Niklas Cederberg

Vilsen bland måsten?

Niklas vid Stanley Park under Vancouver Marathon

Jag vill, jag vill, jag…

I går eftermiddag kom jag på mig själv med att, under ett samtal med några arbetskamrater, bara kasta ur mig ”i kväll måste jag springa långt”. Hoooops. Vaddå måste? tänkte jag direkt efter den där ”grodan” hoppat ur min mun. Det är ju ingen som tvingar mig. Eller hur?

Triathlon-kingen Jonas Colting har i en årsgammal Runners World-krönika skrivit riktigt bra om detta. Läs den här.

Själv har jag läst den några gånger men ändå lär jag ju mig tydligen inte. Jag måste inte springa. Jag vill springa!

I går kväll ville jag som sagt dessutom springa långt. 25 kilometer blev det. Bland annat genom ett helt underbart sommarstockholm. Attans vilken fin stad man bor i.

Trevlig helg!


Störtsköna och snabba löparskor

Adidas Adizero Adios BoostJag hann testa!!!

Halv elva i går kväll bar det iväg på en sen löptur. Jag ville ju så gärna testa mina sprillans löparskor Adidas Adizero Boost. Dessa var ju bland annat med och vann både New York och Tokyo Marathon så visst var förväntningarna stora även för en ”motionär”  som mig.

Och visst infriades dom. Dock kanske det är lite tidigt att utvärdera skon men jag är redan stormförtjust. Störtskön passform, lätta, fint grepp och en mycket, mycket bra löpkänsla. Man vill verkligen automatiskt springa snabbt i dessa. Det enda negativa jag kan komma på är väl färgsättningen. Lite ”sådär” tycker jag men smaken är ju som baken…

Jag kan knappt vänta till nästa pass. Mer, mer mer…

 

 


Förväntansfylld paketuthämtning

avi för nya adidas adizero boostI dag är det en förväntansfylld Niklas som beger sig till Posten (nåja Coop heter det väl idag) för att hämta paket. Jag har nämligen lyckats lägga vantarna på ett par av de senaste tävlingslöparskorna, Adidas Adizero Boost. Några ex släpptes bland annat i samband med Göteborgsvarvet men annars har det varit svårt att få tag i ett par. Någonstans läste jag att 1 oktober är releasedatum men det kanske man får ta med en nypa salt.

Mitt par hittade jag i alla fall i England och just nu pirrar det ordentligt i kroppen för att hämta, öppna, känna och sen ut och provspringa. Nu är det rockenrollkvällar i dagarna två så jag vet inte riktigt när nästa pass kan bli av. Jag får försöka pillra in det någon tidig morgon eller på någon lunch eller i värsta fall mitt i natten. Vi får helt enkelt se. Rapporter kommer. Förmodligen är det i alla fall dessa som skall sitta på fötterna under tuffa intervallpass och kommande maratonlopp.

Ni som tycker att jag verkar ha ganska många par löparskor har nog rätt. Tina säger i alla fall precis samma sak…

 


En perfekt återställare…

…efter en helg i sus och dus.

Efter en långhelg i sommarhuset med bland annat en jättetrevlig midsommarfest (tack alla ni som deltog) var det skönt att få snöra på sig löparskorna nu på söndagskvällen. Jag hade inga direkta planer när jag begav mig ut men vädret var underbart och kroppen var på så det var bara att låta benen löpa. Blev ju en ganska bra runda faktiskt.

20130623-211745.jpg

Två mil blev det ganska exakt och det i lagom tempo. I veckan väntar både backe och intervaller och det är ju då och inte under långpassen snabbheten skall byggas.

Kul också att så många hälsade idag. 14-12 blev det. Ingen dålig siffra så här ”någon dag efter”.


Spännande vitlök

20130619-211456.jpg

Till tillagningen av dagens köttfärssås var jag tvungen att testa Tinas nya fynd, svart vitlök. Blev helt fantastiskt. Lite mjukare och sötare i smaken än vanlig ”standardvitlök”. Dessutom skall man tydligen slippa den där ”aromen” kring sig man annars kan få efteråt. Vi får se vad dom säger på jobbet i morgon 😉

Den svarta vitlöken är varsamt ”åldrad” under längre tid, ursprungligen i grottor vilket gör den fermenterad och dessutom svart.

Finns det några hälsofördelar med denna spännande nyhet? Jag får nog inte bättre ork för löpningen men den är väldigt antioxidantrik, tydligen dubbelt så kraftfull som den vanliga och det är ju positivt. Riktigt god är den som sagt också. Får ni möjlighet så måste ni prova.


Rollin’

20130617-223049.jpg
Ombyte förnöjer brukar man säga. Kände att jag behövde ge överkroppen en liten omgång idag och istället för att köra klassisk styrketräning rotades rullskidorna fram från garaget. Debut för i år. Gick hyfsat bra faktiskt. Var bara lite illa ute någon gång men ”köttbromsen” behövde aldrig användas. 1,5 mil blev det och självklart inkasserades en härlig blåsa i varje hand. Så är det varje säsongsstart och det ingår väl helt enkelt i priset 🙂

Försöker faktiskt att få Kurera-Malin att testa denna härliga träningsform. Hon är lite tveksam men jag tror nog att det ska gå. Hon blev ju skidåkningsfrälst förra vintern och då ligger ju rullisar nära till hands. Eller hur?


Heja heja på Söder Runt

20130615-195909.jpg

Jag hade lovat två jobbarkompisar, Adde och Tommy, att komma och heja idag. De skulle springa ett nytt lopp på en mil som gick hela vägen runt Södermalm. Söder Runt är ju ett passande namn då.

Kanske var det inte så bra uttänkt då det var 40-års fest i går. På båten M/S Molly. Mycket trevligt men det var inte precis bara vattnet som blött där…

Men, men. Lovat är lovat och efter att ha inmundigat en superkick bestående av bland annan BCAA, Baobab, rödbetsjuice och Optimalis gav jag mig av in mot Söder Mälarstrand. Löpandes förstås.

Kaffe inköptes på vägen (ja ja, lika uttorkande som det som dracks på båten men uppiggande som attan). Sen på plats vid Söder Mälarstrand var det bara att vänta på firmans stoltheter.

Det tog lite tid, och ytterligare lite tid, innan första löparen dök upp. Sen kom en skön blandning av alla löpstilar springande. Där jag stod var det cirka 2,5 kilometer kvar så alla var inte på topp precis. De flesta såg ändå glada ut. Det var ju toppenväder och inte så långt kvar till mål.

Tommy kom först av mina grabbar. I sån fart att jag fick springa i kapp för att kunna fota. Såg starkt ut.

20130615-201650.jpg

Efter en liten stund var det Addes tur. Han hade det lite tuffare och jag var taskig nog att hänga med sista biten mot mål och jaga på honom.

20130615-201902.jpg

Båda tog sig i mål på allra snyggaste sätt och efteråt blev det en öl och lite eftersnack. Sen var det dags för en annan att springa hem via Liljeholmsbron och Årstafältet. Det blev alltså en hyfsad långrunda även för mig.

Nu väntar ytterligare en ”buskväll” Jag och Sångar-Clint ska ut på lite rawk. I morgon väntar ett intervallpass så man får väl hålla i sig lite 😉

Ha en fin lördagskväll allihopa!

/N

PS. Adde och Tommy är anmälda till Tjurruset i höst. All cred till två stenhårda jobbarkompisar!


Nytt mål i sikte

Niklas målgång Stockholm Marathon 1 jubi 2013Efter en hel veckas vila är det idag dags att sätta igång träningen igen. Jag ska inte sticka under stol med att jag blivit rejält sugen så fort jag sett en löpare svischa förbi. Men jag har, tro det eller ej, lyckats hålla på mig 😉

I kväll är det i alla fall dags igen. Första passet mot mitt nya mål. Maran den 29:e september i Loch Ness, Skottland under 3:30. Bara 19 minuter snabbare än i Stockholmsmaran kanske någon tänker. Fast det innebär ju faktiskt cirka 30 sekunder bättre per kilometer också. Kan bli tufft fast jag har ju trots allt 3,5 månader på mig.

Jag har plockat ihop några nycklar som skall hjälpa mig på vägen för nå mitt mål:

Bättre och mer löpekonomisk teknik. Jag har ju faktiskt gått två kurser i detta och nu är det dags att lägga lite extra kraft på vad jag lärt mig. Jag kommer involvera teknikträning i så många av veckans löppass som möjligt.

Fler och ”obekvämare” intervall- och backträningspass. Jag måste ju bli snabbare och starkare. Slut på mellanmjölkspassen.

Inte slarva med styrketräningen. Bål, rygg och ben är ju viktiga för att orka med långdistanslöpningen. Minst ett pass i veckan. Gärna två.

Långpassen på tid och inte på kilometer. Långpassen handlar ju om att vara ute och hålla igång länge. Man kan alltså springa ganska långsamt och samtidigt vänja kroppen vid en längre tids belastning. Snabbheten får intervall- och teknikpassen hjälpa till med.

Nu är det bara att dra igång och som sagt, start redan i kväll. Vad tror ni? Går det att få lite extra fart i ”gubben” på detta sätt?

 

 

 

 


Nya tag…

…fast inte innan måndag.

Just nu unnar jag min kropp och speciellt då mina ben en träningsfri vecka. De har ju fått vara med om en hel del jobb under den senaste månaden så nu blir det alltså löpledigt fram till och med söndag. På måndag däremot tar vi nya tag. Jag har satt upp ett mål som är en bra utmaning för mig själv och som skall infrias den 29 september under Loch Ness Marathon. Titta förbi på denna sida på måndag och häng med på vägen. Snart kör vi igen.

tiger tail massagerulle

På bilden ser ni för övrigt veckans bästa ”verktyg” för mina ben. Köpte denna massagerulle, Tiger Tail, på Running Room i Kanada och den är uppbyggd ungefär som en brödkavel. Perfekt för att massera ömma ben och andra delar av kroppen med. Mangla benen med massagerullen och smörj sedan in dom med arnikaolja så skyndar man på återhämtningen på allra bästa sätt. Nu behöver du ju inte åka utomlands för att köpa en sån här rulle. Jag har bland annat sett att Casall har något liknande.

Trevlig helg!


Nöjd löpare lite dagen efter

20130602-184747.jpg

Jag kan lugnt säga att jag var lite orolig i går innan starten på Stockholm Marathon. Dels för att det bara var 27 dagar sedan jag sprang Vancouver Marathon och dels för att det loppet bara gick ”sådär”. Hade jag tränat för dåligt? Var det värmen som var problemet? Jet lag? Hade jag druckit för lite under loppet?

Nu spelar det ingen roll längre. Stockholmsmaran gav mig svaret att jag är på rätt väg. 3:49 är en helt okej tid för en man i sina bästa år och med lite mer träning innan 29:e september så skall den tiden putsas till där vid Loch Ness i Skottland. 3:30 vore toppen och ett mål om än kanske lite tufft.

Det var en kanondag för löpning i går. Lagom varmt och det regn som kom störde inte mig i alla fall. Västerbron som många hade pratat om gick finfint och jag hade till och med krafter kvar till en liten fartökning sista kilometern och in på världens finaste och bästa arena, Stockholm Stadion.

Som tur var hade jag hjälp från Tina och Filip som testade mitt blodsocker vid Vallhallavägen på andra varvet. 3,3 är jäkligt lågt men några druvsockertabletter gjorde susen och satte fart på kroppen igen. Tack familjen!!! Just detta var nog det enda som var lite ”stökigt” under loppet. Annars gick det mesta riktigt bra även om det självklart var tufft och jobbigt.

Ja ni förstår nog att jag är nöjd. Nu blir det lite träningsledigt några dagar för att sen gå på det igen. Dessutom fortsätter jakten på Vasaloppsstartplatsen.

20130602-190722.jpg

P.S. Jag åt min första pizza på cirka 3,5 år kvällen innan maran. Kan det varit hemligheten? Kanske tillsammans med de två halvlitrarna rödbetsjuice som gick åt under de två sista dagarna? Detta vågar jag i alla fall inte frångå nästa gång…