Ny forskning: PFAS överförs från mamma till foster under graviditeten

Fakta

PFAS är syntetiskt framställda kemikalier som ibland kallas högfluorerade ämnen.

I dag går ungefär 4 700 kemikalier under samlingsnamnet.

Att undvika PFAS är svårt.
PFAS anrikas överallt i vår vardagliga miljö och i naturen och man har till och med hittat spår av PFAS i blodet hos isbjörnarna i Arktis.

PFAS kan finnas i bland annat impreg­nerade textilier, impregnerat papper, rengöringsmedel och brandsläcknings­skum. De finns även i produkter som används i verkstads- och elektronik­industrin. De är populära på grund av sin förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor.

PFAS används även inom kosmetikindustrin. En av anledningarna är att ämnena gör att smink håller ihop bättre och glider bättre på huden.

PFAS har tidigare förorenat dricksvattnet på flera ställen i Sverige.

År 2020 förbjuds ett av de vanligaste PFAS-ämnena: närmare bestämt PFOA – som står för perfluoroktansyra.

Källor:
Kemikalieinspektionen
Naturskyddsföreningen

Läs fler av Kureras artiklar om PFAS

PFAS är en grupp kemikalier som använts sedan tidigt 1900-tal och finns överallt runtom oss. Bland annat i smink, teflonpannor och kläder. De bryts ner långsamt eller inte alls och stör kroppen på flertalet sätt. Men dessa hormonstörande ämnen går över från mamma till barn under graviditeten som ofta får lika höga halter som en vuxen. Det visar en ny studie från forskare vid Karolinska institutet, som menar att nya gränsvärden nu måste sättas utifrån vad foster klarar.

Nu visar den första studien av PFAS i foster och embryon att vi människor börjar samla på oss dessa ämnen betydligt tidigare än man förut trott. I studien, som utförts vid Karolinska institutet och publicerats i tidskriften Environment international, har forskarna kunnat påvisas hur ofödda barn, trots att de ännu inte ens är födda, redan har en betydande ansamling av dessa ämnen i sina kroppar.

Studien visar hur nämnda ämnen passerar genom moderkakan från mamma till foster under hela graviditeten.
Den visar också att ju högre halter PFAS mamman har i sin kropp, desto högre blir halterna även i barnets kropp.

 

LÄS OCKSÅ: Så hjälper du kroppen att rena sig från gifter

Stör kroppen
PFAS har använts sedan början av 1900-talet och finns både i oss och överallt runt oss. De används bland annat för sina fett- och vattenavstötande egenskaper och återfinns till exempel i brandskum, regnjackor och teflonpannor.
Förkortningen PFAS står för en grupp högfluorerade ämnen, vilka bryts ned mycket långsamt - eller inte alls - i naturen, och som ansamlas i allt levande. De är klassiska miljögifter som fungerar störande för kroppen på olika sätt, bland annat kan de påverka förmågan att få barn negativt. Något forskningen noterat hos både djur och människor.

Cancerframkallande − och tidig exponering ökar riskerna
I höga koncentrationer misstänks PFAS-ämnen kunna orsaka flera sorters cancer och PFAS i lägre koncentrationer har kopplats till bland annat ändrad leverfunktion och sämre respons på vacciner.
Tidig exponering i livet har visat sig öka de olika riskerna med PFAS.

LÄS OCKSÅ: Fler pojkar föds med missbildad penis

Pauliina Damdimopoulou, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska institutet

Pauliina Damdimopoulou, forskare vid KI.

Gränsvärden behövs
Denna nya insikt innebär att gränsvärden behöver sättas, sett utifrån vad foster klarar, menar nu forskarna bakom studien.
En av dem är Pauliina Damdimopoulou, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska institutet:
− När bebisen föds har den redan samlat på sig de här kemikalierna i bland annat lungor, lever och hjärna, säger hon till Sveriges Natur, Naturskyddsföreningens medlemstidning.

Naturskyddsföreningen driver sedan 2016 en nätkampanj mot PFAS, för att uppmärksamma om PFAS samt bidra till att minska användandet av dessa ämnen.

 

Förbjudet i EU
I studien kunde forskarna se att högsta halterna av PFAS fanns i fostrens lung- och levervävnad. Där var de i vissa fall lika höga som halterna hos vuxna. Bland de sex PFAS-ämnen som undersöktes fanns PFOS och PFOA, som är de mest kända, rapporterar Sveriges Natur vidare.

Sedan 2008 är det förbjudet att använda PFOS inom EU och i början av 2019 skärpte det europeiska livsmedelsverket EFSA sin bedömning, genom att sänka det tolerabla dagliga intagsvärdet av de två ämnena till upp till tusen gånger lägre nivåer.

LÄS OCKSÅ: Hormonstörande ämnen kostar EU 157 miljarder euro om året

Dagens gränsvärden baserade på vuxna
De undersökta ämnena återfanns i alla provtagna organ. Exakt hur de påverkar fostren återstår att undersöka, berättar Pauliina Damdimopoulou.
Att nya gränsvärden behövs står dock helt klart.
– Dagens gränsvärden är baserade på en vuxen population, och inte foster som ju är mycket mer känsliga för påverkan, säger hon.

Av Isabelle G Hedander 

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

PFAS är syntetiskt framställda kemikalier som ibland kallas högfluorerade ämnen.

I dag går ungefär 4 700 kemikalier under samlingsnamnet.

Att undvika PFAS är svårt.
PFAS anrikas överallt i vår vardagliga miljö och i naturen och man har till och med hittat spår av PFAS i blodet hos isbjörnarna i Arktis.

PFAS kan finnas i bland annat impreg­nerade textilier, impregnerat papper, rengöringsmedel och brandsläcknings­skum. De finns även i produkter som används i verkstads- och elektronik­industrin. De är populära på grund av sin förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor.

PFAS används även inom kosmetikindustrin. En av anledningarna är att ämnena gör att smink håller ihop bättre och glider bättre på huden.

PFAS har tidigare förorenat dricksvattnet på flera ställen i Sverige.

År 2020 förbjuds ett av de vanligaste PFAS-ämnena: närmare bestämt PFOA – som står för perfluoroktansyra.

Källor:
Kemikalieinspektionen
Naturskyddsföreningen

Läs fler av Kureras artiklar om PFAS

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Kvinna och över 50? Så bör du träna och äta för att långsiktigt må bra

Fakta

Det händer något när kvinnor passerar 50. Det handlar inte bara om att kroppen förändras av klimakteriet, kvinnor tappar även i muskelmassa, och mellan 50 och 65 är det extra viktigt hur livsstilen ser ut. En avhandling gjord av forskaren Peter Edholm visar att det är viktigt att träna styrketräning i kombination med en hälsosam kost rik på omega-3 fettsyror för att bibehålla god hälsa längre fram i livet.

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen? Svårt att komma till ro? Du är inte ensam, var tredje svensk har sömnproblem visar en ny undersökning. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen – vi visar hur.

D-vitaminbrist kan ge svårare symtom för de som drabbas av covid-19

Hälsa

En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att vitamin D skyddar mot luftvägsinfektioner. Därför bör man sträva efter att höja D-vitaminstatusen hos de som befinner sig i en riskgrupp för att få covid-19. Framför allt om de inte får i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten eller genom solljuset. Det skriver läkarna Mats B Humle, Henrik Pelling och Susanne Bejerot i ett debattinlägg i Läkartidningen.

 

”Hudvård börjar på tallriken”

Hud

Hudvård börjar på tallriken. Det menar Maria Ahlgren, skönhetsjournalist och författare till Beautyfood-böckerna, som påstår att många av de funktioner som eftersöks i hudvård finns i helt vanlig mat.

Därför får vissa mer hål i tänderna

Hälsa

En ny avhandling vid Umeå universitet presenterade anledningen till att vissa av oss får mer hål i tänderna. En viss genvariant gör att du inte lika lätt känner smaken av socker – och vill äta mer – i kombination med en rad av olika bakterier som ger karies.

Håll tätt med app i telefonen

Forskning

Appen Tät är utvecklad vid Umeå universitet och hjälper kvinnor med urinläckage att hålla tätt. Under tio månader laddade 10 456 gravida och nyförlösta kvinnor ner appen och svarade på en kort enkät. 123 kvinnor ingick i en studie. Efter tre månader minskade besvären med inkontinens och urinläckage och kvinnorna fick en betydligt bättre livskvalitet.

 

E-handelsprodukter innehåller förbjudna ämnen

Eko/miljö

Nätshoppingen har ökat när social distansering blivit norm. Men tänker du på varifrån produkterna du köper på nätet kommer och vad de innehåller? Enligt Kemikalieinspektionen innehåller nästan åtta av tio produkter från företag utanför EU farliga och förbjudna ämnen, som bly och bor.

Kan gurkmeja ha effekt på virus?

Hälsa

Det finns över 7 000 vetenskapliga studier på den aktiva substansen curcumin som finns i gurkmeja. De hälsobringande effekterna kopplas till de inflammationshämmande egenskaperna. Det nya coronaviruset orsaker en betydande ökning av det inflammatoriska svaret i kroppen och därför väcks tankar om att curcumin kan vara ett komplement i behandlingen för att tillfriskna.

Så kan du skapa nya träningsrutiner

Hälsa

Veckor av hemmaarbete har blivit till månader. När din vardag är i förändring är det lätt att den fysiska aktiviteten kommer i andra hand. Se till att komma ut i friska luften och ansträng dig så mycket att du svettas. Det är inte bara positivt för hjärta, leder och muskler. Din mentala hälsa mår bra av aktivitet, speciellt nu när livet är så annorlunda på grund av coronarestriktioner.

 

 

Anna Ottossons immunstärkande drycker

Recept

Hon är en av Sveriges ledande dietister som bland annat driver programmet "Foodpower Cancerrehab". Här bjuder Anna Ottosson på två fräscha drycker som är fulla av näringsämnen, vitaminer och bioaktiva skyddande ämnen för din hälsa.

Pandemin gör att viktiga klimatinvesteringar skjuts upp

Eko/miljö

Många röster höjs för att våra samhällen inte kan gå tillbaka till ”det normala” efter att coronakrisen har lagt sig.  Detta eftersom senare års pandemier är en direkt konsekvens av människans aktivitet på jorden. Men samtidigt visar en svensk undersökning att viktiga klimatinvesteringar riskerar att skjutas på framtiden.

 

Hur ska vi äta egentligen?

Hälsa

Visst kan väl kostråd kännas både svårt och förvirrande ibland. Hur ska man egentligen äta för att må bra? Emily Sonestedt är forskare och docent i nutritionsepidemiologi och hon tittar på stora grupper människor och följer deras kostvanor för att se hur deras hälsa blir på sikt. Om du väljer näringsrik mat, äter bär, grönsaker och fullkorn varje dag plus tillsätter fet fisk några gånger i veckan – då har du en bra bas.

Katter kan smittas av coronavirus – men även bilda antikroppar

Hälsa

Det har visat sig att katter kan bli smittade av det nya coronaviruset. De kan smittas av andra katter och av sina ägare. Katter kan sedan sprida viruset mellan varandra, men inte till människor.  I Hong Kong har ett antal katter som smittats med SARS-CoV-2 burit på antikroppar mot coronaviruset. Symtomen liknar de människor får med hosta, andningssvårigheter och lunginflammation.