Niklas Cederberg

Rapport från Vasaloppet 2014 (del 2)

Niklas_oxberg 2014Då var det dags för det andra och sista inlägget om Vasaloppet 2014. Det förra inlägget slutade ju med den inledande stakningen uppe på myrarna.

Det är alltid bra att tänka positivt under ett sånt här lopp. Vi är många som delar upp loppet i etapper så att istället för att tänka att det är typ sju mil kvar till målet i Mora så ”är det bara några kilometer kvar till Mångsbodarna”.

Nåväl, stakningen uppe på Myrarna fortsätter och går trots allt riktigt bra. Spåren är sladdriga och ibland obefintliga vilket gör att vissa muskler får jobba lite mer än vanligt. Mina armar får också lite törnar då jag ibland är tvungen att parera lite för att inte ramla men efter tio/femton sekunder går den värken över. Armar och axlar verkar hålla alltså.

Ungefär efter halva loppet, vid Evertsberg, börjar det kännas riktigt tungt. Det stökiga föret har tagit ut sin rätt och kroppen börjar bli rejält matt. Jag har ju en gång brutit där (på åttiotalet när man egentligen var ung och stark ;)) och det vill man ju inte göra igen. Vid nästa station, Oxberg, väntar ju dessutom min support, Tina, med blodsockermätning och superboostad sportdryck så jag kämpar oförtrutet vidare.

Tyvärr blir spåren ännu sämre efter Evertsberg så det blir ju inte precis lättare åkning. Det känns som det dessutom är mer konstsnö och det är ju lite som att åka i socker. Inte optimalt alltså. Men det är härligt att se att kilometerantalet till mål sjunker och jag sysselsätter mig med att räkna staktag. Först hundra, upp till två- och trehundra och sen börjar man om. Lite skidåkningsterapi alltså. Funkar bra för mig i alla fall även om kroppen börjar protestera mer och mer i armar, ben och resten av kroppen.

Väl i Oxberg och med 28 kilometer kvar till målet träffar jag världens bästa Vasaloppssupport, Tina, som bunkrat upp med sportdryck (hemligt powerecept ;)), rödbetsjuice,  ombyteshandskar och blodsockermätning. Som ni ser på bilden ovan från Oxberg är jag väldigt glad men ganska matt. En kort tanke om att det skulle vara skönt att sätta sig i bilen och åka hem slår jag i från mig ganska snabbt och ger mig av vidare mot Mora. Nu är det bara två mellanstationer kvar tills de sista nio kilometrarna från Eldris ska avklaras. Jobbigt, jobbigt men jag jobbar på och börjar väl känna att det här skall nog fixa sig.

När det är cirka 15 kilometer kvar dyker Tina upp igen och hejar på ifrån sidan av spåret. Perfekt med lite positiva vibbar och jag gaskar upp mig lite extra. Strax efter detta går min önskade sluttid på sju timmar ut och det känns ”sådär” även om jag ju sedan en lite längre tid känt att det här är ett mellanår.

När man passerat Eldris så är det bara nio kilometer kvar. Jag lyckas få några goda apelsinklyftor av några snälla tjejer och dessa två klyftor slog allt dom bjöd på på de vanliga stationerna. Nästa år bara måste jag utrusta Tina med sådana. Toppenfriskt och uppiggande. Tack som f…

yvig Niklas 2-3 km kvarJag och de jag har omkring mig räknar ner och vid varje kilometerangivelse släpper jag i från mig en lättnadens suck. sju, sex, fem, fyra, tre, två och helt plötsligt står Tina i en kurva och vrålar samtidigt som hon tar bilden här intill. Hon har dessutom köpt en Cola Light som jag gillar men jag beslutar mig för att trycka den efter målgång istället. Nu är det bara att ösa på och väl inne på målrakan får jag faktiskt till en riktig slutspurt med riktigt aggressiv stakning och kör förbi killen som legat framför mig den sista biten innan jag korsar mållinjen. Äntligen. En över åtta timmars tung resa är över.

Loppet blev inte det lopp jag för några månader sedan planerat men det var ju en hel del saker som kanske inte var optimala i år. Jag är riktigt nöjd att jag tog mig igenom det hela och det var toppen att få en riktig genomkörare. Mitt mål att ta mig under sju timmar kommer jag greja nästa år. Mer träning både på vanliga skidor och rullisar, friskare armar och axlar och ett ordentligt j…r anamma kommer hjälpa mig att nå målet.

Jag måste också få passa på att tacka några underbara människor som hjälpte mig nu i helgen också. Först och främst Tina som orkar hänga med på såna här ”egoresor” och alltid stöttar mig på bästa sätt både under träning och tävling. Sen ett jättetack till Mora-Therese och Kingen Alex för husrum, vallningshjälp och en suverän middag efter loppet. När ni kommer till Stockholm nästa gång vet ni vad som väntar…

Nu börjar löparsäsongen, nästa mål är Stockholm Marathon. Häng med vet ja!


2 comments on “Rapport från Vasaloppet 2014 (del 2)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Skriv ut artikel


Sörmlandsleden

Sörmlandsleden

Löpning

Jag har det himla bra förspänt då jag har Sörmlandsleden runt knuten på landet. Hela leden innehåller ju 100 mils vandringsled över det natursköna Sörmland. Snacka om möjligheter. Har jag utnyttjat detta då? Näe inte precis. Det tog skamliga 45 år för mig att komma på att jag kunde springa där också. Visst har jag vandrat […]

Sommarpresent

Sommarpresent

Löpning

Ni som följt mig har nog sett att det ibland blir ett och annat trailpass för att variera den vanliga asfaltslöpningen. Detta uppskattar jag så mycket att jag framöver kommer öka på den dosen. Jag gillar ju både naturupplevelsen och den lite mer ”aktiva” löpningen där man istället för det enformiga matandet på asfalt får […]

Riktigt nöjd…

Riktigt nöjd…

Löpning

…trots att jag blev fälld i en nedförsbacke, GPS-klockarmbandet gick sönder, regnet öste ner och att jag missade kvalgränsen till Boston Marathon med lite mer än två minuter… Ingen har väl undgått att det regnade ett antal millimeter på oss som rände runt Stockholm Marathon i lördags. Personligen tyckte jag inte det gjorde så mycket […]

Sista veckan innan Stockholm Marathon

Sista veckan innan Stockholm Marathon

Förberedelser

Nu börjar det dra ihop sig till årets Stockholm Marathon. Efter en tung vår känns det som om jag faktiskt är hyfsat ”på banan”. Den senaste månadens träning har ju flutit på riktigt bra.  Kommande vecka handlar för mig om att hålla igång benen och skaffa ett rejält löpsug inför lördagens strapats. Viktigt är ju också att komma […]

32 dagars running streak avklarat!

32 dagars running streak avklarat!

Löpning

Så där ja. 32 pass under 32 dagar är avklarat. Men… …jag har ju räknat fel i kalendern. Om man tittar på markeringen så ska jag ju köra ett pass i dag också. Det blir alltså 33 dagars running streak totalt. Jag lovar däremot att jag tar lite ledigt i morgon. Eller… För att kort […]

Sista långpasset innan maran?

Sista långpasset innan maran?

Löpning

Det gick bra. Vädret var skönt och foten höll. Nu måste jag bara få upp farten lite. Gårdagens långdistanspass på 34 kilometer förflöt precis som jag planerat. Inga skavanker eller andra otrevliga överraskningar alltså. Det blev ett bra kvitto på att jag är på hyfsat rätt väg. Jag testade även att dra på lite mellan […]

Kanske inte undra på

Kanske inte undra på

Löpning

Jag satt och kollade lite bilder från lördagens trailpass och hittade ovanstående. När jag såg den så förstod jag ju. Kanske inte undra på att jag har haft vissa känningar i fötterna. Nu har jag av säkerhetsskäl tagit det försiktigt i tre dagar. Det har både varit lugn hastighet och lagom sträckor (8, 4 och […]

Lördagstrail

Lördagstrail

Löpning

I lördags var jag ute på en skön skogstur med Freddie. Att springa i både banad och obanad skogsterräng är en perfekt variation om man som jag oftast nöter asfalt. Eftersom underlaget varierar hela tiden får man en mycket bra träning för både balans och styrka i fötter och vader. Det är ju helt andra muskelgrupper […]

Bromsa inte i nedförsbacken!

Bromsa inte i nedförsbacken!

Löpning

Vi är många som lägger mycket tid på träning i backe. Uppför ja, men hur är det egentligen med nedförstekniken? Nu är jag inget direkt löpteknikgeni men jag kan ju lätt se att de flesta springer ganska galet när det är dags för nedförslöpning. Det vanliga man ser är ju en bakåtlutat stil där fötterna […]