Ny forskning bekräftar: Probiotika och fibertillskott hjälper vid IBS

Fakta

Tillskotten som kan hjälpa:

Probiotika
En normal tarm innehåller 400-1 000 olika bakteriearter.
Bakterierna är hela tio gånger fler än de egna celler som bygger upp vår kropp. I tarmen finns även 70-90 procent av immunförsvarets alla celler.
Nyttiga bakterier som har en positiv inverkan på vår tarmflora kallas probiotika.

Ofta tas tillskott av probiotika i form av tabletter eller kapslar.
Det finns också en rad matprodukter, som yoghurt, fruktsoppor och juicer, där organismerna tillsatts.
För att bakterierna ska ha effekt och kunna kallas probiotiska måste de kunna passera magens sura miljö och nå ner till tarmen.

Syftet med probiotika är att förbättra den egna tarmfloran och hjälpa till med nedbrytningen av maten och skydda mot sjukdomsframkallande bakterier.
Probiotika har exempelvis visat sig kunna minska risken för att drabbas av "turistdiarré" vid resor.

Fibrer
Fibrer är så kallade bulkmedel, vilket innebär att de binder vatten och ger ökad volym. Det stimulerar tarmrörelserna och ger avföringen mjukare konsistens.
Lösliga fibrer är gelbildande. Med det menas att de bildar en gel tillsammans med vatten runt maten vi ätit vilket ger smidigare passage och en långsammare magsäckstömning. De ger även jämnare blodsocker och kan ha en kolesterolsänkande effekt. I maten finns lösliga fibrer i exempelvis havregryn, frukt och grönsaker.
Lösliga fibrer finns också som kosttillskott, exempelvis Vi-Siblin, Lunelax och Husk Lindroos.
Olösliga fibrer finns i exempelvis fullkornsflingor och fullkornsbröd. Sterkulagummi, som finns i tillskottet Inolaxol, är ett annat exempel på olösliga fibrer.
Källa: Expressen

Ungefär en miljon svenskar lider av IBS, det vill säga känslig tarm.
Problemen yttrar sig på flera sätt. Vissa får uppsvullen mage eller magknip, andra blir förstoppade eller det motsatta – och måste ständigt besöka toaletten.
Men – lösningen kan vara enklare än många känner till.
Tillskott med probiotika samt rätt sorts fibrer hjälper, visar två nya forskningsrapporter. 

Egentligen inget nytt under himlen eftersom många studier talat om samma sak förut. Men nu bekräftar ytterligare studier tesen.
Det visar två nya rapporter om forskningsläget från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som nyligen publicerats.
Myndigheten redovisar nya metaanalyser, när forskare sammanställer resultatet av ett större antal välgjorda studier.

► Läs också: Här är maten du ska välja – och undvika – vid IBS

 

”En svårbehandlad patientgrupp”
Dessa nya studier bekräftar nu att tillskott av probiotika, alltså så kallat goda magbakterier – och även livsmedel eller tillskott med ”rätt sorts fibrer” kan hjälpa.
– Det är intressanta resultat. Ämnet är angeläget eftersom det är en stor och svårbehandlad patientgrupp, säger Anna Westlind Johnsson på SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering till Expressen.

► Läs också: 7 goda råd för magen

Skapar lidande och sjukfrånvaro
Omkring 0-15 procent av befolkningen lider av det ofarliga – dock ofta livskvalitet-sänkande – tillståndet irritable bowel syndrome, också kallat IBS.
En del har bara smärre problem medan andra lider oerhört och måste till och med stanna hemma från jobbet.
Så mycket som varannan har också en överkänslighet i tarmarna, så att man upplever gaser som mer smärtsamma, uppger Expressen.

► Läs också: Näringsfysiolog: ”Välj kapslar framför bakteriejuicer”

Rätt bakterier gör tarmfloran lik en frisk persons
Det finns inget botemedel mot IBS idag och forskarna har inte helt förstått exakt vad som orsakar problemen.
Däremot står det klart att en del av de drabbade har störd bakterieflora i tarmen. Tillskott med probiotiska bakterier påverkar tarmfloran så att den blir mer lik en frisk persons tarmflora.

► Läs också: Probiotika kan skydda mot stroke

Långvarig effekt
Att probiotika faktiskt hjälper vid IBS och lindrar symtom som smärtor, förstoppning och gaser bekräftas av 35 granskade studier. I de flesta studier fick försökspersonerna ta tillskott med antingen probiotika eller placebo, alltså sockerpiller, under fyra-åtta veckor innan effekten utvärderades. Vilka personer som skulle ta vilka tillskott lottades.
Resultaten visade att de personer som tog tillskott av goda magbakterier inte bara blev hjälpta med sin IBS, de minskade även risken för att besvären skulle kvarstå efter avslutad behandling med i genomsnitt 21 procent jämfört med de som gavs placebo.

► Läs också: Goda bakterier för en glad mage

Kombinationsmedel med olika bakteriestammar effektivt
Mer forskning behövs för att veta säkert om den goda effekten håller i sig på lång sikt, eller om kuren behöver upprepas. Inte kan man säkert säga exakt vilken typ av bakterier eller exakt vilka preparat som bör rekommenderas IBS-drabbade. I studierna framkom dock att en bakterie med namnet Lactobacillus plantarum, DSM 9843 hade god effekt. Även kombinationsmedel med olika probiotiska bakterier visade sig vara effektivt.

► Läs också: Magbesvär? Här är allt du behöver veta

Även fibrer hjälper – men inte från fullkornsprodukter
Resultatet av 14 granskade studier visade även att tillskott med extra fibrer förbättrar IBS-symtomen. Men de ska vara av rätt sort och så kallade lösliga fibrer. Dessa är fibrer som löser upp sig i vatten och ger en geléaktig konsistens. De finns naturligt i till exempel havre, frukt och grönsaker och i i tillskott är det vanligt att de kommer från skalet på psylliumfrön.
Däremot visade sig olösliga fibrer, i till exempel vetekli och fullkornsprodukter, inte ha någon positiv effekt.

Teorin: Minskad inflammation
En teori till varför lösliga fibrer kan hjälpa mot IBS är att de kan bidra till minskad inflammation i tarmen.

► Läs också: IFD-maten som lindrar inflammation

Vill du lära dig mer om probiotika?
Läs:

 

Av Isabelle G Hedander

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Fakta

Tillskotten som kan hjälpa:

Probiotika
En normal tarm innehåller 400-1 000 olika bakteriearter.
Bakterierna är hela tio gånger fler än de egna celler som bygger upp vår kropp. I tarmen finns även 70-90 procent av immunförsvarets alla celler.
Nyttiga bakterier som har en positiv inverkan på vår tarmflora kallas probiotika.

Ofta tas tillskott av probiotika i form av tabletter eller kapslar.
Det finns också en rad matprodukter, som yoghurt, fruktsoppor och juicer, där organismerna tillsatts.
För att bakterierna ska ha effekt och kunna kallas probiotiska måste de kunna passera magens sura miljö och nå ner till tarmen.

Syftet med probiotika är att förbättra den egna tarmfloran och hjälpa till med nedbrytningen av maten och skydda mot sjukdomsframkallande bakterier.
Probiotika har exempelvis visat sig kunna minska risken för att drabbas av "turistdiarré" vid resor.

Fibrer
Fibrer är så kallade bulkmedel, vilket innebär att de binder vatten och ger ökad volym. Det stimulerar tarmrörelserna och ger avföringen mjukare konsistens.
Lösliga fibrer är gelbildande. Med det menas att de bildar en gel tillsammans med vatten runt maten vi ätit vilket ger smidigare passage och en långsammare magsäckstömning. De ger även jämnare blodsocker och kan ha en kolesterolsänkande effekt. I maten finns lösliga fibrer i exempelvis havregryn, frukt och grönsaker.
Lösliga fibrer finns också som kosttillskott, exempelvis Vi-Siblin, Lunelax och Husk Lindroos.
Olösliga fibrer finns i exempelvis fullkornsflingor och fullkornsbröd. Sterkulagummi, som finns i tillskottet Inolaxol, är ett annat exempel på olösliga fibrer.
Källa: Expressen

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Karl Dyall i danspose

Karl Dyall om vägen tillbaka från sin svåra tid – och om sin nya kärlek…

Hälsoprofilerna berättar

Karl Dyall är ex-dansaren som skadade sig mitt under en föreställning och sedan botade sin smärta med crossfit. Han blev så biten att han till och med skrev en bok om den högintensiva träningsformen och startade ett crossfit-gym. För Kurera berättar han om vägen tillbaka, hur han håller sig ung och om tilliten till så kallad supernäring. – Jag har privilegiet att ha en fru som är näringsterapeut så jag är väl medveten om vilken roll kost, tillskott och så kallad superfoods kan spela, säger han till Kurera.

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.

Maya Nestorov

Maya Nestorov – om bästa verktygen för att läka och stärka sig själv

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar", där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv. Och vilka tillskott de själva äter. Det har blivit dags för Maya Nestorov – känd hälsobloggare och "Youtuber".

Mia Hagenmalm i köket

Mia Hagenmalm: ”Ta hand om din mage, sedan kommer allt annat”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för vår alldeles egna Kurerabloggare, Mia Hagenmalm.

Fredrik Paulún

Fredrik Paulún: ”Omega-3 bygger upp hjärnan och minskar inflammationer”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilka kosttillskott de anser att gemene man bör prioritera och - inte minst - vilka de är noga med att få i sig själva. Sjunde personen ut: Näringsfysiologen och författaren Fredrik Paulún.

gonorrébakterie

Nya fall av antibiotikaresistens – nu gällande könssjukdomen gonorré

Hälsa

Problemet med resistenta bakterier fortsätter att öka världen över, med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös – något som skulle få katastrofala konsekvenser. Allt fler fall där människor inte reagerar på antibiotikabehandling dyker upp. Nu senast har tre personer smittats av en variant av gonorré som inte går att behandla. Det handlar alltså om en "superbakterie" som har blivit motståndskraftig antibiotika, rapporterar Världshälsoorganisationen WHO. "Gonorré är en väldigt smart bakterie. Varje gång man introducerar en ny typ av antibiotika utvecklar den resistens", säger Teodora Wi, expert på WHO.