Annons
Annons

Nu skärps kraven på livsmedels innehållsdeklaration

Från och med idag, den 13 december 2016, blir det nya krav på att det ska finnas en specificerad näringsdeklaration – på de flesta livsmedelsförpackningar. Det betyder att det måste framgå hur mycket fett, kolhydrater, protein, socker och salt som finns i maten – etcetera. Näringsdeklarationen behöver dock inte alltid finnas med, skriver Livsmedelsverket, men är bland annat obligatorisk på livsmedelsförpackningar som har ett näringspåstående.

Redaktionen

13 december, 2016
Nu skärps kraven på livsmedels innehållsdeklaration
Dela inlägget

Från och med idag, den 13 december 2016, blir det nya krav på att det ska finnas en specificerad näringsdeklaration – på de flesta livsmedelsförpackningar.
Det betyder att det måste framgå hur mycket fett, kolhydrater, protein, socker och salt som finns i maten – etcetera.
Näringsdeklarationen behöver dock inte alltid finnas med, skriver Livsmedelsverket, men är bland annat obligatorisk på livsmedelsförpackningar som har ett näringspåstående.

Med start idag, den 13 december 2016, är det obligatoriskt med en näringsdeklaration på de flesta livsmedelsförpackningar. Näringsdeklarationen måste innehålla uppgifter om mängden fett, mättat fett, kolhydrater, sockerarter, protein och salt som finns i produkten. Det måste också framgå hur mycket energi den ger.

Läs också: Allt fler väljer bort konstgjord mat

”Bra för alla som vill göra medvetna val”
Den som vill kan även skriva mängden vitaminer och mineraler – men detta är inget krav, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.
– Det här är bra nyheter för alla konsumenter som vill göra medvetna matval, säger Anna Wedholm Pallas, rådgivare på Livsmedelsverket, i ett uttalande.

För många livsmedelsföretag innebär reglerna ingen stor förändring, eftersom de redan anger näringsdeklaration frivilligt.

Ska stå salt istället för natrium – och totalmängden socker måste specas
Näringsdeklarationen behöver inte alltid finnas med, men är bland annat obligatorisk på livsmedelsförpackningar som har ett näringspåstående. Det är ett påstående om att livsmedlet har särskilda näringsmässiga egenskaper. Exempel på näringspåståenden är ”lågt energiinnehåll”, ”låg fetthalt” och ”högt proteininnehåll”.
En nyhet är att det ska stå mängd salt i stället för mängd natrium. En annan nyhet är att totalmängden sockerarter alltid ska anges. I totalmängden ingår både tillsatt socker och det socker som kan ingå naturligt som exempelvis fruktsocker eller mjölksocker.

Läs också: Nordiskt samarbete för maxgräns för socker

Men – mängden tillsatt socker förblir ett mysterium…
Däremot framgår inte av näringsdeklarationen hur stor del av totalmängden sockerarter som är tillsatt socker.
Ungefär hur mycket tillsatt socker som finns i ett livsmedel går att ta reda på genom att jämföra näringsdeklarationen med ingrediensförteckningen, där ingredienserna måste anges i fallande skala.
Exempel på ingredienser i en produkt: vetemjöl, socker, mjölk, ägg, russin. I den totala mängden sockerarter i näringsdeklarationen ingår tillsatt socker men även mjölksocker från mjölken och fruktsocker från russinen. I exemplet står socker före mjölk och russin. Det betyder att tillsatt socker står för den största delen av den totala sockermängden i exemplet.

Läs också: Ny studie: Tillsatser i mat kopplas till fetma och tarmsjukdom

Mat som inte behöver ha näringsdeklaration
Det krävs ingen näringsdeklaration för mat som serveras på restaurang eller säljs förpackad över disk. Det krävs inte heller näringsdeklaration för livsmedel som säljs på bondens marknad eller på liknande sätt.

Övergångsperiod
Övergångsregler gör att vissa livsmedel, till exempel de med lång hållbarhet, kan få säljas utan näringsdeklaration ett tag även efter den 13 december 2016.

Läs också: Vad innehåller maten – egentligen?

Av Isabelle G Hedander

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Annons
Fakta

Fakta

Näringsdeklarationen beskriver livsmedlets innehåll av energi och näringsämnen, exempelvis fett, protein och kolhydrater.

Krav på produkter med ett näringspåstående
Näringsdeklarationen behöver inte alltid finnas med, men är bland annat obligatorisk på livsmedelsförpackningar som har ett näringspåstående. Det är ett påstående om att livsmedlet har särskilda näringsmässiga egenskaper. Exempel på näringspåståenden är ”lågt energiinnehåll”, ”låg fetthalt” och ”högt proteininnehåll”.

Från och med den 13 december 2016 blir det obligatoriskt med en näringsdeklaration på de flesta livsmedelsförpackningar.

Två typer av näringsdeklaration:

1. En – från och med den 13 december 2016 – obligatorisk variant där innehållet av energi, fett, mättat fett, kolhydrater, sockerarter, protein och salt deklareras.
2. En utförligare variant där den obligatoriska näringsdeklarationen frivilligt kompletteras med alla eller några av följande näringsämnen: enkelomättat fett, fleromättat fett, polyoler, stärkelse, fiber och de vitaminer och mineraler som finns uppställda i tabellen nedan.

Vitaminer och mineraler får anges om varan innehåller minst en viss procent av det dagliga referensintaget av vitaminer eller mineraler per 100 gram, 100 milliliter eller per portion (om förpackningen endast innehåller en portion). För drycker gäller att de ska innehålla minst sju procent och för övriga livsmedel minst 15 procent av det dagliga referensintaget.
Källa: Livsmedelsverket

Annons
Annons