Nationell spridning av ehec utreds

Sedan början av juli har antalet fall av ehec-infektion ökat i Sverige. Analyser visar att majoriteten är av samma typ och fall har rapporterats in från flera håll i landet. Myndigheter arbetar nu för att spåra källan.

Hittills har ehec-infektionen hos ett femtiotal personer som insjuknade under juli månad kunnat kopplas samman med hjälp av molekylärbiologiska analyser av bakteriernas arvsmassa. Ytterligare ett femtiotal personer misstänkts vara drabbade enligt Folkhälsomyndigheten. Bland de insjuknade finns både barn och vuxna.

Troligen livsmedelsburet
Enligt utredningen rör det sig om ett nationellt ehec-utbrott som har en eller flera gemensamma smittkällor, fall har rapporterats främst från Uppsala och Västra Götaland. Eftersom den aktuella typen av ehec har spridits till olika delar av landet menar Folkhälsomyndigheten att det sannolikt rör sig om en livsmedelsburen smitta. Lokalt kan smittan även ha spridits från person till person via badvatten.

LÄS OCKSÅ: Mums med musslor och ostron men tänk på detta

Myndigheter samarbetar
Mikrobiolog Cecilia Jernberg säger i ett pressmeddelande från Folkhälsomyndigheten att det ser ut att vara ett av de största utbrotten av ehec som vi haft i Sverige. Bakteriestammen som spridits kan orsaka allvarlig sjukdom, framför allt hos barn. Berörda smittskyddsenheter och kommuner, Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstaltMyn arbetar nu tillsammans för att utreda utbrottet men framför allt försöka identifiera smittkällan och förhindra vidare smittspridning.

LÄS OCKSÅ: Äta kyckling eller inte i sommar?

Vad är Ehec?
Ehec är vanligast under sensommaren, men om årets långa värmebölja har haft någon inverkan på smittspridningen är oklart. Ehec kan orsaka blodiga diarréer och ger i vissa fall allvarliga komplikationer som kan leda till njursvikt. Sjukdomen är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Idisslare, framför allt nötkreatur, är reservoar för ehec. Smittan kan spridas via kontakt med dessa djur eller kontakt med deras gödsel, men också via förorenade livsmedel eller förorenat vatten.

LÄS OCKSÅ: Endast tre av 13 fiskarter i Östersjön får grönt ljus

Kan komma från olika typer av livsmedel
Utbrott har beskrivits från många olika typer av livsmedel, som opastöriserad mjölk, rå köttfärs och bladgrönt. Även smitta från person till person förekommer.

Så kan du skydda dig:
• Skölj grönsaker, sallad och frukt noggrant.
• Genomstek kött, framförallt köttfärs, och smaka inte på rå köttfärs.
• Håll isär rått kött från andra livsmedel som ska ätas utan tillagning, som sallad och andra grönsaker.
• Tvätta händerna noggrant innan matlagning och efter du hanterat rått kött.
• Drick inte opastöriserad mjölk och ät inte färskost gjord på opastöriserad mjölk.
• Tvätta händerna efter kontakt med nötkreatur.

Av redaktionen

Källa: Folkhälsomyndigheten

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!