Riktig mat & hälsa

Coop dömd för ekoeffekten

Svensk Växtskydd lämnade in en stämning mot Coop för reklamfilmerna "Ekoeffekten" och "Amelia testar ekoeffekten" 2016.
Den 3 juli föll domen och Svenskt Växtskydd vann på samtliga punkter.
Domstolen dömer Coop till vite om de inte omedelbart slutar att desinformera och föra allmänheten bakom ljuset i frågor om ekologiskt jordbruk.
Coop kommer alltså att förbjudas att använda sig av sina reklamfilmer.

Bakgrund:
Filmen Ekoeffekten blev uppmärksammad världen över efter lanseringen.
I Världsmästerskapen i reklamfilm- Cannes Lion,  vann de ett Grand Prix . Men nu de får alltså inte påstå att ekologisk mat kan minska halterna av bekämpningsmedel i kroppen hos människor.
Och vad är fel här? Äter man ekologiskt så får man mindre bekämpningsmedel i kroppen. Ganska logiskt, eller hur? Och hur mycket forskning behöver man på det?

I ett pressmeddelande skriver Svenskt Växtskydd att orsaken var att Coop för de två reklamfilmerna "Ekoeffekten" och "Amelia testar ekoeffekten" på ett ytterst tvivelaktigt och vilseledande sätt försöker påvisa att ekologisk mat skulle vara bättre för  hälsan och miljön.

Men! Så klart är ekologiskt bättre för hälsan och miljön! Vem försöker man lura?
Jag undrar vad som är vilseledande och tvivelaktigt? Vanligt bondförnuft säger mig att det verkligen inte är bra att äta bekämpningsmedel vare sig för människan eller miljön och den biologiska mångfalden! Våra nyttoinsekter dör. Och cancern ökar! Idag får var tredje person cancer- och alla drabbas! Så vad är tvivelaktigt och vilseledande i att odla och äta ekologiskt? Är man rädd att vi ska bli friskare?

Patent- och marknadsföringsdomstolens dom i målet mellan Coop och Svenskt Växtskydd, gällande Coops marknadsföring av sitt ekologiska sortiment handlar om brott mot marknadsföringslagen.

Vad är brottet? Att de upplyser människor om riskerna med besprutad föda? Vem är det farligt för? Människorna,Livsmedelsindustrin eller Svenskt Växtskydd? Det är ju Livsmedelsindustrin och företag som Svenskt Växtskydd som förvrängt våra huvuden i alltför många år. Allt för att få sälja mer onyttigt och besprutat livsmedel och ännu mer bekämpningsmedel. Vem är det då farligt för?

Torbjörn Fagerström, professor i teoretisk ekologi kallar filmerna för halvsanningar och skruvade tolkningar och dissar helt vetenskaplig fakta när han avfärdar studien bakom den så kallade ekoeffekten!  Han kallar även filmerna för hästhandlarfasoner och ett populistiskt skott i foten.
Torbjörn Fagerström uttrycker stor glädje när domen  i Patent- och marknadsdomstolen avfärdar den så kallade "ekoeffekten" och hävdar att halterna av bekämpningsmedel i kropparna på "Coopfamiljen" var försvinnande låga.
Men Torbjörn Fagerström förordar även GMO vilket han kallar vetenskapsbaserat jordbruk som är kopplat till Monsanto, Rondrup och glysofat. Läs mer om Vad GMO är här

Men vad visade filmen Ekoeffekten för obekväma sanningar då?
Att vi faktiskt äter insektsmedel. För det gör vi ju!

Enligt vetenskapliga bevis  fanns det skadliga ämnen som TCP en nedbrytningsprodukt av det kemiska bekämpningsmedlet klorpyrifos familjens kroppar. Klorpyrifos är ett insektsmedel som är väl känt för sin giftighet och särskilt skadligt för barn och hjärnans utveckling. I studien ekoeffekten kunde man se att familjemedlemmarna fått i sig klorpyrifos motsvarande 0.2 till 1.1 mikrogram per kilo kroppsvikt och dag, vilket är 0.000 001 gram. Ja det är otroligt lite kan man tycka. Men vissa av familjemedlemmarna hade fått i sig kloropyrifos i halter som överskrider gränsvärdet när de åt oekologisk mat. Man hittade även CCC- ett stråförkortningsmedel och ETU- en nedbrytningsprodukt av svampmedel i koncentrationer som motsvarar 10 procent av gränsvärdet för respektive ämne. Och i studien ingick endast 8 av hela 500 bekämpningsmedel som finns på den europiska marknaden. Det som är klurigt i detta är att gränsvärden bestäms för ett bekämpningsmedel i taget. Så vad får vi i oss när alla dessa 500 bekämpningsmedel blandas omkring- även om de håller gränsvärdet? Jo en cocktaileffekt! Blandar man kemikalier visar det tydligt att blandningen är giftig, även om olika koncentrationer av varje ingående kemikalier är ofarlig. De flesta av de bekämpningsmedel som analyseras i studien i ekoeffekten är redan kända att vara hormonstörande dessutom. Hormonstörande ämnen kan skada foster och barn i redan mycket små doser. Läs: Barn ska äta ekologisk mat
Nu var inte Coops ekoeffekten en helt perfekt studie, men att studien har svagheter betyder inte att den helt kan avfärdas. Och att vi får i oss kemikalier när vi äter besprutad mat är ju självklart. Och att kemikalier är giftigt är ju självklart. Behövs det forskas på det?

-Det är ovederhäftiga påståenden som förekommer i reklamen. Man överdriver risker, vilseleder och skräms, säger Anders Norrman som är verksamhetsledare vid Svenskt Växtskydd.

Tobias Rydgren vid Coop  hävdar dock att  Coops syfte aldrig var att vilseleda, överdriva eller skrämmas. Han menar att syftet med filmen bara var att redovisa vad som hände familjen.

Domstolen i sin tur tycker att studien inte är tillräckligt stor för att dra de slutsatser som Coop gjort och förbjuder Coop att använda filmerna "Ekoeffekten" och Amelia testar ekoeffekten, samt liknande framställningar i sin marknadsföring av livsmedel. Bryter Coop mot detta väntar ett vite på en miljon kronor.
Jag kan tycka att det var utomordentligt bra gjort av Coop att visa dessa filmer. Marknadsföring eller ej.

Om det var för att sälja mer av Coops ekoprodukter eller ej, så har man gett människor insikt om att besprutad mat inte är bra för oss. Eller?

Tack för  att ni upplyste människor genom ekoeffekten, Coop!
Det är Svenskt Växtskydd som förvränger skallen på folk med att lura oss att tro att växtgigt inte är farligt för hälsan och det för sin egen vinnings skull.

Svenskt Växtskydd är Svenska Växtskyddsföretagares branschförening.
Föreningen består av nio företag som levererar växtskyddsmedel på den svenska marknaden med en omsättning av cirka 700 miljoner kronor i ledet leverantör- återförsäljare. Svenskt Växtskydd är en del av KTF organisation AB. KTF AB är ett servicebolag för en sammanslutning av branschföreningar rörande kemiska produkter. De verkar också för att skapa förståelse i Sverige för behovet och nyttan av växtskyddsmedel. Man menar också att en god förståelse är grunden för att lantbruket och dess näringar på ett hållbart sätt ska kunna producera och erbjuda konsumenterna sunda och näringsrika livsmedel på ekononiska och miljömässigt goda villkor.

Är det så att Svenskt Växtskydd är rädda att de ska förlora något? För går fler bönder över till att odla ekologiskt minskar de sin omsättning.
Pengar! Pengar! Pengar! Det är vad det handlar om. Aldrig människors hälsa.

Om jag bjuder dig på middag, du ser att jag först sprutar bekämpningsmedel på dina grönsaker, sköljer av den och serverar dig sen maten. Skulle du äta den då? Tror inte det. Du skulle kalla mig skvatt galen. Bonden på åkern besprutar dina grönsaker med växtgifter! Vad är skillnaden mellan hans och mina ? Det du ser eller det du inte ser?
Jag ser ingen skillnad!
Ät ekologiskt!

// Mia



Vegoburgare på ett fat

Tofu- och grönsaksburgare

I morse var jag riktigt trött, men fick ett brutalt uppvaknande.
För plötsligt har små, eller ganska stora dunbollar ramlat, dalat, flugit ner från hustaken där jag bor. Jag vet inte hur dom kommer ner egentligen, för flyga verkar de inte kunna- ännu. Dunbollarna eller måsungarna springer på parkeringen, kamouflerade till färgen så de smälter in i den ljusa asfalten och den gråa husväggen och är i det närmaste omöjliga att upptäcka, i alla fall för mig som sömndrucket nästan just klivit upp ur sängen för att rasta kissnödiga hunden. Men hunden, pigg och ivrig som vanligt på morgonpromenaden, älskar att skrämma fåglar, så hon tog ett språng fram mot den skrikande måsungen och skällde som en tok. Stackars lilla mås! Detta innebar att mamma eller pappa mås som satt på hustaket och övervakade ungen på marken insåg faran och kom nedflygande mot mig och hunden. Och de är rejält stora, måsarna. Faktiskt större än min hund. Blixtsnabbt tar jag upp vovven i famnen och hukar för måsen som bara är några centimeter från mitt huvud. Jag kunde känna vinddraget. Och vi hade tur kan jag säga. Jag hann ta skydd innan nästa anfall. Måsar med ungar är ingen lek. De kan bli väldigt aggressiva har jag fått erfara ett flertal gånger. För några somrar sen fick jag fälla upp ett paraply för att kunna komma in i min bil då en måsunge spatserade omkring alldeles bredvid. Den måsens förälder lät mig inte komma ens flera meter i närheten av sin unge. Men så är det att bo i en sjöstad.

Men det var ju inte måsar detta inlägg skulle handla om. Jag tänkte bjuda recept på riktigt goda vegetariska burgare gjorda på tofu och grönsaker.

Tofu- och grönsaksburgare
4-5 st
300 g tofu
1 liten morot, riven
1 gul lök, finhackad
1 vitlöksklyfta
4 msk tomatsås
1 tsk paprikapulver
2 tsk basilika
2 msk solrosfrön, rostade
1 1/2 tsk herbamare örtsalt
svartpeppar
1 krm chiliplver
2-3 msk potaismjöl

Gör så här:
Smula sönder tofun i en skål. Stek morotsriv och den hackade löken i kokosolja tills löken blir genomskinlig.
Tillsätt paprikapulver och pressad vitlök och låt fräsa ytterligare någon minut. Blanda ner i tofun tillsammans med övriga ingredienser. Smaka av med örtsalt och peppar. Tillsätt potatismjöl och forma till 4-5 biffar. Stek på medelvärme tills de är gyllenbruna. Servera med exempelvis klyftpotatis och grönsaker.



Snurrade aburgineburgare på bröd

Vegetariska aubergineburgare med picklad lök och aioli gjord på palsternacka

När våren äntligen vaknar till liv i spirande grönska efter en lång, mörk och grå vinter, är det som om allt nytt liv och ljusets återkomst ger mig en sprallig injektion av energi,  glädje och förväntan. Jag känner mig nästan som nyförälskad i livet och ser med förväntan fram emot en sommar med värme och sol.

I helgen var jag ute med båt i Nynäshamns skärgård och hade två riktigt sköna dagar med massor av sol och värme. Det är helt underbart att bara sitta och mysa i båten,  lyssna på kluckande av vågor, bli vaggad rofullt och stilla och titta ut över vattnet. Solstrålarna dansade och studsade  likt små glittrande, busiga solstjärnor på den krusade vattenytan och solen värmde och brände. Jag är röd som en kräfta idag.
Bada i havet var det dock i mitt tycke för kallt för, även om jag faktiskt hoppade i upp till knäna för att angöra vid en strand ute på Örudd. Det var så det isade i benen. Vattnet visade på endast 10 grader. Brr!
Det är otroligt avkopplande att vara på sjön när man vill ha ett break från vardagen. Man kommer ju liksom ingenstans . Man får sitta där man sitter. Om man inte hoppar i land på en kobbe förstås. Det bästa är att det inte finns några måsten. Man bara är! Det behöver man efter en lång arbetsvecka.

Jag  fortsätter köra vegetariskt tema och denna vecka bjuder jag på min måndagsmiddag: Vegetariska snurrade aubergineburgare med ugnsstekta rotfrukter, picklad lök och vegansk aioli gjord på palsternacka. Aiolin är ett alternativ för den som är vegan eller inte tål ägg, men själklart gör man den aiolin som passar en bäst

Vegetariskt är ju faktiskt så mycket mer  än en torr sojasula.  Vegetariskt är fräscht och nyttigt.
Dessa smarriga, saftiga snurrade aubergineburgare har jag sneglat på ett tag. Det är lite pyssel att tillaga, men väl värda att lägga tid på och för den skull enkla att göra. De är verkligen helt galet goda! Du bara måste testa!
Servera gärna aubegineburgaren med min Picklade rödlök och glutenfria hembakade bröd, tomat och ketchup.
( receptet på burgaren kommer från kokboken Gröna burgare)

Ugnsrostade rotfrukter
2 portioner
200 g fast potatis, eko
100 g sötpotatis, eko
1 stor morot, eko
2 ekologiska vitlöksklyftor, krossade
Olivolja, flingsalt, svartpeppar

Rostade rotfrukter i stavar

Foto: Mia Hagenmalm

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader.
Skala potatis, sötpotatis och morot och skär i klyftor. Lägg på bakplåtspapper i en ugnssäker form. Krossa två till tre vitlöksklyftor med skaftet på en kniv och lägg som den är med skal på bland rotfrukterna. Ringla över olivolja och flingsalt. Rosta i ugnen ca 25-30 minuter.

Aioli gjord på palsternacka
350 g palsternacka
1 dl olivolja
1 tsk persilja
1, 5 dl vatten
1 vitlöksklyfta, krossad
1 msk vitvinsvinäger

Gör så här:
Skala och skär palsternacka i mindre bitar. Koka mjuk. Häll av vattnet och låt svalna. Lägg över i en mixer och tillsätt övriga ingredienser. Mixa till en slät aioli. Smaka av med salt och peppar.

Vegansk aioli i en vit skål

Foto: Mia Hagenmalm

Snurrad aubergineburgare
4 stycken
400 g aubergine
olivolja att steka i
1 dl tomatpuré
200 g riven mozzarella
1 dl parmesanost
2 msk persilja, hackad

Gör så här:
Värm ugnen till ca 180 grader. Skala och skär auberginen på längden i tunna skivor med exempelvis en osthyvel eller mandolin. Häll rikligt med olja i stekpannan och hetta upp ordentligt. Stek aubergineskivorna snabbt på båda sidor så de får färg. Ta upp och låt rinna av på papper. Ta sen tre skivor aubergineskivor och lägg på rad så att de bildar en lång remsa. Gör samma med resterande skivor så du har 4 långa remsor.
Bred ett lager tomatpuré ovanpå och strö över riven mozzarella och parmesanost. Strö över hackad persilja.

Aubegineskivor med mozzarella

Foto: Mia Hagenmalm

Nu rullar du ihop varje längd till en rund bulle, precis som om du skulle rulla ihop en kanelbulle. Lägg över auberginesnurrorna i exempelvis muffinsformar eller i värmetåliga koppar.

Snurrade auberginer med fyllning i formar

Foto: Mia Hagenmalm

Grädda i mitten av ugnen ca 20 minuter. Servera aubergineburgaren på  hamburgerbröd med ketchup, tomat, picklad rödlök och sallad. Dippa de ugnrostade rotfrukterna i palstenacksaioli eller använd såsen som dressing på burgaren.



Bönpasta med ruccolapesto på en vit tallrik

Ruccolapesto med bönfettuccine

Jag brukar passa på att laga vegetariskt när dottern inte är hemma. Igår kväll var en sån gång. Jag var trött, kom hem sent och hade egentligen ingen lust att laga mat, men jag vet att jag blir trött och hängig dagen efter om jag inte äter ordentligt, så något måste jag ju äta. Och jag måste ha en matlåda till lunch på jobbet. Så igår ville jag att  det skulle gå fort men ändå vara  nyttigt. Jag valde därför att göra en härlig pesto- jag älskar pesto, och för att tillsätta proteiner i måltiden kokade jag fettuccine gjord på gröna bönor. gröna bönor har ett högt värde av protein. Jag slängde också med jordnötter i peston då jag inte hade något annat hemma, men välj vilka nötter eller frön du föredrar.

Rucccolapesto med bönfettuccine
2 portioner
2 dl jordnötter, eko
250 g ruccola, eko
1 dl parmesan, riven
ca 1 dl olivolja
1 klyfta vitlök, pressad
örtsalt och svartpeppar

 

Gör så här:
Koka upp  lite saltat vatten och koka bönpastan enligt anvisning på paketet

Mixa alla ingredienser till peston slätt.
Blanda ner peston med den färdiga pastan. Servera med exempelvis tomater och färsk spenat.
Ekologiskt rakt igenom förstås. 🙂

// Mia

 

 

 



Äppeldrink med ingefära i två glas

Äppeldrink med ingefära

Äntligen helg! Solen skiner och jag har två lediga dagar att se fram emot.

I morgon ska jag på rockkonsert  vilket är spännande. Jag fick en biljett till Kiss konsert i julklapp 😂! Inte för att jag är någon större fan av Kiss, men ändå! Det ska bli kul att se dem. Jag är iallafall ett stort fan av musik och Kiss var nog lite av min ungdoms idoler en gång i tiden.

 

Att kunna sitta ute och njuta av värmen i eftermiddagssolen och samtidigt smutta på den här goda drinken efter jobbet idag  var en riktig höjdare.
Så gott! Du måste testa!

// Mia

Äppeldrink med ingefära
ca 4 glas
4 ekologiska äpplen
1,5 msk ingefära
1,5 ekologisk citron
3 dl kolsyrat vatten
15 isbitar och några till servering

Gör så här:
Pressa ur saften från citronen. Skala och kärna ur äpplena och skär i mindre bitar. Skala och riv ingefäran och mixa alla ingredienser till en slät drink. Servera med fler isbitar. Mums!



Två glas med grön lemonad

Grön basisk lemonad

Nu är äntligen våren här! Jag riktigt njuter av solen och trädens knoppar som lite trevande snart spricker ut i full grönska. Min bästa tid är nu! Jag älskar våren och försommaren med den skira grönskan och alla vårblommor.

När man jobbat i trädgården, varit på stranden eller bara vill svalka sig en solig dag, vill jag föreslå denna goda, svalkande, törstsläckande, nyttiga och vitaminrika drink med citron, gurka och mynta som dessutom är basisk.



Kikärtsbullar i en skål tillsammans med grönsaker

Veganska sötpotatis- och kikärtbullar

Jag äter mer och mer vegetariskt. Det har blivit så när jag står i charkdisken och ska välja. Jag vet inte vad jag vill ha och  jag vet inte om jag vill ha. Jag är helt enkelt inte sugen  och längtar oftare efter fräscha goda grönsaker och frukt.
Så nu experimenterar jag i köket med vegetarisk mat. I förra veckan gjorde jag supergoda kikärtsbiffar och igår ville jag utveckla dessa med goda kryddor och smaksättningar. Denna gång blev det bullar av smeten.
När jag lagar mat höftar jag mycket och smakar mig fram för att få rätt smak på rätten. Det brukar bli bäst, så var inte rädd för att experimentera med smaker.

Veganska sötpotatis- och kikärtsbullar
ca 8-10 st

ca 300 g sötpotatis
1 grönsaksbuljongtärning
5 dl vatten
400 g kikärter
1 gul lök
1 msk hackad persilja
1 msk hackad gräslök
2 msk tomatpure
2 -3 msk pofiber
örtsalt
1 kryddmått svartpeppar

Gör så här:
Skala och skär sötpotatis i mindre bitar. Koka sötpotatisen i vatten med buljongtärningen tills den är mjuk. Häll av buljongen och låt svalna. Hacka löken och bryn genomskinlig i lite olja. Blanda samman löken med persilja, gräslök kryddor och tomatpure i en mixer. Häll av vattnet från kikärtorna och skölj väl. Tillsätt kikärtor, sötpotatis och pofiber med kryddblandningen och  mixa till en slät smet.
Skölj händerna i vatten och forma smeten till bullar. Du kan provsteka en liten och kolla om den håller ihop. Om inte,  ha i ytterligare pofiber. Lägg bullarna  i en ugnsfast form på bakplåtspapper.
Grädda i mitten av ugnen på 200 grader ca 20- 25 minuter.
Servera med tillbehör.



Sista skörden- svt play handlar om din och min framtid. Se den!

  • Allt liv kommer från jorden
    Det går inte att gödsla jorden med socker i all evighet
    Trots att vi äter dubbelt så mycket grönsaker som på 1970-talet får vi i oss mindre av mineraler och spårämnen genom maten.

Så börjar filmen Sista skörden!
Vår planets jordar är hotade då den industriella livsmedelsproduktionen utarmar vår matjord vilket påverkar näringsinnehållet i vår mat. Filmen handlar om ett av våra viktigaste ekosystem som är en förutsättning för vår överlevnad.
Sedan 1970-talet har näringsinnehållet i vår föda halverats på mineraler och spårämnen. Vi får alltså inte i oss de mineraler och vitaminer vi behöver för att inte bli sjuka, genom maten.

Vi tömmer vårt jordkonto på dess kapital när vi behöver den som mest. Utan jord inget liv och utan liv ingen jord.

En otrolig viktig och sevärd film. En dokumentär ur verkligheten med information avsedd för alla.
Sista skörden svt play

// Mia



Antidepressiv medicin sågas i ny studie…

.. och socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för depression och ångest skulle ge sämre vård och kosta mer pengar då förslaget innehåller i många stycken felaktiga tolkningar av aktuell forskning.
Det hävdar sjutton nordiska psykoterapiforskare i DN debatt

Socialstyrelsen rekommenderar nämligen enbart biologiska behandlingar med antidepressiva läkemedel och ECT som är en förkortning av elektrokonvulsiv behandling för personer med allvarlig depression. De förenklingar som förslaget innebär gör att vården blir sämre, allt fler riskerar att bli sjukskrivna eller inte återgå i arbete. Pengarna skulle komma till mer nytta om de användes för att erbjuda individanpassad psykoterapi till fler patienter.
Psykoterapiforskare konstaterar att myndigheterna i detta sammanhang inte ens nämner psykoterapi. Socialstyrelsen lyfter istället fram kognitiv beteendeterapi- KBT tillsammans med antidepressiva läkemedel som den bästa psykologiska behandlingen för ett flertal diagnoser. Men forskarna säger bestämt ifrån.
-KBT är en effektiv metod vid vissa tillstånd men för depression och för ångesttillstånd är både psykodynamisk psykoterapi (PDT) och interpersonell terapi (IPT) lika bra.

Socialstyrelsens rekommendationer skiljer sig därmed även i avgörande avseenden från aktuella riktlinjer för dessa tillstånd i våra grannländer.
Du kan själv ge din synpunkt till socialstyrelsen genom att dela med dig av din terapiberättelse eller ge ditt stöd genom att skriva på namnlistan på "Rör inte min terapi"
Läs mer på patientupprop:
Uppropet har tre syften:
*Att skapa uppmärksamhet kring terapins plats i offentlig vård.
*Att skicka in alla terapiberättelser och namnunderskrifter som synpunkt på Socialstyrelsens förslag inom ramen för remissrundan som avslutas den 31 mars 2017
*Att inspirera människor att våga söka terapeutisk hjälp för psykiska problem.
Gå in på: Rör inte min terapi )

Var tionde svensk äter antidepressiva mediciner
Idag tar var tionde svensk medicin mot depression. Och trots att det på flera håll i världen numer höjs ett varnande finger för biverkningarna av antidepressiva medel ser inte trenden ut att förändras utan ökar istället markant. Det trots att många forskare menar att medicinerna inte ens hjälper mot depression.
Det finns olika sorters antidepressiva medel. De flesta fungerar genom att påverka signalämnet serotonin i hjärnan, men det finns även dem som påverkar noradrenalin och dopamin.

Läs även:Johannesört utmanar SSRI-preparat

De vanligaste grupperna av antidepressiva är:
SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) som är den mest använda typen av antidepressiva. SSRI höjer mängden serotonin i hjärnan.
SNRI används ofta när man inte får tillräcklig effekt av SSRI.
SNRI (serotonin och noradrenalinåterupptagshämmare) fungerar likadant som SSRI men påverkar mängden av serotonin och noradrenalin i hjärnan.
NaSSA (noradrenergt och specifikt serotoergt antidepressiva läkemedel) ökar noradrenalinfrisättningen i hjärnan och blockerar samtidigt de serotoninreceptorer man inte vill aktivera.

Antidepressiva skrivs ut slentrianmässigt
Det säljs enorma mängder antidepressiva i Sverige och förra året hämtade var tionde svensk ut medicine på recept. detta är en ökning med hela 20% på tio år.
Men det är inte främst psykiater som ordinerar läkemedlen utan distriktsläkare inom primärvården.
Många forskare och terapeuter tycker dock att preparaten skrivs ut för lättvindigt i vården. Håkan Johansson som är docent i klinisk psykiatri vid Lunds universitet är kritisk till Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av depression och ångest, där enbart biologiska behandlingar som antidepressiva läkemedel rekommenderas för personer med allvarligare depressioner. Han menar att det inte finns stöd i forskningen att farmakologisk behandling skulle vara bättre än psykoterapi vid depression.

Antidepressiva har ingen större effekt än placebo
Professor Peter C Götzsche som även är författare till boken "Dödlig psykiatri och organiserad förnekelse" menar att antidepressiv medicin faktiskt kan leda till döden.

Ny studie i Danmark
Enligt en ny studie i Danmark där man gått igenom 131 stora internationella studier som granskat effekten av antidepressiva har medicinerna ingen större effekt än placebo på vare sig lätta eller svåra depressioner.

Ger svåra biverkningar
Överläkaren och huvudförfattare till studierna Janos Christian Jacobsen som verkar på Rigshospital i Köpenhamn är hård i sin dom när han säger att medicinerna påverkar viktiga signalsubstanser i hjärnan och har svåra biverkningar. För att kunna försvara varför vi ger dem till människor måste vi vara säkra på att de verkar mot depression säger Janos Christian Jacobsen. Men det är vi inte, säger han till danska TV 2.

Blir bättre utan mediciner
Peter C Götzsche specialistläkare inom internmedicin och professor i klinisk försöksdesign och analys vid Köpenhamns universitet menar att följderna kan vara mycket allvarligare än så.
Efter att ha studerat forskningslitteratur från de senaste tio åren har han kommit till slutsatsen att de gör mer skada än nytta. Han menar att patienter med depression snarare mår bättre utan någon behandling alls- men att de misstolkar detta som en medicinsk effekt. Man har i placebokontroll som har utförts av Peter C Götszches team har man sett att antidepressiva mediciner ökar risken för både självmord och våld, men att psykoterapi kan minska risken för självmord. Eftersom den positiva effekten vid andra tillstånd så som ångest är tveksam enligt Peter C Gözsche, är hans åsikt att antidepressiva helt borde tas bort från marknaden.

Överläkare Janos Christian Jacobsen menar dock att medicinerna mycket väl kan fungera för vissa patienter.
Man måste komma ihåg att dessa typer av studier handlar om medeleffekt och därför kan man aldrig säga att de inte fungerar för alla.

 



Groddat bovetebröd

Glutenfritt groddbröd

Jag är uppvuxen på mackor och vem är inte det i min generation?
Jag kunde äta upp till fem hårda smörgåsar med kaviar varje kväll och till frukost åt jag Skogaholmslimpa med ost. Ingen bra frukost! Inte konstigt att jag var trött jämt. Jag startade och avslutade dagen med en sockerbomb!
Jag minns en stor reklamkampanj på 80- eller 90- talet där Brödinstitutet ( Det var alltså inte Livsmedelsverket eller Socialstyrelsens kampanj eller rekommendation) gjorde en stor kampanj och rekommenderade 8 skivor bröd om dagen, så jag trodde förstås på att det var nyttigt för mig och förstås för mina barn.
Nu äter jag inte bröd längre och jag klarar mig väldigt bra utan. Men ibland rinner snålvattnet när jag går in i en livsmedelsbutik och det luktar nygräddat bröd. Mmmm! Då kan jag längta efter att få sätta tänderna i en färsk, frasig fralla. Och det är ju verkligen otroligt gott med en varm fralla där smöret smälter. Det är det. Men för min mage är det rena döden!

Hur som helst! Ibland blir jag sugen på bröd, så därför bakar jag ibland ett bröd.
Vanligtvis blir det Fröknäcke som är ett enkelt bröd att smeta ut på ett bakplåtspapper, men igår provade jag att baka ett mjukt bröd gjort på glutenfritt bovete.
Detta bröd tar lite tid och är lite av en procedur, men helt klart värt besväret! Ibland kan glutenfritt bröd bli lite torrt, men inte det här. Det blev riktigt, riktigt saftigt! Jag provsmakade brödet med mitt mjölksyrade smör  när brödet fortfarande var varmt! Åh så gott! Men det smakade nästan bättre i morse när det fått mogna lite.

Groddat bovetemacka med skivat ägg toppad med mungbönsgroddar

Foto: Mia Hagenmalm

Bovetet ska alltså groddas i det här brödet innan det bakas och det tar några dagar. Det ska också sköljas i vatten några gånger per dag för att inte torka. Men efter tre dagar såg jag små groddsvansar komma fram och efter fem dagar kunde jag baka.

Groddat  bovete
8 dl helt bovete
Vatten
Brödet
Groddat bovete
2 tsk bakpulver
1 tsk salt
1 tsk brödkrydda, exempelvis kummin
2 till 2 1/2 dl hackade nötter. ( Jag hade pekan- och hasselnötter)

Gör så här:
Lägg bovetekärnorna i en stor bunke och fyll upp med vatten så att det täcker alla kärnorna. Låt stå minst 12 timmar.
Sila av vattnet och skölj kärnorna ordentligt i nytt vatten. Detta vatten ska sedan silas av. Nu ska bovetet sköljas och silas av 2-3 gånger om dagen. Se till att bovetet alltid är fuktigt så att groddningen kommer igång. Efter ca 3-4 dagar ser man små svansar på kornen och då är det dags att baka.

När groddningen är klar:
Mixa det groddade bovetet till en slät smet i en matberedare eller enklast med en stavmixer.
Tillsätt bakpulver salt och brödkrydda. Se till att allt blandas ordentligt. Ta därefter i valfria nötter och rör om ordentligt så att nötterna fördelas i hela smeten.

Klä en avlång brödform med bakplåtspapper. Lägg ner smeten och grädda i mitten av ugnen på 175 grader ca 1 1/2 timme. Känn med provsticka om det är klart.
Förvaras i kylskåp 4-5 dagar.