Att minska stillasittandet är lika viktigt som att motionera mera. Ny forskning visar att det finns stora hälsorisker med att sitta stilla under längre perioder – även om man motionerar duktigt i övrigt.
Vi har kunnat höra och läsa länge om den gigantiska tjänsten vi gör oss själva genom att motionera regelbundet. Listan över sjukdomstillstånd som kan förebyggas med fysisk aktivitet är lång och för att uppnå dessa hälsoeffekter rekommenderar Folkhälsoinstitutet att vi utövar minst trettio minuters fysisk aktivitet per dag på en måttligt intensiv nivå, vilket motsvarar till exempel en rask promenad.
Trots att vi faktiskt har blivit bättre på att motionera finns det mycket som talar för att det totala stillasittandet ändå ökar. Vi ser mer på TV, fler och fler åker bil och mer än var sjunde vuxen svensk har en stillasittande fritid. Vad man har insett på senare år är att stillasittandet kan vara en riskfaktor i sig. Nya studier visar att längre stunder av stillasittande, oberoende av övrig fysisk aktivitet, är starkt kopplade till såväl fetma, diabetes, metabola syndromet, hjärt-kärlsjukdom, cancer och förtida död. Sambanden ses oberoende av BMI.
Mai-lis hellénius är professor i allmänmedicin med inriktning mot kardiovaskulär prevention vid institutionen för medicin på Karolinska Institutet, Solna. Hon studerar hur olika livsstilsfaktorer, främst fysisk aktivitet och matvanor, kan påverka uppkomsten av det metabola syndromet respektive möjligheten att med förändrad livsstil påverka den framtida risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.
Hur mycket måste man sitta still under en dag för att det ska vara skadligt?
– De undersökningar som finns visar att riskökningen blir mycket brantare om man kommer över fyra timmar. Det gäller fyra timmar i sträck men även fyra timmar om dagen.
Men det är ju massor av svenskar som är i riskzonen i så fall?
– Det är just därför det här är värt att diskutera. Det gäller väldigt många i vårt moderna samhälle. Och ju äldre vi blir, desto mindre rör vi oss. Det är väldigt tokigt, för ju äldre vi blir desto mer behöver vi både kondis och muskelstyrka.
Så det gör ingen skillnad om man går och tränar flera gånger i veckan?
– Jo det gör det naturligtvis. All rörelse är viktig. Men vad man ser är alltså att även hos den som kanske går på gympa eller simmar flera gånger i veckan finns en hälsorisk om man har ett väldigt stillasittande arbete eller sitter mycket på fritiden.
Hur mycket rörelse räcker?
– Det där är en svår fråga för det måste man studera mera, men varenda litet avbrott har betydelse. Om det handlar om fem, tio eller femton minuter som det krävs för att bryta riskerna med stillasittande, det vet vi inte riktigt ännu.
Vad är det som händer i kroppen då om man sitter stilla?
– Bra fråga. Ämnesomsättningen i musklerna påverkas något förskräckligt, så det här påverkar hur vi bryter ner våra blodfetter, det påverkar kroppens sockerbalans. Det får en massa medicinska konsekvenser.
Hur ska vi lyckas ändra oss?
– Det första är att vi är medvetna om det här. Det andra är att starta försiktigt och lägga ribban väldigt lågt. Har man ambitionen att bli mer rörlig får man ta det successivt i små steg. Väldigt många försök till att bli till exempel mer fysiskt aktiv stupar på att man sätter ribban alldeles för högt.
Vilket är ditt absolut viktigaste tips?
– Att försöka få in rörelsen i vardagen. Naturligtvis ska vi fortsätta att motionera två, tre gånger i veckan, men vi ska även tänka på det här lilla enkla – att gå i trappan, att resa sig upp minst en gång i halvtimmen etc. Promenadmöten på jobbet är också bra. Det har vi på min arbetsplats. Är man två, tre, fyra stycken går det alldeles utmärkt att ta en sväng i parken. Tanken klarnar när man rör sig. Det behöver inte vara så märkvärdigt.
Av Jennie Pettersson