Nu införs tydligare regler för medicinska kontroller i arbetslivet

Internationella Arbetsmiljödagen

...inträffar den 28 april årligen. Det är en världsomfattande kampanj med syftet att uppmärksamma och främja säkra, hälsosamma och anständiga arbetsmiljöer.
Dagen är instiftad av International Labour Organization (ILO).

Vill du veta mer?
Här kan du läsa mer om World Day for Safety and Health at Work.

Har du koll på dina rättigheter som arbetstagare?
– och vilka skyldigheter din arbetsgivare har?

Det kan annars vara bra att skaffa sig. Sedan mars 2016 har Sverige nämligen nya föreskrifter, med hårdare regler, gällande organisatorisk och social arbetsmiljö (läs mer om dem här).
Regler skärptes bland annat kring arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling – med målet att minska den arbetsrelaterade ohälsan.

Bakomliggande orsak? Jo, att man uppmärksammat att brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön var orsak till ohälsa hos en väldigt stor del av Sveriges arbetstagare. Antalet anmälda arbetssjukdomar som berodde på dessa orsaker hade ökat med drygt 70 procent sedan år 2010. Exempel på orsaker var alltför mycket arbete, för hög arbetstakt och problem i relationer på arbetsplatsen, som samarbetsproblem och mobbning.

Ohälsan drabbar individer, men orsakerna finns, menar Arbetsmiljöverket, främst i hur arbetsgivaren organiserar arbetet och i det sociala samspelet på arbetsplatsen.
Föreskriften, som kallas AFS 2015:4, riktar in sig på just dessa orsaker - och det förebyggande, systematiska arbetsmiljöarbetet, det vill säga att kartlägga risker och vidta åtgärder innan sjukdom eller ohälsa uppstår, är i fokus.

De nya reglerna förtydligade och skärpte kraven för det förebyggande arbetsmiljöarbete som arbetsgivare är skyldiga att bedriva. Läs mer om det här.

Läsa mer?
Ladda ner föreskriften här (pdf).
Fler artiklar i ämnet arbetsmiljö hittar du här.

Nu ska nya, omarbetade föreskrifter träda i kraft gällande medicinska kontroller i arbetslivet, enligt beslut från Arbetsmiljöverket.
Medicinska kontroller är ett samlingsnamn för olika medicinska åtgärder, till exempel läkarundersökningar och hälsoundersökningar.

– Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller förolyckas på grund av sitt arbete. Tydligare regler är ett stöd för arbetsgivare att skapa hälsosammare arbetsplatser och skydda arbetstagare från ohälsa, säger överläkare Ingemar Rödin vid Arbetsmiljöverket.

De omarbetade och nya föreskrifterna, som träder i kraft den första november 2019, har tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter. Anledningen har varit att de nu gällande föreskrifterna har upplevts som otydliga och svåra att tillägna sig, att nya EU direktiv har tillkommit samt för att systemet med sanktionsavgifter ställer särskilt stränga krav på tydlighet för att sanktionsavgifter ska kunna utdömas vid inspektion.

Överläkaren: "Ingen ska behöva bli sjuk på grund av sitt arbete"
Medicinska kontroller är ett samlingsnamn för olika medicinska åtgärder, till exempel läkarundersökningar och hälsoundersökningar. Det kan också vara provtagningar som man gör för att mäta halterna i kroppen av ett ämne (exempelvis bly) som kan finnas i arbetsmiljön, så kallad biologisk provtagning.
– Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller förolyckas på grund av sitt arbete. Tydligare regler som också uppfyller de EU-direktiv som gäller är ett stöd för arbetsgivare att skapa hälsosammare och säkrare arbetsplatser och skyddar arbetstagare från att drabbas av ohälsa eller olyckor, säger Ingemar Rödin, överläkare vid Arbetsmiljöverket.

 

LÄS OCKSÅ: Är du chef? Så kan du minska risken för psykisk ohälsa på ditt jobb

Syftet med medicinska kontroller kan vara att:
• upptäcka tidiga tecken på ohälsa i arbetsmiljön
• skydda särskilt känsliga personer
• kontrollera att arbetstagaren har tillräcklig fysisk eller psykisk förmåga för att utföra sina arbetsuppgifter
• förebygga olycksfall i riskfyllda arbeten som till exempel ställer stora krav på omdöme och uppmärksamhet

Vägledning för arbetsgivare tas fram
Allt arbetsmiljöarbete ska bedrivas i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare men det är alltid arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Just nu håller Arbetsmiljöverket på att ta fram en vägledning för arbetsgivarna som ett stöd för att kunna uppfylla de nya kraven.

Under hösten 2019 kommer information om föreskrifterna att ges för företagshälsovården, i samarbete med olika arbets- och miljömedicinska kliniker, runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hårdare arbetsmiljöregler ska få bukt med arbetsrelaterad ohälsa

Tillkomna regler för handintensivt arbete – kräver ökad kompetens
Företagshälsovården kan behöva utöka sin kompetens inom belastningsergonomi, eftersom reglerna för till exempel handintensivt arbete har tillkommit. Handintensivt arbete definieras som ett arbete där handlederna är aktiva, de vinklas mot sitt ytterläge – åt båda håll men även i rotation – i kombination med kraft.

Handintensivt arbete kan ge besvär i såväl handleder, armbågar, axlar som nacke i muskler, senor, leder och nerver. Det är inte alltid en enskild diagnos. Besvären leder lätt till ihållande värk och även domningar eller andra besvär från nerverna, som förvärras av belastning. Det är därför viktigt att inte fortsätta ett arbete där handleder belastas på samma sätt. Besvären kan leda till att det blir svårt att hålla i något, som att hälla upp kaffe eller sträcka sig efter något. För att förebygga och minska besvär måste man få tillräcklig återhämtning genom att göra andra saker, som innebär helt andra rörelser, eller vila så att handlederna inte belastas.

En diagnos som kallas karpaltunnelsyndrom kan orsakas av handintensivt arbete. Det blir för trångt för senor och nerver i handleden som har en smal utgång för dessa. Man får svårt att greppa saker och får ofta besvär med att fingrarna domnar.

 

LÄS OCKSÅ: Vitamin B6 i terapeutisk dos för behandling av karpaltunnelsyndrom

Fysiska, organisatoriska och sociala faktorer ska vägas in
Hur länge man kan arbeta med handintensiva arbetsuppgifter – utan att det blir en hälsorisk – beror på hur känslig man är. Det är viktigt att vara vaksam på tidiga tecken på besvär för då är det lättare att göra något för att bli av med besvären. Men generellt sett är det viktigt att arbetsgivaren vet hur ofta, hur länge och hur mycket individerna arbetar handintensivt och helst ser till att det inte förekommer alls, eller utförs i mycket begränsad omfattning. Det är också viktigt att ta reda på om det finns andra faktorer som kan påverka såsom fysiska, organisatoriska och sociala faktorer. Tidspress kan också bidra till att handledsrörelserna och kraften ökar bara för att det är bråttom, vilket till exempel ackord och beting kan bidra till.

LÄS OCKSÅ: Så tränar du upp dina svaga handleder och fotleder

Arbetsgivare ansvarig för arbetsanpassning och rehab
Det går inte att tvinga en arbetstagare som inte vill genomgå en medicinsk kontroll att göra det. Man ska dock känna till att själva resultatet från den medicinska kontrollen inte kan utgöra någon grund för uppsägning. Men. För att få utföra vissa arbetsuppgifter finns däremot krav på tjänstbarhetsintyg. Om den medicinska kontrollen visar att arbetstagarens hälsa inte medger att tjänstbarhetsintyg kan utfärdas för det arbete som kräver tjänstbarhetsintyg, får arbetet inte utföras. Arbetsgivaren är alltid ansvarig för arbetsanpassning och rehabilitering, och kan även omplacera en arbetstagare.

Läs mer om arbetsgivarens olika ansvarsområden i faktarutan.

Mer läsning?

Mer om de viktigaste ändringarna i föreskrifterna om Medicinska kontroller i arbetslivet kan du läsa här.
Ändringsföreskrifterna kommer att publiceras på AV.se.

Av Isabelle G Hedander


Internationella Arbetsmiljödagen

...inträffar den 28 april årligen. Det är en världsomfattande kampanj med syftet att uppmärksamma och främja säkra, hälsosamma och anständiga arbetsmiljöer.
Dagen är instiftad av International Labour Organization (ILO).

Vill du veta mer?
Här kan du läsa mer om World Day for Safety and Health at Work.

Har du koll på dina rättigheter som arbetstagare?
– och vilka skyldigheter din arbetsgivare har?

Det kan annars vara bra att skaffa sig. Sedan mars 2016 har Sverige nämligen nya föreskrifter, med hårdare regler, gällande organisatorisk och social arbetsmiljö (läs mer om dem här).
Regler skärptes bland annat kring arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling – med målet att minska den arbetsrelaterade ohälsan.

Bakomliggande orsak? Jo, att man uppmärksammat att brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön var orsak till ohälsa hos en väldigt stor del av Sveriges arbetstagare. Antalet anmälda arbetssjukdomar som berodde på dessa orsaker hade ökat med drygt 70 procent sedan år 2010. Exempel på orsaker var alltför mycket arbete, för hög arbetstakt och problem i relationer på arbetsplatsen, som samarbetsproblem och mobbning.

Ohälsan drabbar individer, men orsakerna finns, menar Arbetsmiljöverket, främst i hur arbetsgivaren organiserar arbetet och i det sociala samspelet på arbetsplatsen.
Föreskriften, som kallas AFS 2015:4, riktar in sig på just dessa orsaker - och det förebyggande, systematiska arbetsmiljöarbetet, det vill säga att kartlägga risker och vidta åtgärder innan sjukdom eller ohälsa uppstår, är i fokus.

De nya reglerna förtydligade och skärpte kraven för det förebyggande arbetsmiljöarbete som arbetsgivare är skyldiga att bedriva. Läs mer om det här.

Läsa mer?
Ladda ner föreskriften här (pdf).
Fler artiklar i ämnet arbetsmiljö hittar du här.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Ny studie: Fåglar flyttar tio dagar efter fullmåne

Övrigt

Svårt att sova vid fullmåne? Ja, hävdar en del och är tvärsäkra, men analyser och vetenskapliga studier säger oftast, men inte alltid, det motsatta. Och huruvida månen påverkar oss människor eller inte är en debatt som lär fortsätta. Flyttfåglarna, de rör i alla fall på sig i måncykler. Vid Lunds universitet har man sett att nattskärror påverkas av månens sken och de synkroniserar sin flytt söderut tio dagar efter fullmånen.

Därför påverkas du av mörker och sömnbrist

Forskning

Sömnen är enormt viktigt för hälsan och den som sovit dåligt några nätter kan vittna om att både kropp och själ inte mår bra. Och när mörkret sänker sig över vårt vinterlandskap – ja, då blir vi ännu tröttare. Maria Nordin som är forskare vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet berättar varför och ur den mörka årstiden påverkar oss och varför en dålig sömn är så farligt för oss.

Glutamin kan hjälpa överviktiga att gå ner i vikt

Forskning

En studie gjord vid Karolinska Institutet och universitet i Oxford visade att aminosyran glutamin kan reducera fettvävnad men också minska inflammation i fettväven. Överviktiga personer hade i genomsnitt lägre nivåer av glutamin i fettväven än normalviktiga personer. Mer forskning krävs innan glutamin kan rekommenderas som ett kosttillskott vid fetma.

Träning kan minska risken för att utveckla epilepsi

Forskning

Träning mår vi riktigt bra av. Våra blodkärl säger tack när vi rör på oss, skelettet blir starkare och vår mentala hälsa stärks. Samtidigt minskar träning risken för flera av våra stora folksjukdomar. När forskare i Skåne jämförde Vasaloppsåkare med övrig befolkning upptäckte de att risken att utveckla epilepsi var hälften så stor hos längdskidåkarna.

 

Maria Helander: “Hälsa börjar med en vilja att ta hand om sig själv”

Mental hälsa

Att vara snäll mot sig själv, vad är det egentligen? Är det att unna sig bakelser och shopping? Nej, det är betydligt mindre glamouröst men mer angeläget och innebär bland annat att bli bättre på att säga nej till andras önskemål och att känna efter vad du själv vill. Samtalsterapeuten och beteendevetaren Maria Helander som skrivit boken ”Självsnäll” om varför det är viktigt och tipsar om hur vi kan bli bättre på det.

Detta händer i hjärnan när vi slutar vara kära

Mental hälsa

När vi blir kära sätter det igång en rad reaktioner i kroppen men också i hjärnan. Ett flertal hormoner och signalsubstanser är inblandade och bildar tillsammans en veritabel cocktail i hjärnan som gör att förälskelsen slår de flesta känslor. Men vet du vad det är som händer när vi slutar vara kära?

kvinna i mössa

Därför gör hampa under för din hud

Hälsa

Trendingrediensen hampa är på allas läppar och används i alltifrån kläder till livsmedel. Men även hud, hår och naglar får en rejäl boost av hampa. Här tipsar Kureras skönhetsexpert Johanna Bjurström om hur du använder oljan på bästa sätt.

Finalisterna i “Årets matbluff” utsedda

Eko/miljö

För fjärde året i rad har den ideella konsumentföreningen Äkta vara tagit fram fem finalister till antipriset ”Årets matbluff”. Sojagrädde med två procent soja och glutenfritt teff- och bovetemjöl med tre procent teff är två av finalisterna av de totalt 162 nomineringarna som kommit in från allmänheten.

 

Ny rapport ska öka kunskap om minnessjukdomar

Forskning

Idag har ungefär 160 000 svenskar en demenssjukdom. Antalet demenssjuka väntas öka till 250 000 inom 30 år. Detta på grund av att det stora antalet personer som föddes på 1940-talet då uppnår en hög ålder. Alzheimerfonden har därför tagit fram Sveriges första vetenskapliga alzheimerrapport som ska kunna läsas av gemene man för att öka kunskapen om minnessjukdomarna.

Hittade du också en halsduk eller ett par vantar?

Allmänt

Medlemmar i svenska kyrkan har stickat vantar, halsdukar och strumpor och lagt ut för att visa på kraften i goda handlingar. I gryningen till den 14 januari lades deras stickade alster ut i hela landet. På lapparna stod det till exempel: Fryser du? Den här halsduken är inte borttappad, den handgjord. Ta den, varsågod.

Studie: Apor föredrar socker framför alkohol

Forskning

Har du någonsin undrat varför djur äter jäst frukt som innehåller alkohol? Vi drar ofta slutsatsen att det beror på att de i likhet med oss människor skulle tycka om att berusa sig. Nu har forskare undersökt om apors beteende kan avlöja något om människans benägenhet till alkoholism.

Hella gör rent hus utan gifter och kemikalier


Eko/miljö

För tre år sedan kom Hella Nathorst-Böös ut med boken "Häxans hus" full av tips på hur man lever mer giftfritt både när det kommer till hemmet men också hygien och hudvård. Sedan dess har intresset bara ökat och nu ges boken ut på nytt. Kurera växlade några ord med Hella om varför det är så viktigt att detoxa sitt hem och fick några användbara tips.

Nu kan Maja svälja sina tabletter

Övrigt

Maja, 11 år, har alltid haft stora besvär att svälja tabletter, som till exempel Ipren och Alvedon. Sedan provade Majas mamma Eva att trä över tabletterna med ett litet hölje med god smak. Då kunde Maja svälja utan problem. – De smakar jättegott. Mina har kolasmak, säger Maja.

Ann-Kristin Sundin: “Mjölk är fortfarande hälsosamt”

Kurera debatt

Alla har en åsikt om mat, oavsett vilka vi är och vad vi arbetar med. Anledningen är så klart enkel – alla äter, och alla påverkas av maten vi väljer att lägga på tallriken. Då är det desto viktigare att de budskap som konsumenter nås av är vetenskapligt behäftade och tål att utmanas och kritiseras. Inte minst diskuteras mjölk och mjölkprodukter i många sammanhang när gäller allt från hjärtkärlhälsa till skeletthälsa, och felaktigheterna som vi möts av är flera.

 

Studie ska undersöka vad fysisk aktivitet kan göra för deprimerade

Forskning

Att fysisk aktivitet gör oss piggare och gladare, det vet alla som motionerar. Men kan även deprimerade och isolerade personer få effekt av fysisk aktivitet och undvika att falla tillbaka i sjukdomen? Det ville forskare vid Lunds universitet ta reda på. Därför startade de en studie där 100 deprimerade patienter med en eller flera depressioner bakom sig får lära och träna.

Stockholm har fått landets första meditationsstudio

Mental hälsa

I New York och San Fransisco rullar sedan några år meditationsbussar på gatorna. I Sverige har kanske meditation främst varit något som utövas i samband med yoga eller på vissa center men nu blir det ändring på det. Mindstory i Stockholm är en studio helt vikt åt olika former av meditation, dit den stressade storstadsbon kan gå för att landa.

kvinna som äter sallad

Ät dig symptomfri från sköldkörtelsjukdom

Forskning

Närmare en halv miljon lider av någon form av sköldkörtelsjukdom i idag – de flesta är kvinnor. Den senaste forskningen visar att du kan minska dina symptom och öka din livskvalitet genom att ställa om din kost. – Redan efter några veckor kan du märka skillnad, säger Karl Hultén, biomedicinare och expert på kost och livsstil vid autoimmun sjukdom.

 

Hund under småbarnsåren kan skydda mot schizofreni

Husdjur

Att växa upp i ett hem med hund kan fungera som ett skydd mot att senare i livet utveckla den svåra psykiska sjukdomen schizofreni, det visar en ny studie. Man undersökte även kopplingen till bipolär sjukdom, dock utan resultat. Även kopplingen mellan tidig exponering för katter och senare risk för psykisk störning undersöktes.

Så gör du din egen hostmedicin

Förkylning

Har du haft influensa eller kanske bara en vanlig förkylning under senhösten och nu under vintern? Då kanske du fortfarande dras med rethosta och halsont. Vanlig hostmedicin säljs för flera hundra miljoner varje år men det finns ingen vetenskaplig grund för att dessa fungerar. Honungsvatten med citron eller timjan är en gammal beprövad huskur som kan lindra hosta och halsont.

Helen Alfredsson: ”Jag tycker om att vara tråkig”

Hälsa

Golfproffset Helen Alfredsson har levt sitt liv i resväska. Men nu har hon landat – efter än 30 år år utomlands och en lång rad segrar i golftävlingar världen över har hon hittat lugnet i vardagen i Onsala utanför Göteborg, tillsammans med Kent. Och i hemmet i Florida, för hon är hemma även där.

 

Alpdoktorns idéer är idag vetenskapligt bevisade

Hälsa

Den schweiziska hälsopionjären Alfred Vogel ägnade hela sitt liv åt att örter, naturmediciner och patienter. För ”alpdoktorn” var hälsa en harmonisk kombination och en välbalanserad livsstil –  god sömn, sunda matvanor, motion och livsglädje.  I dag är flera av Alfred Vogels upptäckter vetenskapligt bevisade.

Behöver vi gå 10 000 steg om dagen för att må bra?

TRÄNING

Det har väl inte undgått någon att vi rekommenderas att gå 10 000 steg om dagen, vilket är mellan sju och åtta kilometer, för att må bra. Men behöver vi verkligen gå så långt? Och vem bestämde att 10 000 steg är optimalt? Ny forskning visar faktiskt att det troligtvis räcker att gå 6 000 steg om dagen, vilket är mellan fyra och fem kilometer, för att uppnå en större hälsovinst.

Hjärnforskaren om beröring – det är livsviktigt!

Mental hälsa

Närhet och beröring är inte bara en fråga om kramar och sex, vi behöver beröring för att fungera som människor och det är ofta de små gesterna som betyder mest. Kurera ställde några frågor till hjärnforskaren Helena Backlund Wasling som i sin bok ”Närmare” ger en förståelse för varför det är så vikitigt att vi faktiskt tar i varandra.