bebis i respirator

Neonatalvård vanligare när mamman ätit antidepressiva läkemedel

Fakta

Fakta om studien
• 741 040 barn, födda mellan juli 2006 och december 2012, ingår i studien som är gjord vid Lunds universtitet, Uppsala universitet, Karolinska institutet och Stockholms läns landsting.
• Studien bygger på uppgifter från svenska födelseregistret, läkemedelsregistret och svenskt neonatalt kvalitetsregister.
• Resultatet visar att 14 procent av alla mammor som behandlas med SSRI under graviditeten får barn som kräver inläggning på neonatalklinik.
• Då medicineringen sker i slutet av graviditeten är risken för inläggning 16 procent.
• Bland mammor som inte äter antidepressiva är risken för att barnet behöver neonatalvård åtta procent.
• Riskökningen för inläggning på neonatalklinik för barn vars mammor ätit antidepressiva är något mindre när resultaten justeras för skillnader i bakgrundsfaktorer, som ålder, vikt, rökning, andra läkemedel och om barnet fötts med kejsarsnitt.
Källa: Tidningen Vårdfokus

En av sju mammor som ätit SSRI-preparat under graviditeten föder ett barn som behöver extra sjukhusvård i början av sitt liv.
Har medicineringen skett i slutet av graviditeten är risken för komplikationer ännu större.
Det visar en ny stor svensk studie.

Mammor som ätit antidepressiv medicin under sin graviditet löper betydligt högre risk att, bland annat, få barn som får problem att andas efter förlossningen. Det visar en ny, omfattande registerstudie gjord av forskare vid Lunds universitet, Uppsala universitet, Karolinska institutet och Stockholms läns landsting.
Studien visar bland annat att de som läggs in på en neonatalklinik i genomsnitt behöver stanna fem dagar på sjukhuset och 30 procent får behandling med en övertrycksmask (CPAP) som hjälper till med just andningen.

► Läs också: 1,6 miljoner svenskar äter läkemedel för att förbättra sin psykiska hälsa

 

Bygger på den vanligaste typen av antidepressiva: SSRI
I studien, där fler än 700 000 barn ingår, har data från svenska födelseregistret, läkemedelsregistret och svenskt neonatalt kvalitetsregister samkörts och analyserats.
Studien - vars resultat gäller SSRI, som är den allra vanligaste typen av antidepressiva läkemedel - visar att 14 procent av alla mödrar som under sin graviditet behandlats med SSRI föder barn som behöver vård på neonatalklinik. Detta kan jämföras med bara åtta procent av barn till mammor som inte ätit eller äter antidepressiva.

Ökad risk vid medicinering graviditetens sista tid
Studien visar även att risken för komplikationer ökar om mamman ätit medicinerna under graviditetens sista månader. I denna grupp behöver 16 procent av barnen neonatalvård efter förlossningen, skriver tidningen Vårdfokus.
– Det är viktigt att framhålla att risken för svåra komplikationer är väldigt liten för de här barnen, det handlar om övergående besvär som går att hantera. Vi ser heller ingen ökad risk för dödlighet, säger apotekaren och doktoranden Ulrika Nörby, en av forskarna, till tidningen.

 Läs också: Självmordsbenägna och deprimerade saknar D-vitamin

Andra faktorer kan spela in
Eftersom resultatet utgår från en registerstudie går det inte helt att fastslå huruvida resultatet beror på mammans mediciner, hennes psykiska ohälsa eller på andra faktorer som gör att dessa barn drabbas i större utsträckning, berättar Ulrika Nörby.
– Troligtvis har mammor som äter antidepressiva i slutet av graviditeten svårare sjukdomstillstånd, vilket också kan påverka barnet, säger hon.

"Finns andra behandlingsformer är det bättre än läkemedel"
Det är det här som gör läkemedelsbehandling av gravida med depressionssjukdom till en så svår balansgång, skriver Vårdfokus. 
– Finns det andra behandlingsformer, som KBT, som man bedömer kan fungera, då är det klart att det är bättre än läkemedel. Men det är viktigt att som mamma inte ta några dramatiska beslut på egen hand, utan att diskutera igenom behandlingen noga med sin läkare, säger Ulrika Nörby.
Det finns, utöver KBT-terapi, flera alternativ till läkemedel som har många gånger visat sig vara lika effektiva men utan biverkningar vid oro, nedstämdhet och mild till måttlig depression.
Akupunktur, träning, fettsyror, saffran, extra tillskott med D-vitamin och örter som rosenrot och johannesört är några av dessa sätt. Läs mer i länken nedan.

► Läs också: Få bättre mental hälsa naturligt

 

Vanligt med psykisk ohälsa bland gravida
Psykisk ohälsa är förhållandevis vanligt i vårt samhälle, så även bland gravida kvinnor. Omkring tio procent har depressionsproblematik under graviditeten och även ångest är vanliga bland gravida, skriver Vårdfokus. Samtidigt finns en rädsla för att ta antidepressiva mediciner.
– Många kvinnor behöver den här behandlingen och jag kan tänka mig att det hade varit lättare att ta det beslutet om man sett en mindre riskökning för inläggning vid neonatalklinik, säger Ulrika Nörby.

 Läsarfråga: Hur dämpar jag min ångest? Experten tipsar om B6, tryptofan och…

Fler svar kommer
Frågan om hur skadligt det är med SSRI-läkemedel under graviditeten och vilka konsekvenser det får för barnen på lång och kort sikt är fortfarande inte helt utredd. Det finns många forskningsresultat, även internationellt, som kommer fram till olika resultat, skriver Vårdfokus vidare.
Ny forskning är dock på gång. Bland annat ska en svensk studie jämföra internetbaserad KBT och läkemedelsbehandling med KBT och placebo, för gravida med depressioner som kräver behandling.
– Vi hoppas alla på att få mer säkra svar på hur stor roll läkemedlen spelar in i att barnen drabbas av komplikationer, avslutar Ulrika Nörby.

Av Redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Fakta om studien
• 741 040 barn, födda mellan juli 2006 och december 2012, ingår i studien som är gjord vid Lunds universtitet, Uppsala universitet, Karolinska institutet och Stockholms läns landsting.
• Studien bygger på uppgifter från svenska födelseregistret, läkemedelsregistret och svenskt neonatalt kvalitetsregister.
• Resultatet visar att 14 procent av alla mammor som behandlas med SSRI under graviditeten får barn som kräver inläggning på neonatalklinik.
• Då medicineringen sker i slutet av graviditeten är risken för inläggning 16 procent.
• Bland mammor som inte äter antidepressiva är risken för att barnet behöver neonatalvård åtta procent.
• Riskökningen för inläggning på neonatalklinik för barn vars mammor ätit antidepressiva är något mindre när resultaten justeras för skillnader i bakgrundsfaktorer, som ålder, vikt, rökning, andra läkemedel och om barnet fötts med kejsarsnitt.
Källa: Tidningen Vårdfokus

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

 

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

 

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

 

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.

“Vården måste bli bättre på att ta hand om patienter med Addisons sjukdom”

Kurera debatt

Med bättre kunskap om kortisolbrist bland husläkare och på sjukhus skulle patienter med diagnosen Addisons sjukdom kunna leva ett betydligt enklare och friskare liv. De skulle få hjälp med vardagliga besvär på sin vårdcentral, snabbare akut hjälp och dessutom kunna gå på rutinkontroller oftare. Det skriver Eva Rafner, ordförande i Svenska Addisonföreningen i denna debattartikel, där hon efterlyser större kunskap inom primärvården. Förbundet gav nyligen ut boken ”Ständigt på vakt”, om föräldrar till barn med kortisolbrist".