så att de håller sig under ytan och inte flyter upp.

Må så gott! Mia


Rawfood:”Creme fraiche” gjord på cashewnötter och probiotika

Cream fraiche gjord på cashewnötter i en glasskål på en röd-blårandig duk

Foto: Mia Hagenmalm

Nu har jag äntligen, äntligen bokat dessa efterlängtade biljetter till New York!
Jag åker i slutet av oktober och kommer hem efter elva dagar! Minst nio av dem kommer att gå i sångens tecken. Nu känns det mycket mer verkligt och den oro som jag känt inför att inte ha råd, har släppt! Det känns så himla härligt! För jag vill ju inte missa att vara med och uppleva vår show i Carnegie Hall! Det hade jag inte fixat! Det hade varit så trist!

I början av veckan pratade jag med en vän och hon skulle precis göra yoghurt på cashewnötter och frågade om jag smakat det.
Nej det hade jag inte. Men hon gav mig tips, och samma kväll gjorde jag i ordning en sats.

I en del recept har jag sett att man för att få den syrliga smaken i till exempel creme fraiche gjord på cashewnötter, har tillsatt äppelcidervinäger. Men jag vill att det ska vara syrligt på grund av mjölksyrebakterier som i vanlig yoghurt och creme frache.

De nyttiga mjölksyrebakterier finns ju naturligt i de flesta grönsaker, men för att få till en process i nötter, måste man tillsätta probiotika.
Efter några dagar har du en härligt krämig och syrlig yoghurt eller cream fraiche.

Cream Fraiche gjord av cashewnötter i en glasburk på en vi/blå-rödrandig duk

Foto: Mia Hagenmalm

Cream Fraiche på cashewnötter
4 dl cashewnötter
3 dl vatten
4 probiotikatabletter (jag tog laktiplus)

Gör så här:
Lägg cashewnötterna i blöt, gärna över natten eller minst 4 timmmar.
Slå av vattnet och lägg i cashewnötterna i en mixer. Slå på vatten så att det precis täcker nötterna. Dela probiotikakapslarna och häll ner innehållet. Mixa tills di har en len, krämig konsistens. Häll upp blandningen i en väl rengjord burk. Sätt på lock. Låt burken med nötkrämen stå framme i rumstemperatur ca 15- 20 timmar.  Efter några timmar börjar det röra sig och bubbla lite i nötkrämen, men det ska vara så.  Ställ in i kylskåp ytterligare några dagar. Klar att ätas. Riktigt gott! Jag klickade över "Cream Fraichen" på min lunch idag. Annars kan man ju krydda den med favoritkryddan och göra en god sås. Min kräm blev ganska tjock. Men det går förstås att spä den lite med vatten och röra ner bär eller frukt och äta som yoghurt. Bara fantasin sätter gränser! 🙂

Zucchini i strimlor toppad med spenat, tomater, svamp och avocado, samt en klick nötcreame fraiche gjord på cashewnötter

Foto: Mia Hagenmalm

Detta är  strimlor av en halv zucchini som jag toppat med skogssvamp, tomater, babyspenat och avocado som jag fräste lätt i olja. Toppade den med min goda cream fraiche förstås.

Ha en trevlig helg!

Mia