Annons
Annons

Njut av den sunda synden

Ett par som hette Adam och Eva ska ha ätit ett äpple i en lustgård som hette Eden, även om de inte fick för sin gud. Det vill jag att även du ska göra. På så sätt lärde de sig vad som händer när man bryter mot regler, men samtidigt insåg de att de faktiskt var fria. Det är viktigt att vi tillåter oss att vara fria, och vi faktiskt äter av äpplet ibland, för att hitta vår hälsobalans. Vi vill ju inte ligga på dödsbädden och ångra att vi var så förbaskat dygdiga. Vi vill leva. Eller hur?

Redaktionen

22 augusti, 2016
Njut av den sunda synden
Dela inlägget

Ett par som hette Adam och Eva ska ha ätit ett äpple i en lustgård som hette Eden, även om de inte fick för sin gud. Det vill jag att även du ska göra.
På så sätt lärde de sig vad som händer när man bryter mot regler, men samtidigt insåg de att de faktiskt var fria.
Det är viktigt att vi tillåter oss att vara fria, och vi faktiskt äter av äpplet ibland, för att hitta vår hälsobalans.
Vi vill ju inte ligga på dödsbädden och ångra att vi var så förbaskat dygdiga. Vi vill leva.
Eller hur?

Tydligen ska en ärkeängel vid namn Mikael ha sagt till Adam att han i fortsättningen skulle söka efter grundlig näring och inte glupsk glädje. Budbäraren Mikael har en viss poäng tycker jag, men vi kan faktiskt lära oss av oss själva så väl som av andra som är omåttliga – åt det ena eller andra hållet.

Läs också: Jag är emot och för kosttillskott

Vår syn på vad som är synd varierar
”Syndens ångest trycker på i vårt samhälle enligt förbättringsnormen. Vi gör alltid fel.”

Vår relation till vad det innebär ”att synda” varierar. Vissa är beredda att gå långt med sina hälsoval och gör sin egen müsli för att slippa majssirap med hög fruktoshalt, palmolja, sötningsmedel och vete och besprutningar. Andra är överviktiga och lever vad som kan anses vara ett ohälsosamt liv med rökning, stillasittande och snabbmat, men tycks inte lida av det. Även inom en familj kan det mellan individer skilja på vad som anses vara ”synd” och ”inte synd”. I detta kan det till exempel uppstå diskussioner när det gäller vilken mat vi vill äta eller hur ofta vi kan och vill motionera.
Det finns en risk i begreppet ”att synda”, då det lätt kan leda oss bort från det som faktiskt är viktigast för vår kropp och hälsa.

”Så länge vi fortsätter att slåss mot realiteten att polariteterna ohälsosamt och hälsosamt alltid kommer att existera, är vi av hälsohysterin och lättjan förslavade syndare.”

Ostbågar och maratonlopp
Vi blir fast i det dåliga samvetet och misströstan och det blir svårt att känna oss tillfreds med de livsstilsval vi gör i livet. Rimligtvis så är det centrala att vi hittar till den långsiktiga livsstil och hälsa som vi faktiskt vill ha. När vi hittar till vår hälsobalans så kan vi i stunder tillåta oss att synda och leva ohälsosamt. Här kan både ostbågar och maratonlopp bli sunt. Att sträva efter eller att ha god hälsa, får inte kännas som ett begränsande inhägnat liv utan bör upplevas som befriande och tillåtande. En livsbejakande livsstil.
Hälsokostindustrin, hälsotidningar så väl som träningsindustrin underhåller begreppet ’att synda’ och pekar gärna på vad vi borde och inte borde göra. Vi borde alltid motionera mer eller gå ner i vikt och bli snyggare. Vi kan alltid mer och bli bättre. Vi syndar således hela tiden.

Läs också: Är du tvångsmässigt hälsosam? Du kan vara ortorexiker

Det avgörande är den långsiktiga upplevelsen av handlingen
Det långsiktiga perspektivet på vår hälsa är avgörande. En anledning till det är att det generellt krävs många år eller decennier av ohälsosamma levnadsvanor innan de kan leda till exempelvis hjärt-och kärlsjukdom och cancer. Det tycks finnas ett ”sunt sätt och ”ett osunt sätt” att synda på.
Om känslan när man ”syndar” upplevs övervägande negativ även långsiktigt, är det troligt att det man gör är osunt. När vi hittar vår balans mellan det kortsiktiga och långsiktiga tänket, så får vi år till livet och liv till åren.

Av Henrik Beyer, hälsovetare och föreläsare

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Annons
Fakta

Fakta

Henrik Beyer är en 42-årig vindsurfingtokig göteborgare som arbetat med hälsa under hela sitt vuxna liv.
Han har en magisterexamen i Samhällsförändring och Social handling från Högskolan Väst och en Bachelor of Applied Science Health Sciences från Deakin University. Han har en bakgrund från bland andra Folkhälsoinstitutet, Healthy Cities Project, Världshälsoorganisationen WHO och som personlig tränare. Idag är han en flitig egenföretagare som författar och föreläser och som precis släppte sin sjunde bok inom området hälsa: ”Hälsobalans: Konsten att hitta sin balans och leva i tider av hälsoråd, dieter och självförbättring”.
Du kan läsa mer om Henrik Beyer på: www.henrikbeyer.se

Annons
Annons