Mona Jansén

Hur reagerar du när planeringen spricker?

Postad: 20 december, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Frågeställningar, Hälsa, Jag, Relationer, Speciell | Kommentera

Nu när julen kanske inte går precis enligt planering så märker man ännu tydligare vad som betyder något. Speciell är sjuk. Sover och har ont i magen om vart annat och vårt tåg som går upp mot Norrland i eftermiddag kanske inte kan passas.

Jag har planerat dagarna innan och efter jul i detalj och gottat mig, myst och näst intill levt mig in i allt så mycket att jag har kunnat smaka på det. Dagarna innan och efter är nästan större för mig än själva aftonen. Men just nu. I den här stunden betyder det ingenting. Det viktiga är att Speciell blir frisk igen. Skrattar, retas och skojar och drar ut mig på event och möten som aldrig skulle blivit av annars.

Det är helt egoistisk orolighet som sprider sig. Jag är inte van.

Så skynda nu Speciell och bli frisk, inte för att det är jul utan för att du är bättre på att vara du när du är vaken än när du sover.



Känner du någon sån?

Postad: 10 december, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Frågeställningar, Media, Relationer, Speciell | Kommentera

Någon som alltid har tid för andra.

Som alltid puffar och hjälper trots att det enda man kan få tillbaka är ett leende.

Som sätter andras bästa först och gör det lilla extra.

Någon som söker i hela sitt kontaktnät när någon behöver bostad, pr, jobb eller komma in på ett evenemang.

Jag känner en sån, Majs som bloggar på finest.se/majsan, och nu har jag och alla ni andra chans att ära den som äras bör.

Gå in här och nominera i så många kategorier ni känner lämpligt, men kanske främst för lång och trogen tjänst!

Kom igen nu, det är dags att ge något tillbaka till någon!



Vad betyder världsvan?

Postad: 3 december, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Humor, Speciell | Kommentera

Vissa människor har lite tuffare att vänja sig vid förändringar än andra och Speciell har varit lite orolig för det faktum att man måste ta en buss en kortare sträcka för att komma in till city. Jag försöker på ett otroligt opedagogiskt sätt övertyga om att det efter ett på gånger går så lätt. Och för Speciell som har rest, bott och varit på så många platser och i så många situationer är det väl inga problem. Speciell är enligt mig mycket världsvan.

– Ah, det är jag väl inte. Jag har varken gått i berg eller djungel och levt på mask.

För att återgå till ämnet så handlade allt om att ta bussen en kortare sträcka.

 



Är det kränkande?

Postad: 30 november, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Frågeställningar, Humor, Jag, Speciell | 1 kommentar

Nu har det snart gått en vecka sedan jag skar upp mitt vänstra pekfinger och tvingades sy. Allt har läkt jättebra och stundtals har jag bara ett litet plåster på här hemma och det är så skönt.

Vissa sysslor behöver jag däremot hjälp med och idag när jag skulle klippa bort en etikett från en tröja så bad jag Speciell om hjälp. Speciell är minst sagt speciell och har aningen udda fobier så när mitt pekfinger med skyddande lite plåster kommer för nära ryggar Speciell tillbaka.

– Vad är det?

– Men fy, låt bli säger Speciell.

– Med vad? frågar jag fullt medveten om att Speciell tycker att mina stygn är äckliga. Samtidigt som jag pratar för jag mitt finger närmare och närmare.

Politiskt (in)korrekta Speciell skriker nu rakt ut:

– Kränk mig inte, kränk mig INTE!



– Borde inte tjockisar ha ett eget gym?

Postad: 29 november, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Frågeställningar, Hälsa, Speciell | 2 kommentarer

Frågan kommer från Speciell och den kommer från ett varmt hjärta.

– Hur menar du nu, frågar jag tillbaka?

– Ja, men kolla på henne på ”Aldrig mer fet”, hon vill ju inte att folk ska kolla på henne och döma henne. Hon vill ju inte göra fel eller att folk ska se, skulle det inte vara snällt om hon fick ett eget ställe att gå till?

– Jaha, men tror du inte att hon skulle känna sig dömd om hon gick på ”tjockisgym”?

Poängen gick hem även om Speciells hjärta fortfarande är lika stort och varmt.



11,5 punkter till att bli den bästa man kan vara

Postad: 28 november, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Föreläsning, Humor, Jag, Speciell | Kommentera

I samband med en eventresa till Maspalomas i början av maj frågar Speciell mig om inte jag kan hålla en föreläsning. Då eventresan i sig inte lockar min direkta målgrupp känner jag mig förvirrad över vilken inriktning Speciell tycker är lämplig.

– Jo, men jag vill att dem ska bli ”wow” liksom.

– Ursäkta, säger jag fortfarande förvirrad.

– Jo, men woooooo, svarar Speciell och viftar livligt med armarna.

Jag får nu för mig att det är min 11.5 punkters föreläsning till att bli den bästa man kan vara som menas så jag frågar om det är attityd jag ska prata om. Nu blir Speciell lite frustrerad över att jag inte förstår och utbrister:

– Man ska känna sig peppad och skrika; nu ska jag festa eller sola och bada och slänga med tuttarna!

Måste jag påpeka att jag fortfarande är förvirrad kring inriktningen på föreläsningen?



Vilket är det svagare könet?

Postad: 27 november, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Frågeställningar, Relationer, Speciell | Kommentera

När man flyttar behöver man all hjälp man kan få och som en skänk från ovan hör en bekant av sig till Speciell och erbjuder sin hjälp. Speciell känner sig lite orolig inför detta och frågar:

– Men KAN du bära?

– Ja, men varför skulle jag inte kunna det, svarar den kvinnliga bekanta?

– Ja, men du är ju… kvinna, fortsätter konservativa Speciell, inte alls medveten om den fälla som trampats i.

Den bekanta förklarar snällt att trots barnafödande och diskbråck i ryggsäcken så ska hon nog fixa att lyfta lite kartonger åt oss.

Får hoppas att fler vågar ställa upp trots att de tillhör det starka(re) könet.

 



Den tolfte ska vi på glöggmys i Gamla stan…

Postad: 26 november, 2012 Av: Mona Jansén Kategori: Humor, Politik, Speciell | Kommentera

… säger Speciell till mig och min romantiska julälskande hjärna ser framför mig hur stora snöflingor sakta faller, det dofter knäckäpplen och glögg och paren går tätt sammanslingrade i gränderna och längtar till julens alla fröjder.

– Ja, i Blå hörnet, fortsätter Speciell.

Mina tankar fortsätter vandra men mitt leende stelnar när jag kommer på varför jag känner igen Blå hörnet.

– Till Moderaterna, frågar jag aningen för surt?

– Ja, man får ta med sig en vän, tror jag…



Om bloggen


Namn: Mona Jansén.
Ålder: 34 år.
Bor: Stockholm, nyss uppflyttad från det småländska höglandet.
Familj: Ja, stor, dramatisk och klumpig.
Sysselsättning: Butikschef, utbildare och föreläsare.
Om mig: Passionerad, envis småländska med alltför mycket Stockhomsdialekt och knäppa idéer. Har en irriterande positivt attityd, älskar förändring men misslyckas ständigt med att dölja hur dålig förlorare jag är.
Fokus just nu: Efter 30 fattade jag vad det handlade om så till nästa insikt slår till är jag sjukt fokuserad på att förverkliga alla mina drömmar och äntligen få börja jobba med friskvård och träning på allvar.
Om bloggen: Mina relationer ur ett humoristiskt perspektiv, både privata och arbetsrelaterade. Träning, resor, mat och hur man lyckas inse att den största förändringen i ens liv måste komma inifrån.

Vi söker framtidens stjärnbloggare

Är du den vi söker?

Skriv till oss och berätta mer om dig själv.