Foto: Ateljé Photos 4 U

Nu slipper Marita nätter med värmevallningar

Marita Karlström-Andersson

Ålder: 51 år.
Bor: Dingtuna utanför Västerås.
Yrke: Lärare på en högstadieskola samt ordförande och huvudskyddsombud på Lärarförbundet.
Familj: Sambo, två barn och ett barnbarn plus två bonusbarn. Hunden Nellie.
Intressen: Läser mycket deckare och facklitteratur. Har precis blivit farmor och ägnar mycket tid åt barnbarnet, samt hunden Nellie.

När Marita kom in i klimakteriet fick hon kraftiga värmevallningar och orolig sömn. Hon vaknade blöt av svett nästan varje natt. I somras började Marita ta ett växtbaserat läkemedel för klimakteriebesvär och efter ett tag var svettningarna i princip helt borta.

Under klimakteriet avtar äggstockarnas aktivitet och hormonnivåerna blir lägre. Äggstockarna som under den fruktsamma delen ev en kvinnas liv producerar kvinnliga könshormon slutar producera och mensen upphör. Äggstockarna producerar både östrogen, progesteron och en liten mängd testosteron – hormoner som påverkar livmodern, underlivet, brösten, skelettet, huden, bindväven och hjärnan. Att det påverkar så många delar av kroppen förklarar varför klimakteriet är en så stor kroppslig och mental omställning, och varför klimakteriet drabbar kvinnor på så olika sätt.
En del får kraftiga symtom på hormonförändringen medan andra knappt känner något alls. Marita Karlström-Andersson, 51,  började känna av den reducerade östrogenproduktionen för nästan två år sedan. Framförallt började hon svettas ymnigt. Värmevallningarna kom både natt och dag.

LÄS OCKSÅ: Örten som lindrar både pms och klimakteriebesvär 

Kom utan förvarning
– I somras när det var varmt under flera månader forsade bara svetten från mig. Vallningarna kom helt utan förvarning och ganska ofta. Nästan varje natt vaknade jag sjöblöt och fick gå upp och tvätta av mig och byta nattkläder. Det var en jobbig period eftersom nattsömnen alltid blev störd, berättar Marita.

 

Det är vanligt att kvinnor erbjuds hormonbehandling med östrogen i samband med klimakteriet. Men långt ifrån alla klarar av en konventionell behandling medan andra kanske inte vill bli medicinerade. De som inte erbjuds östrogen är kvinnor med endometrios, de som genomgått en bröstcancerbehandling och de som inte tål gulkroppshormon (progesteron), varav den sistnämnda gruppen ofta kännetecknas av att de haft besvär med PMS. Marita hade ganska besvärlig PMS och hon har också en benägenhet att bilda proppar och därför tillhör hon den gruppen som inte får behandlas med traditionell östrogenbehandling.

Silverax minskar nattsvettningar
– En kompis till mig hade provat Klimadynon, ett växtbaserat läkemedel som hjälper mot svettningar och värmevallningar. I somras när mina besvär var som värst så provade jag också, och ganska snart märkte jag att svettningarna avtog. Det gick som i olika steg och jag tyckte att värmevallningarna successivt avtog. Efter en tid fick jag knappt några alls, säger Marita.

Klimadynon innehåller medicinalväxten silverax och har använts av indianer för att lindra värmevallningar, nattsvettningar och torra slemhinnor i underlivet. De senaste 45-50 åren har silverax använts flitigt i bland annat Tyskland, för lindring av klimakteriebesvär och det är där den mesta forskningen på växten är gjord.
– Jag jobbar som lärare på högstadiet på halvtid och andra halvan är jag ordförande och huvudskyddsombud på Lärarförbundet. Det innebär en hel del möten och när värmevallningarna var som värst kunde jag börja svettas så kraftigt att det bara sipprade om mig. Det blev extra besvärligt när jag undervisade och deltog i möten, eftersom jag inte bara kunde gå ifrån, säger Marita.

LÄS OCKSÅ: Skönare övergångsålder med örter

Östrogen och bröstcancer
Studier på silverax har visat att medicinalväxten kan minska svettningar och värmevallningar med upp till 80 procent. Det är växtens förmåga att öka tillgängligheten av dopamin och serotonin i hjärnan som skapar effekten. Silverax har nämligen liknande effekter på kroppen som östrogen, utan att innehålla östrogen eller fytoöstrogener, och lämpar sig därför utmärkt som behandling vid klimakteriebesvär för kvinnor som inte vill eller kan ta hormoner.

När rapporterna om att långvarig östrogenbehandling kan öka risken för bröstcancer kom blev det angeläget att ta reda på om silverax kunde stimulera cancertillväxt. Forskare undersökte både läkemedlet tamoxifen, som använts efter operation eller strålbehandling för kvinnor som behandlades mot bröstcancer, och silverax för att se om de kunde öka risken för bröstcancer. Resultatet visade att både silverax och tamoxifen dämpade tillväxten av bröstcancerceller medan östrogen ökade tumörväxten. Siffrorna är dock låga har det visat sig i senare analyser. När det gäller bröstcancer så drabbas cirka 45 av 1 000 kvinnor mellan 50 till 70 år som inte tar hormonbehandling. Bland 1 000 kvinnor som tar hormonbehandling under fem år kan man se en ökning av två extra fall.
Möjliga biverkningar av östrogen är huvudvärk, illamående, spänningar i brösten och benen. När det gäller progesteron kan man få akne, svullna ben, humörförändringar och svullen buk.

 

LÄS OCKSÅ: "Klimakteriet en naturlig del av åldrandet – pyttsan!" 

Nya vanor
Marita tänker lyssna på sin kropp för att känna efter om hon behöver tabletterna.
– Efter en och en halv månad var tabletterna slut och jag mådde bra, svettningarna var borta. Jag trodde att jag hade passerat den delen i klimakteriet som ger vallningar, men efter några dagar kom de tillbaka. Jag började ta tabletterna igen och vallningarna försvann då redan efter några dagar. Nu kommer jag att fortsätta ett halvår, för det står att man kan använda dem så länge innan man behöver prata med en läkare. Och sen får vi se hur jag mår, säger Marita.

Marita har haft några stressiga år på jobbet och det har satt sina spår. För lite drygt ett år sedan fick hon en TIA, vilket är en tillfällig syrebrist i hjärnan som orsakas av en propp som ganska snabbt löser upp sig själv. Vanliga symtom är minskad känsel i armen, synbortfall och talsvårigheter.
– En morgon när jag vaknade och skulle till jobbet kunde jag inte prata och åkte in till sjukhuset. Där konstaterade man att jag hade fått en TIA. Jag fick blodförtunnande medicin och strikta förhållningsregler om att inte fortsätta stressa. Det var fruktansvärt obehagligt och jag vill absolut inte hamna där igen, säger Marita.
Efter den händelsen har Marita sett över sin livsstil. Att hon sover bättre tack vare att svettningarna upphört får Marita att må bättre på dagarna. Hon är ute med hunden Nellie minst en timma varje dag och så tränar hon både kondition och löpträning någon gång i veckan.
– Stressen, och även klimakteriet, har gjort att jag lagt på mig några extra kilon, men TIA:n var en väckarklocka, och nu ska jag ta bättre hand om mig själv och komma i god form igen, avslutar Marita.

Av Inger Palm


Marita Karlström-Andersson

Ålder: 51 år.
Bor: Dingtuna utanför Västerås.
Yrke: Lärare på en högstadieskola samt ordförande och huvudskyddsombud på Lärarförbundet.
Familj: Sambo, två barn och ett barnbarn plus två bonusbarn. Hunden Nellie.
Intressen: Läser mycket deckare och facklitteratur. Har precis blivit farmor och ägnar mycket tid åt barnbarnet, samt hunden Nellie.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Överträningssyndrom har nått vanliga motionärer

TRÄNING

Att elitidrottare pressar sig för hårt och kan drabbas av överträningssyndrom, OTS, det är vida känt. Men nu har OTS även nått elitmotionärerna. Symtomen är svårupptäckta eftersom de handlar om humörsvängningar, infektioner, dålig aptit och en oförklarlig trötthet.  Det finns bara ett sätt att komma ur situationen.

”Ketogen kost hjälpte mig bli fri från depression”

Mental hälsa

En ketogen diet har många fördelar enligt anhängarna, förutom att den underlättar att hålla vikten sägs den bidra till allmänt bättre välmående och större mental klarhet. Hanna Gillving är funktionsmedicinsk terapeut och kom nyligen ut med boken ”Keto-licious”, och för hennes del bidrog en omläggning till det hon kallar ketogen livsstil till att hon äntligen blev fri från mångåriga besvär med psykisk ohälsa.

Movemberutmaningen – inget barn ska behöva säga ”Hej då pappa”

Krönikan

Jag var sju år när vi fick telefonsamtalet från sjukhuset som sa att pappa hade ramlat ihop i hissen. Hans liv gick inte att rädda. Hjärtat hade gett upp. Att förlora en förälder var givetvis tufft, men idag har jag valt att se det som min största motivation. För jag har en dröm, jag har en vision: Inget barn ska behöva säga ”Hejdå pappa”, det skriver  Pierre Mörck i denna krönika där han vill inspirera till mer rörelse och uppmärksamma ohälsan bland män.

 

Hästar kan läsa av våra känslolägen – och lägger dem på minnet

Husdjur

Det finns fog för uttrycket att ha minne som en häst. Du som ägt eller tillbringat mycket tid med en häst har kanske upplevt att ni har en speciell kontakt. Kanske har du känt något som liknar vänskap eller att hästen är en del av familjen. Nu visar forskning att känslan troligen är ömsesidig. Hästar kan nämligen inte bara läsa av våra känslolägen – de lägger dem även på minnet.

Djagacida – ris och bönor från Kap verde

Recept

Detta recept på en enkel och väldigt god risrätt från Kap Verde kommer från boken vegetariska recept från hela världen hittar du i den gröna kokboken boken "Zeinas green kitchen" av den omtyckta matprofilen Zeina Mourtada som driver bloggen Zeinas kitchen..

Doftöverkänslighet – ett dolt handikapp

Allmänt

Trots att tre miljoner svenskar kan besväras av dofter är osäkerheten om behandling och vad omgivningen kan göra stor, det visar en ny undersökning. Missförstånden är många och var tredje person tror att det kan vara ett psykiskt sjukdomstillstånd. Med Parfymfria veckan hoppas initiativtagarna kunna slå hål på myterna kring sjukdomen och öka kunskapsnivån.

Nya rön inom svensk cancerforskning kan ge effektivare behandling

Forskning

Cirka 60 000 svenskar får varje år ett cancerbesked där tumören är av elakartad karaktär. Trots det går dödligheten i cancer ner, men sjukdomen skördar ändå tusentals liv varje år. Det forskas brett och på olika typer av mediciner för att bromsa och bota cancer. Vid Lunds universitet har man tittat på hur tumörceller kommunicerar med andra ställen i kroppen för att förstå hur spridningen går till. Det ger hopp om nya behandlingsformer.

 

Är mjölk hälsosamt eller helt onödigt?

Allmänt

Mat väcker alltid starka känslor. Om mjölk är nyttigt eller inte, det diskuteras ofta. En del går i starkt försvarsläge, medan andra ifrågasätter om mjölk är viktigt att dricka. När Kureras kostrådgivare, Cathrine Schück, gjorde ett inlägg på Facebook om varför hon rekommenderar en mjölkfri månad möttes hon av en storm av kritik, och frågade sig varför mjölk blivit ”en helig ko”.

 

De sticker hål på myten om psykopaten

Mental hälsa

Tror du att din chef är psykopat? Eller din granne eller din pojkvän? Sannolikheten är stor att du misstar dig. Vi lever i en tid då myterna om psykopater frodas som aldrig förr, det är något Marianne Kristiansson och Karolina Sörman, båda med stor kunskap i ämnet vill råda bot på. Kurera ställde några frågor till författarna till boken ”Psykopaten”.

 

D-vitamin ger KOL-patienter färre skov

Forskning

För låga värden av D-vitamin har visat sig vara utbrett, framförallt bland den nordiska befolkningen eftersom solen är vår främsta källa för inlagring av vitaminet i kroppen. D-vitaminbrist kan ge allt från värkande muskler och benbrott till allvarliga sjukdomar som depression. En studie på KOL-patienter visade att om de som hade normala nivåer D-vitamin minskades risken markant för besvärliga skov.  

Har du koll på sömncykeln? Den styr om du sover bra eller dåligt

Forskning

Oro och stress hör ihop. Det är känslor som gör att ditt sympatiska stressystem är för aktivt när det är dags att sova. Om stressystemet håller kvar kortisolet på en hög nivå, då är det inte bara svårt att somna, du vaknar oftast mellan två och fyra på natten och har svårt somna om. Det finns förstås en lösning på problemet. Det handlar om att få din sömncykel att fungera som den ska.

Therese ändrade kosten och blev frisk från en ilsken reumatisk värk

Hälsa

För tio år sedan drabbades Therese Gillberg, 41 år, av en aggressiv reumatisk sjukdom. Hon provade sig igenom alla mediciner sjukvården kunde erbjuda, men ingenting fungerade. Fem år senare, efter två operationer och månader av sängliggande beslöt hon sig för att hitta sin egen väg bort från värken. Hon lade om kosten och efter bara tre månader var hon medicinfri. Idag är Therese frisk från sin ”kroniska” sjukdom.

Låginflammatorisk kost prövas på reumatiska barn

Forskning

Nu provar Akademiska sjukhuset i Uppsala låginflammatorisk kost som medicin för barn med inflammatorisk ledsjukdom. Tidigare har barn och tonåringar behandlats med smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel, men nu söker läkarna alternativ och komplement till den traditionella behandlingen.

 

Förläng livet med styrketräning

Hälsa

Sverige är bland de länder som har flest personer med stillasittande jobb. Vi sitter nio-tio timmar varje dag och det påverkar hälsan. Vi behöver röra på oss mer, men det behöver inte bli jobbigt och ta en massa tid. Lite fler promenader kan förändra en hel del, och lägger du bara till lite styrketräning någon dag i veckan kan det betyda mycket för din hälsa. Studier visar att om du lyfter lite vikter kan det faktiskt förlänga sitt liv – med hela 15 år.