Efter cirka tre veckors ofrivilligt träningsuppehåll satte jag i går kväll igång träningen inför Stockholm Marathon och de andra loppen under året. Jag kan väl inte påstå att jag är i toppform men lyckan är ju inte att nå målet utan att vara på väg.
Idag blev det dessutom ett lunchpass på Sätra IP. Klassiska 200-metersintervaller med bra tryck på de härliga röda löparbanorna. Riktigt jobbigt och obekvämt men det är väl så träning ska vara. Det är i alla fall riktigt skönt att få komma igång igen. Jag kom till och med på mig själv med att springa och le de första intervallerna. Snacka om löparlycka!
