Mona Jansén

Efter den rätt allvarliga diagnosen…

Postad: 11 oktober, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Humor, Speciell | Etiketter: | Kommentera

… har alla blivit väldigt måna om Mona, men ingen har blivit mer mån än Speciell.
Fullt, varmt och höstigt påklädd ser jag mig i spegeln innan jag beger mig mot tåget till Malmö när Speciell frågar förmanande:

– Ska du inte ha halsduk på dig?
Genomvarm svarar jag:
– Men det har jag ju, tittar du inte på mig?

I ett desperat snabbtänkt försök att rädda situationen svarar Speciell:
– Men när jag tittar på dig är det bara dig jag ser.

Hmpf.

Nice try!



Rättvisa?

Postad: 4 oktober, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Humor, Livet, Relationer, Speciell | Etiketter: , , , | Kommentera

Igår när jag kom till sjukhuset upptäckte jag att trosorna satt bak-och-fram och ut-och-in. Detta berättade jag sedan i en humoristisk status på Fejan för att skoja lite kring allvaret.

Idag ville Speciell lägga ut en bild på sig själv med rumpan bar och när jag tyckte att det var en mindre bra idé fick jag frågan:

– Och du säger att du är rättvis? Du får skriva om dina trosor men jag får inte lägga upp ett foto på min stjärtspringa?



Speciell har en far…

Postad: 24 september, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Relationer | Etiketter: , , | Kommentera

… som är en mycket aktiv pensionär med halvtidsjobb och många fritidintressen. Här om veckan hade han haft herrmiddag hemma hos sig och herrarna hade bestämt sig för att bege sig ut i skogen för att plocka lingon.

 

Denna promenad visade gå lite vilse, en av herrarna hade fallit i skogen och fått ett fästingbett vilket Speciells far berättade för Speciell. Allt slutade mycket odramatiskt och alla herrarna var hemma välbehållna.

 

När Speciell får höra detta avslutar hon snabbt telefonsamtalet för att ringa sin syster Unik:

 

– Har du höööört om pappas herrmiddag, brister Speciell ut. Efter den meningen hör jag inget för Speciell har tagit fram ”farbror-rösten” som alltid gör när det pratas med Unik om deras far. Rösten är som den hos en skvallrig tant men med farbrortonläge och det spelar ingen roll vad som sägs i den stunden då Speciell framför mig har förvandlats till en liten kutrygg, grå gubbe.

 

Ibland undrar jag om Unik sitter och ser Speciell som jag.

 

Påminn mig om att fråga det när vi ses på torsdag.



– Jag är inte så mansgrisig…

Postad: 23 september, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Relationer | Etiketter: , | Kommentera

… som du påstår, ropar Speciell från köket.

 

– Hur menar du nu, frågar jag?

 

– Ja, det är ju jag som sköter disken, säger Speciell övertygad om att ha överbevisat min övertygelse.

 

– Enda anledningen till att du diskar, ropar jag tillbaka, är att du är fast bestämd om att jag inte kan diska!

 

Tystnaden från köket bryts av ett skratt som jag tolkar som Mona – Speciell 1 – 0!



I 3 år har samma fråga kommit…

Postad: 23 september, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Relationer | Etiketter: , | Kommentera

– Ska du ha mjölk i?

Inte för att Speciell inte vet att mitt kaffe alltid är svart som natten utan för att Speciell har en minst sagt speciell humor. Då ovanstående fråga är en rätt vanlig och socialt accepterad fråga gillar Speciell även att ställa den offentligt men älskar att ställa den bland nära vänner och familj.

– Ska du ha *gapskratt* mjölk i?

Varpå alla undrar vad som är så roligt. Ja, ni ser ju själva, hur lätt är det att återge den historien på ett underhållande sätt?

Så nu kom den igen:

– Ska du ha * gapskratt* mjölk *större gapskratt* i?



Mellan Alvesta och Växjö…

Postad: 16 september, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Relationer | Etiketter: , , | Kommentera

… är det 10 minuter med tåg och biljetten för en vuxen kostar 44 kronor. Nästintill varje gång vi åker där blir Speciell mycket, mycket upprörd över det faktum att ingen från Öresundstågen kommer och tittar på våra biljetter.

 

Idag var inget undantag. Ingen konduktör kom. Och Speciell eldade upp sig.

 

Jag försökte förklara att vi betalade för mer än att konduktören skulle komma när vi betalade och åkte ärligt men Speciell var nästan så upprörd att en insändare höll på att börja skrivas till Smålandsposten.

 

Bredvid oss på den korta sträckan sitter två kvinnor och deras barn. Hela familjen är mycket bohemisk och mysig i sitt utseende och Speciell som verkar vilja förstå hur dem hänger samman kallar dem för ”Henfamiljen”

 

Jag själv som tycker att svenska språket blir rikare av ett könslöst pronomen försöker föra en diskussion kring vad Speciell menar.

 

– Jo, men det ser du väl?

 

– Ser vad?

 

– Att dem är lite flummiga och så i sina manchesterbyxor och blommiga regnjackor.

 

Allt för att Speciell ska sluta fokusera på var konduktören från Öresundstågen befinner sig fortsätter jag samtalet.

 

– Jaha, är dem inte lite vänster också frågar jag med mycket ironi i rösten.

 

– Jo, jo, det är dem svarar Speciell som nu tror att jag förstår.

 

Henfamiljen gick av tåget samtidigt som vi utan att någon tittat på någon form av biljett så jag förväntar mig nu minst ett ilsket inläggpå Speciells blogg och minst en galen insändare på Smålandsposten.



Igår på releasepartyt hände en sak…

Postad: 16 september, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Relationer | Etiketter: , | Kommentera

… som verkligen visar dynamiken i relationen till Speciell. När konferencieren skulle presentera bloggare för sajten bad han oss sträcka upp handen och vinka lite ivrigt så att alla kunde se. Man skulle inte upp på scen. Man skulle inte bocka, buga, eller tala inför någon.

När Fredrik Swahn, partyts konferencier ropar upp mitt namn, viftar jag i luften. När han ber mig vinka högre vinkar jag och skrattar allt jag kan. När han ropar upp Speciell så vänder Speciell ryggen till och tittar ner i backen, blir lite kallsvettig och går inåt folkmassan för att komma undan. Beteendet var ungefär som när man halkat omkull och snabbt och oberört reser sig, precis som om fallet var avsiktligt.

Sådana är vi.

Jag vinkar och skrattar och Speciell uppmuntrar mig.

Speciell går åt sidan och låter handlingarna tala.

Dynamik och balans, i en perfekt blandning!



En grym appnörd…

Postad: 8 september, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Relationer | Etiketter: , | Kommentera

… är precis vad jag är men Speciell som delar min vardag är det inte. Det tog säkerligen över ett år innan jag kunde övertala och övertyga om att Smartphones inte är djävulens påfund utan något som underlättar och underhåller.

 

Nu har jag börjat en ny kampanj, nämligen att få Speciell att hämta hem några appar för att faktiskt utnyttja mobilens potential och utveckla intressen men det går så där. Själv är jag galen i självhjälpsappar som hjälper en att koppla av, meditera, somna eller som mäter hur långt jag springer, hur fort det går och hur mycket vatten jag behöver dricka.

 

Idag på morgonen gjorde jag ett nytt anfall:

 

– Men ska vi inte ta hem Insta till din telefon då?

 

– Naaa,  hur funkar det då?

 

Eftersom det var det mest positiva svar jag fått blev jag grymt exalterad, tog fram min telefon och började visa pedagogiskt, steg för steg, hur det går till.

 

Speciell tittade, lyssnade, grimaserade och verkade vekna när den uppenbara frågan faller:

 

– Finns Celine på Instagram?

 

Jag söker och söker men hittar inte och känner hur även det här anfallet är på väg ner i rännstenen när nästa fråga kommer:

 

– He, finns Marika Lagerkrantz då?

 

– Nej, inte det heller säger jag och suckar.

 

– Nehe, nej, finns inte dem finns det verkligen ingen anledning säger drygt 30-åriga Speciell och går för att dricka sitt morgonkaffe i lugn och ro.

 

Slaget gick förlorat men inte kriget.

 

Appnörden ska segra!



Om bloggen


Namn: Mona Jansén.
Ålder: 34 år.
Bor: Stockholm, nyss uppflyttad från det småländska höglandet.
Familj: Ja, stor, dramatisk och klumpig.
Sysselsättning: Butikschef, utbildare och föreläsare.
Om mig: Passionerad, envis småländska med alltför mycket Stockhomsdialekt och knäppa idéer. Har en irriterande positivt attityd, älskar förändring men misslyckas ständigt med att dölja hur dålig förlorare jag är.
Fokus just nu: Efter 30 fattade jag vad det handlade om så till nästa insikt slår till är jag sjukt fokuserad på att förverkliga alla mina drömmar och äntligen få börja jobba med friskvård och träning på allvar.
Om bloggen: Mina relationer ur ett humoristiskt perspektiv, både privata och arbetsrelaterade. Träning, resor, mat och hur man lyckas inse att den största förändringen i ens liv måste komma inifrån.

Vi söker framtidens stjärnbloggare

Är du den vi söker?

Skriv till oss och berätta mer om dig själv.