Mona Jansén

Hur minns du 2012?

Postad: 31 december, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Åsikter, Familj och vänner, Jag, Livet, Mål, Skönhet | Kommentera

Så här tänker jag minnas mitt. Gott nytt år kära läsare!

image



Hur intresserad är du?

Postad: 29 december, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Åsikter, Frågeställningar, Jag, Livet, Relationer | Kommentera

Jag vet allt om förlossningar. Eller egentligen vet jag ingenting då jag har förträngt allt. Jag har inte själv varit med om någon då jag inte har några barn men jag har fått detaljerade historier kring tider, värk, blod, snitt, sprickningar, bristningar, partnerns delaktighet, barnmorskan, narkosläkaren.

Ja, för är man närmare 35 år gammal så har dem flesta kvinnor man levt upp tillsammans med fött minst ett barn och de känner oftast en otroligt lust att berätta.

Jag är snäll så jag lyssnar, jag lyssnar i telefon, jag lyssnar på café, jag lyssnar privat och jag lyssnar offentligt. Men om jag kan låta bli så läser jag inte om det. Jag är lika lite intresserad av det som av traktorpulling, korvätarmästerskap eller virkning. Fram tills den dagen jag själv eventuellt gått igenom det. Då ska jag bara prata, läsa och lyssna förlossning.

Men just nu?

Not so much.



Är du också traditionalist?

Postad: 25 december, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Åsikter, Hälsa, Jag, Livet, Relationer | 2 kommentarer

Inte många jag känner, inte många i min närhet, inte många flyktiga bekanta eller personer jag må jobba med är lika traditionsbundna som jag är. Jag är självutnämnd traditionalist och jag skämtar vitt och brett om det. Ibland för att få som jag vill, ibland för att ta udden av det allvar som ligger bakom och ibland för att öppna upp för acceptans och förståelse.

För barn är det viktigt med rutiner och traditioner.

För mig var det livsviktigt. Några dagar om året visste jag vad som skulle hända. Jag visste när, jag visste hur, jag visste att alla skulle vara snälla, jag visste att jag skulle få sött, jag visste att jag skulle få present, jag visste att jag skulle vara ren, ha kammat hår och fina kläder. Jag visste att en dag om året skulle jag få känna mig som jag trodde att alla andra barn hade det varje dag.

Hur gammal jag än blir. Hur hel jag än är. Hur mycket jag än bearbetat det förgångna. Hur mycket framgång jag än kommer nå. Hur många vänner, ägodelar, pengar och hur mycket kärlek jag än omger mig med kommer detta för alltid vara förankrat i mina lilla barnasjäl. Jag behöver mina traditioner. Jag behöver få vara som alla andra barn en dag om året.

För mig var det livsviktigt.

För mig är det livsviktigt.



Vilken blev din favoritklapp?

Postad: 25 december, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Relationer, Resor | Kommentera

Det är inte bara modigt att vara snäll, det lönar sig också!

Photo: Passande lektyr för denna härligt lata dag #thailandijulklapp #thai #resa

Själv längtar jag till Thailandsresan jag fick.



Hur reagerar du när planeringen spricker?

Postad: 20 december, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Frågeställningar, Hälsa, Jag, Relationer, Speciell | Kommentera

Nu när julen kanske inte går precis enligt planering så märker man ännu tydligare vad som betyder något. Speciell är sjuk. Sover och har ont i magen om vart annat och vårt tåg som går upp mot Norrland i eftermiddag kanske inte kan passas.

Jag har planerat dagarna innan och efter jul i detalj och gottat mig, myst och näst intill levt mig in i allt så mycket att jag har kunnat smaka på det. Dagarna innan och efter är nästan större för mig än själva aftonen. Men just nu. I den här stunden betyder det ingenting. Det viktiga är att Speciell blir frisk igen. Skrattar, retas och skojar och drar ut mig på event och möten som aldrig skulle blivit av annars.

Det är helt egoistisk orolighet som sprider sig. Jag är inte van.

Så skynda nu Speciell och bli frisk, inte för att det är jul utan för att du är bättre på att vara du när du är vaken än när du sover.



Tror du på tomten?

Postad: 19 december, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Åsikter, Frågeställningar, Jag, Livet, Relationer, Tankesätt | Kommentera

Kära tomten, då jag har en olycklig avsaknad av gudstro ligger all min tillit i dig. Så som dem religiösa ber sina gudar om kraft och hjälp året om, ägnar jag någon vecka eller två i december åt extrem tillbedjan till dig och din jul.

Du har fler än ett altare i mitt hem och ljusen tänds varje dag i din ära, fallossymbolen är grön och taggig och jag sjunger och dansar kring den, jag offrar mat i din ära som hamnar i min och mina näras magar och framför allt förstår jag det kärleksbudskap du till oss sänt.

Detta år tänkte jag inte sända dig någon önskelista, detta år tänkte jag att du skulle kunna ägna 2013 åt att kolla över några saker åt mig?

  • Först vill jag att du sänder lite extra mental kraft till dem som blir och blivit Sverigedemokrater på grund av utanförskap, för lite kunskap eller missnöje.
  • Sen vill jag att du ger extra kärlek till dem under 15 år som tror att enda sättet att bli älskad, uppskattad och värdefull är att klä av sig kläderna och lägga ut bilderna på nätet. Jag vill att du lär dem tålamod och att värdet hos dem kommer inifrån, inte från yttre bekräftelse och hinner du med, berätta då att det är ingen höjdare att bli vuxen i jämförelse.
  • Som tredje och sista punkt vill jag att du lär mina medmänniskor att se varandra, hjälp dem be om hjälp, hjälp dem erbjuda hjälp och låt dem må bra i sina hjärtan av det dem gör.

Så strunta i presenterna du tänkt komma med, kolla över ovanstående och så hörs vi i nästa december igen!



Är du bara snäll kring jul?

Postad: 16 december, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Åsikter, Jag, Livet, Media, Relationer | Kommentera

Jag skulle kunna ha rasat över rap i kyrkan eller över att Disney inte längre vill stå bakom sina nidbilder. Jag skulle kunna ha ifrågasatt varför SD ökar när det hela tiden framkommer detaljer kring deras mindre vackra grundvärderingar. Jag skulle kunna diskutera NRA:s makt över USA.  Men jag är så jäkla politiskt korrekt i dem frågorna att det bara skulle provocera. Och hur speciell skulle det ha gjort mig?

Jag vill bara upprepa att godhet och förändring börjar inom dig, inte utifrån andras beteende, viljor eller åsikter. Inte bara för stunden utan som ett sätt att tänka, föra sig och verka. Du behöver inte vara ett helgon för att göra gott!



Är du klar med klapparna?

Postad: 15 december, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Frågeställningar, Jag, Livet, Relationer, Tankesätt | Kommentera

Det finns få saker som ger mig så mycket förväntansfullt pirr och glädje som när man får slå in klapparna inför julen. Jag formligen älskar att ge bort julklappar och är således en mardröm för dem som begränsar sig. För dem som helt rätt och korrekt tycker att vi överkonsumerar. För dem som säger att ”vi ger bara till barnen”.  Jag är så grymt vuxen, disciplinerad, kontrollerad och försöker alltid föregå med gott exempel i min vardag att jag går all in på julen.

Gammaldags pynt, riktig gran som pyntas tidigast 22:a december, all julmat ska göras från scratch och klapparna är genomtänkta, inget från Statolimacken på väg till jullunchen. Traditioner skapar trygghet och någon gång när vi känner varandra bättre ska jag berätta varför det var så grymt viktigt under min uppväxt.

En del får ångest av alla måsten och krav men för mig är det underbart, inget känns som en press och allt från Risgrynsgröt till kroppkakor till hemmagjorda senap lagas med ett leende. För mig är det glädje i sin renaste form att ge bort ett leende genom en önskad klapp, en god maträtt, en varm kram eller en liten överraskning.

Behöver jag säga att jag längtar galet mycket?



Om bloggen


Namn: Mona Jansén.
Ålder: 34 år.
Bor: Stockholm, nyss uppflyttad från det småländska höglandet.
Familj: Ja, stor, dramatisk och klumpig.
Sysselsättning: Butikschef, utbildare och föreläsare.
Om mig: Passionerad, envis småländska med alltför mycket Stockhomsdialekt och knäppa idéer. Har en irriterande positivt attityd, älskar förändring men misslyckas ständigt med att dölja hur dålig förlorare jag är.
Fokus just nu: Efter 30 fattade jag vad det handlade om så till nästa insikt slår till är jag sjukt fokuserad på att förverkliga alla mina drömmar och äntligen få börja jobba med friskvård och träning på allvar.
Om bloggen: Mina relationer ur ett humoristiskt perspektiv, både privata och arbetsrelaterade. Träning, resor, mat och hur man lyckas inse att den största förändringen i ens liv måste komma inifrån.

Vi söker framtidens stjärnbloggare

Är du den vi söker?

Skriv till oss och berätta mer om dig själv.