Mona Jansén

Ett makabert självmordsförsök av Centerpartiet

Postad: 3 januari, 2013 Av: Mona Jansén Kategori: Åsikter, Frågeställningar, Livet, Media, Politik | Kommentera

Så riskerar de att åka ut i nästa val och nu är det provokationernas tid som råder. PR-trick för att få uppmärksamhet till sitt förslag på nytt partiprogram och Centerpartiet står först i ledet. Ett förslag att tillåta månggifte skallar och liberalerna hurrar. Hurra för polyamorös kärlek. Hurra för den fria människan. Hurra. Hurra. Hurra.

Eller inte.

1. Det kommer aldrig att gå igenom.

2. Det kommer aldrig att gå igenom.

3. Det är inte ok att bara se det ur den vinkeln vad det tillåter utan vad det uppmuntrar till, för alla tänker inte i kärlekens banor när det kommer till äktenskap.

4. Det kommer aldrig att gå igenom.

5. Det är ett billigt och nedrigt PR-trick för att få uppmärksamhet på andra punkter.

Jag kan bli lätt irriterad på att man ska kalla någon inskränkt som inte är för detta förslag, jag väljer att kalla er som är för förslaget för mindre allmänbildade om ni inte kan se de fruktansvärda konsekvenser detta kan få i förtryckets namn. Rikta energin till att skapa jämställdhet och när den är absolut, då kan vi återvända till denna frågan, om något parti nu vill ta i den med tång eftersom det bland annat kommer vara den som skickar Centern rakt ut ur riksdagen.

 



Hur minns du 2012?

Postad: 31 december, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Åsikter, Familj och vänner, Jag, Livet, Mål, Skönhet | Kommentera

Så här tänker jag minnas mitt. Gott nytt år kära läsare!

image



Hur intresserad är du?

Postad: 29 december, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Åsikter, Frågeställningar, Jag, Livet, Relationer | Kommentera

Jag vet allt om förlossningar. Eller egentligen vet jag ingenting då jag har förträngt allt. Jag har inte själv varit med om någon då jag inte har några barn men jag har fått detaljerade historier kring tider, värk, blod, snitt, sprickningar, bristningar, partnerns delaktighet, barnmorskan, narkosläkaren.

Ja, för är man närmare 35 år gammal så har dem flesta kvinnor man levt upp tillsammans med fött minst ett barn och de känner oftast en otroligt lust att berätta.

Jag är snäll så jag lyssnar, jag lyssnar i telefon, jag lyssnar på café, jag lyssnar privat och jag lyssnar offentligt. Men om jag kan låta bli så läser jag inte om det. Jag är lika lite intresserad av det som av traktorpulling, korvätarmästerskap eller virkning. Fram tills den dagen jag själv eventuellt gått igenom det. Då ska jag bara prata, läsa och lyssna förlossning.

Men just nu?

Not so much.



Är du också traditionalist?

Postad: 25 december, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Åsikter, Hälsa, Jag, Livet, Relationer | 2 kommentarer

Inte många jag känner, inte många i min närhet, inte många flyktiga bekanta eller personer jag må jobba med är lika traditionsbundna som jag är. Jag är självutnämnd traditionalist och jag skämtar vitt och brett om det. Ibland för att få som jag vill, ibland för att ta udden av det allvar som ligger bakom och ibland för att öppna upp för acceptans och förståelse.

För barn är det viktigt med rutiner och traditioner.

För mig var det livsviktigt. Några dagar om året visste jag vad som skulle hända. Jag visste när, jag visste hur, jag visste att alla skulle vara snälla, jag visste att jag skulle få sött, jag visste att jag skulle få present, jag visste att jag skulle vara ren, ha kammat hår och fina kläder. Jag visste att en dag om året skulle jag få känna mig som jag trodde att alla andra barn hade det varje dag.

Hur gammal jag än blir. Hur hel jag än är. Hur mycket jag än bearbetat det förgångna. Hur mycket framgång jag än kommer nå. Hur många vänner, ägodelar, pengar och hur mycket kärlek jag än omger mig med kommer detta för alltid vara förankrat i mina lilla barnasjäl. Jag behöver mina traditioner. Jag behöver få vara som alla andra barn en dag om året.

För mig var det livsviktigt.

För mig är det livsviktigt.



Dog din katt för två dagar sen?

Postad: 22 december, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Åsikter, Frågeställningar, Jag, Jobb | Kommentera

”Du är en person som gilla att erbjuda det lilla extra för att överträffa kundens förväntningar” står det som analys i ett av mina servicetester och jag nickar instämmande. Ja, det gillar jag annars hade jag inte valt att jobba med service. Många inom handeln är som jag, vi gillar att tillgodose behov, vi svarar inte nej på frågan om en viss vara finns utan vi erbjuder en annan om den skulle vara slut eller inte ingå i sortimentet, vi skojar, vi lyssnar och vi säljer.

I dem allra flesta fall är kunder, gäster eller besökare i butikerna vänliga, glada och snälla men på sistone har jag märkt en ökad acceptans för att behandla säljare, expediter, kassafolk eller lagerpersonal, butiksfolk, helt enkelt som lägre stående människor. Som mindre värda. Som personer som inte är värda respekt. Som om vårt yrke inte spelade roll.

Vår vardag ser inte ut som er. Våra helger ser inte ut som era. Våra veckor är upp och ner och storhelg vet man knappt vad det är. Röda dagar signalerar inte ledighet utan högtryck. Vi går upp mellan 04-05 på dagarna för att se till att möta behoven. Vi kan ha haft en morgon från helvete. Vi kan ha blivit dumpade kvällen innan. Vår katt kanske dog för två dagar sedan. Men vi går till jobbet och vet att det inte finns några ursäkter för att ha en dålig dag. Vi väljer vår attityd och vi kämpar oss igenom det.

Vi sliter fysiskt genom att packa upp varor, sitta i kassan, dra pallar, sprätta kartonger, utföra tunga lyft och vi gör det för att vi har valt det. Vi har valt vårt yrke för att vi älskar att ge det lilla extra. Vi har valt vårt yrke för att vi vill överträffa dina förväntningar. Det är inte synd om oss – vi har ett nobelt yrke med möjlighet att skapa och ge glädje varje dag men vi vill bli behandlade med respekt och artighet.

Kom inte in och skrik;öh!

Vissla inte på mig, jag är ingen hund.

Sist jag kollade min namnskylt hette jag varken ”hörrududu” eller ”hallå”.

Se mig i ögonen.

Hånle inte när jag pratar.

När du gör detta svarar jag givetvis leende och hjälper dig, hur du än beter dig, för du är värd allt i mina ögon. Du är min kund och mitt uppdrag är att göra dig nöjd och glad. Jag vet ju inte varför du beter dig mindre vänligt, kanske har du haft en morgon från helvete. Kanske har du blivit dumpad kvällen innan.  Kanske dog din katt för två dagar sedan.

Många inom handeln är som jag, vi gillar att tillgodose behov, vi svarar inte nej på frågan om en viss vara finns utan vi erbjuder en annan om den skulle vara slut eller inte ingå i sortimentet, vi skojar, vi lyssnar och vi säljer.



Tror du på tomten?

Postad: 19 december, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Åsikter, Frågeställningar, Jag, Livet, Relationer, Tankesätt | Kommentera

Kära tomten, då jag har en olycklig avsaknad av gudstro ligger all min tillit i dig. Så som dem religiösa ber sina gudar om kraft och hjälp året om, ägnar jag någon vecka eller två i december åt extrem tillbedjan till dig och din jul.

Du har fler än ett altare i mitt hem och ljusen tänds varje dag i din ära, fallossymbolen är grön och taggig och jag sjunger och dansar kring den, jag offrar mat i din ära som hamnar i min och mina näras magar och framför allt förstår jag det kärleksbudskap du till oss sänt.

Detta år tänkte jag inte sända dig någon önskelista, detta år tänkte jag att du skulle kunna ägna 2013 åt att kolla över några saker åt mig?

  • Först vill jag att du sänder lite extra mental kraft till dem som blir och blivit Sverigedemokrater på grund av utanförskap, för lite kunskap eller missnöje.
  • Sen vill jag att du ger extra kärlek till dem under 15 år som tror att enda sättet att bli älskad, uppskattad och värdefull är att klä av sig kläderna och lägga ut bilderna på nätet. Jag vill att du lär dem tålamod och att värdet hos dem kommer inifrån, inte från yttre bekräftelse och hinner du med, berätta då att det är ingen höjdare att bli vuxen i jämförelse.
  • Som tredje och sista punkt vill jag att du lär mina medmänniskor att se varandra, hjälp dem be om hjälp, hjälp dem erbjuda hjälp och låt dem må bra i sina hjärtan av det dem gör.

Så strunta i presenterna du tänkt komma med, kolla över ovanstående och så hörs vi i nästa december igen!



Hur hittar man ett nytt gym?

Postad: 16 december, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Åsikter, Frågeställningar, Hälsa, Jag, Träning | Kommentera

Jag letar nytt gym. Ny frisör också men det är en helt annan bollplan. Jag kan givetvis googla, leta på Hitta och Eniro, läsa recensionerna eller bara strunta i allt och gå på dem större kedjorna. Någon frågar, vad vill du göra?

– Spelar det någon roll, frågar jag tillbaka, träningen kan jag alltid anpassa.

Det är väl hur det får mig att känna och längta tillbaka. Hur stämningen är och lite hur det luktar.

Ja, ni förstår ju att det inte är helt lätt för mig att hitta nytt gym!



Är du bara snäll kring jul?

Postad: 16 december, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Åsikter, Jag, Livet, Media, Relationer | Kommentera

Jag skulle kunna ha rasat över rap i kyrkan eller över att Disney inte längre vill stå bakom sina nidbilder. Jag skulle kunna ha ifrågasatt varför SD ökar när det hela tiden framkommer detaljer kring deras mindre vackra grundvärderingar. Jag skulle kunna diskutera NRA:s makt över USA.  Men jag är så jäkla politiskt korrekt i dem frågorna att det bara skulle provocera. Och hur speciell skulle det ha gjort mig?

Jag vill bara upprepa att godhet och förändring börjar inom dig, inte utifrån andras beteende, viljor eller åsikter. Inte bara för stunden utan som ett sätt att tänka, föra sig och verka. Du behöver inte vara ett helgon för att göra gott!



Om bloggen


Namn: Mona Jansén.
Ålder: 34 år.
Bor: Stockholm, nyss uppflyttad från det småländska höglandet.
Familj: Ja, stor, dramatisk och klumpig.
Sysselsättning: Butikschef, utbildare och föreläsare.
Om mig: Passionerad, envis småländska med alltför mycket Stockhomsdialekt och knäppa idéer. Har en irriterande positivt attityd, älskar förändring men misslyckas ständigt med att dölja hur dålig förlorare jag är.
Fokus just nu: Efter 30 fattade jag vad det handlade om så till nästa insikt slår till är jag sjukt fokuserad på att förverkliga alla mina drömmar och äntligen få börja jobba med friskvård och träning på allvar.
Om bloggen: Mina relationer ur ett humoristiskt perspektiv, både privata och arbetsrelaterade. Träning, resor, mat och hur man lyckas inse att den största förändringen i ens liv måste komma inifrån.

Vi söker framtidens stjärnbloggare

Är du den vi söker?

Skriv till oss och berätta mer om dig själv.