Ibland är det roligare än vanligt att vittja brevlådan. Istället för en massa räkningar låg där istället senaste numret av Runners World och startbeviset för Stockholm Halvmarathon.
Jag har tilldelats ett riktigt bra startnummer så man kan ju hoppas att man får bra draghjälp av de som startar i min startgrupp.
Tidningen verkade ovanligt matig men det blev ju inget läsa i går kväll. Jag hade ju lovat Kärrtorpsdoktorn, aka Per, ett torsdagspass så jag sprang bort till Kärrtorp för att piska på honom lite.
Tanken var att han skulle springa lite längre än vanligt och utan uppehåll. Han hade tidigare klarat 2,7 kilometer men när han var klar med sin del av passet så hade han fått ihop 3,5. Nytt rekord! Bra jobbat Per!
Nu skall vi inte “dutta” mer utan nu är det tre mål för honom som gäller. 5 kilometer, 1 mil och om cirka ett halvår, en halvmara. När man läser och kollar runt lite så verkar halvmaran vara ett klart realistiskt mål även om det förstås är en kraftfull utmaning för någon som inte tränat sedan 70-talet.
Nu verkar det dessutom som att Lidingö-Lena är beredd på att göra come back och jag hoppas att Tina snart också kan ge sig in i leken. Kul! Snart har vi kanske fått ihop en hel löpargrupp.
