Nu införs tydligare regler för medicinska kontroller i arbetslivet

Nu ska nya, omarbetade föreskrifter träda i kraft gällande medicinska kontroller i arbetslivet, enligt beslut från Arbetsmiljöverket.
Medicinska kontroller är ett samlingsnamn för olika medicinska åtgärder, till exempel läkarundersökningar och hälsoundersökningar.
– Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller förolyckas på grund av sitt arbete. Tydligare regler är ett stöd för arbetsgivare att skapa hälsosammare arbetsplatser och skydda arbetstagare från ohälsa, säger överläkare Ingemar Rödin vid Arbetsmiljöverket.

De omarbetade och nya föreskrifterna, som träder i kraft den första november 2019, har tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter. Anledningen har varit att de nu gällande föreskrifterna har upplevts som otydliga och svåra att tillägna sig, att nya EU direktiv har tillkommit samt för att systemet med sanktionsavgifter ställer särskilt stränga krav på tydlighet för att sanktionsavgifter ska kunna utdömas vid inspektion.

Överläkaren: ”Ingen ska behöva bli sjuk på grund av sitt arbete”
Medicinska kontroller är ett samlingsnamn för olika medicinska åtgärder, till exempel läkarundersökningar och hälsoundersökningar. Det kan också vara provtagningar som man gör för att mäta halterna i kroppen av ett ämne (exempelvis bly) som kan finnas i arbetsmiljön, så kallad biologisk provtagning.
– Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller förolyckas på grund av sitt arbete. Tydligare regler som också uppfyller de EU-direktiv som gäller är ett stöd för arbetsgivare att skapa hälsosammare och säkrare arbetsplatser och skyddar arbetstagare från att drabbas av ohälsa eller olyckor, säger Ingemar Rödin, överläkare vid Arbetsmiljöverket.

LÄS OCKSÅ: Är du chef? Så kan du minska risken för psykisk ohälsa på ditt jobb

Syftet med medicinska kontroller kan vara att:
• upptäcka tidiga tecken på ohälsa i arbetsmiljön
• skydda särskilt känsliga personer
• kontrollera att arbetstagaren har tillräcklig fysisk eller psykisk förmåga för att utföra sina arbetsuppgifter
• förebygga olycksfall i riskfyllda arbeten som till exempel ställer stora krav på omdöme och uppmärksamhet

Vägledning för arbetsgivare tas fram
Allt arbetsmiljöarbete ska bedrivas i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare men det är alltid arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Just nu håller Arbetsmiljöverket på att ta fram en vägledning för arbetsgivarna som ett stöd för att kunna uppfylla de nya kraven.

Under hösten 2019 kommer information om föreskrifterna att ges för företagshälsovården, i samarbete med olika arbets- och miljömedicinska kliniker, runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hårdare arbetsmiljöregler ska få bukt med arbetsrelaterad ohälsa

Tillkomna regler för handintensivt arbete – kräver ökad kompetens
Företagshälsovården kan behöva utöka sin kompetens inom belastningsergonomi, eftersom reglerna för till exempel handintensivt arbete har tillkommit. Handintensivt arbete definieras som ett arbete där handlederna är aktiva, de vinklas mot sitt ytterläge – åt båda håll men även i rotation – i kombination med kraft.

Handintensivt arbete kan ge besvär i såväl handleder, armbågar, axlar som nacke i muskler, senor, leder och nerver. Det är inte alltid en enskild diagnos. Besvären leder lätt till ihållande värk och även domningar eller andra besvär från nerverna, som förvärras av belastning. Det är därför viktigt att inte fortsätta ett arbete där handleder belastas på samma sätt. Besvären kan leda till att det blir svårt att hålla i något, som att hälla upp kaffe eller sträcka sig efter något. För att förebygga och minska besvär måste man få tillräcklig återhämtning genom att göra andra saker, som innebär helt andra rörelser, eller vila så att handlederna inte belastas.

En diagnos som kallas karpaltunnelsyndrom kan orsakas av handintensivt arbete. Det blir för trångt för senor och nerver i handleden som har en smal utgång för dessa. Man får svårt att greppa saker och får ofta besvär med att fingrarna domnar.

LÄS OCKSÅ: Vitamin B6 i terapeutisk dos för behandling av karpaltunnelsyndrom

Fysiska, organisatoriska och sociala faktorer ska vägas in
Hur länge man kan arbeta med handintensiva arbetsuppgifter – utan att det blir en hälsorisk – beror på hur känslig man är. Det är viktigt att vara vaksam på tidiga tecken på besvär för då är det lättare att göra något för att bli av med besvären. Men generellt sett är det viktigt att arbetsgivaren vet hur ofta, hur länge och hur mycket individerna arbetar handintensivt och helst ser till att det inte förekommer alls, eller utförs i mycket begränsad omfattning. Det är också viktigt att ta reda på om det finns andra faktorer som kan påverka såsom fysiska, organisatoriska och sociala faktorer. Tidspress kan också bidra till att handledsrörelserna och kraften ökar bara för att det är bråttom, vilket till exempel ackord och beting kan bidra till.

LÄS OCKSÅ: Så tränar du upp dina svaga handleder och fotleder

Arbetsgivare ansvarig för arbetsanpassning och rehab
Det går inte att tvinga en arbetstagare som inte vill genomgå en medicinsk kontroll att göra det. Man ska dock känna till att själva resultatet från den medicinska kontrollen inte kan utgöra någon grund för uppsägning. Men. För att få utföra vissa arbetsuppgifter finns däremot krav på tjänstbarhetsintyg. Om den medicinska kontrollen visar att arbetstagarens hälsa inte medger att tjänstbarhetsintyg kan utfärdas för det arbete som kräver tjänstbarhetsintyg, får arbetet inte utföras. Arbetsgivaren är alltid ansvarig för arbetsanpassning och rehabilitering, och kan även omplacera en arbetstagare.

Läs mer om arbetsgivarens olika ansvarsområden i faktarutan.

Mer läsning?

Mer om de viktigaste ändringarna i föreskrifterna om Medicinska kontroller i arbetslivet kan du läsa här.
Ändringsföreskrifterna kommer att publiceras på AV.se.

Av Isabelle G Hedander