Niklas Cederberg

Vilsen bland måsten?

Niklas vid Stanley Park under Vancouver Marathon

Jag vill, jag vill, jag…

I går eftermiddag kom jag på mig själv med att, under ett samtal med några arbetskamrater, bara kasta ur mig “i kväll måste jag springa långt”. Hoooops. Vaddå måste? tänkte jag direkt efter den där “grodan” hoppat ur min mun. Det är ju ingen som tvingar mig. Eller hur?

Triathlon-kingen Jonas Colting har i en årsgammal Runners World-krönika skrivit riktigt bra om detta. Läs den här.

Själv har jag läst den några gånger men ändå lär jag ju mig tydligen inte. Jag måste inte springa. Jag vill springa!

I går kväll ville jag som sagt dessutom springa långt. 25 kilometer blev det. Bland annat genom ett helt underbart sommarstockholm. Attans vilken fin stad man bor i.

Trevlig helg!