Ny forskning: Socker ligger bakom dålig hjärthälsa – inte mättat fett

Fakta

Bakom varje hjärtinfarkt och många fall av stroke ligger ateroskleros, eller åderförfettning, som det heter i folkmun. Blodfetter lagras i kärlväggarna som blir trängre tills blodet inte längre kan komma fram.

Det finns framför allt två sorters fett i blodet – kolesterol och triglycerider. Triglyceriderna används som energi i kroppen, och kolesterolet behövs för att bygga celler och bilda hormoner. Blir blodfetterna för höga kan det börja lagras fett inne i blodkärlen, vilket kan leda till olika hjärt-kärlsjukdomar.

Mängden blodfetter påverkas mycket av ärftliga anlag men vad du äter och hur mycket du rör på dig är också av betydelse. Högt kolesterol märks sällan av men vissa kan få senknutor eller vit-gula avlagringar kring ögonen, men det är ovanligt.

Riskfaktorer
Om du har föräldrar eller syskon som har fått en hjärt-kärlsjukdom i tidig ålder är det bra att få blodfettvärdena kontrollerade. Med tidig ålder menas före 55 år för män och före 65 år för kvinnor. Om du vet att höga kolesterolvärden finns i släkten är det också ett skäl att ta reda på vilka värden du har.

Andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom är diabetes, rökning, högt blodtryck, felaktiga matvanor och fetma eller övervikt.
Källa: Vårdguiden och Hjärt-lungfonden.

Hur mycket socker vi stoppar i oss spelar större roll när det gäller uppkomsten av hjärtsjukdomar än vad mättat fett gör, visar ny forskning.
Dagens kostrekommendationer behöver uppdateras, menar nu experterna bakom studien.
– Medan originalstudierna som våra kostråd sedan länge bygger på bestod av observationer, har vi idag mer än ett halvt sekel av data och en ökad förståelse för hur näring påverkar kroppen – och särskilt hjärtat, säger forskaren James DiNicolantonio.

Så kallad aterosklerotisk kranskärlssjukdom (CHD) står för ett av sex dödsfall i USA och är den ledande dödsorsaken i hela västvärlden. Experter har i många år försökt att begränsa och kontrollera CHD genom att fokusera på åtgärder för att förebygga och – ur ett kostperspektiv – begränsa mängden mättat fett.
Nu visar allt mer forskning att det är socker och inte mättat fett som ligger bakom hjärtsjukdomen.

Sockret den egentliga boven
I en artikel publicerad i tidskriften Progress in Cardiovascular Diseases skriver forskarna James J DiNicolantonio och James H O’Keefe att forskning visar att det är socker och inte mättat fett som ger hjärtsjukdom.
Teorin om att det är mängden mättat fett i vår kost som huvudsaklig orsak till förhöjt kolesterol och hjärtsjukdom härrör från forskning från 1950-talets början och den amerikanske forskaren Ancel Keys. Det var dennes teorier som sedan blev vägledande för de hälsoråd som både American Heart Association och USA:s regering ställde sig bakom under 1960- och 70-talen.

 

► Läs också: Historien om hur sockerindustrins egna forskning satte EU:s rekommendationer om sockerintag

1950-talets observationsstudier
Vid samma tidpunkt fanns det dock en brittisk fysiolog vid namn John Yudkin som hävdade att det snarare var sockerintaget man skulle skylla på, gällande både förekomsten av och dödligheten i kranskärlssjukdom.
Både Yudkin och Keys tog stöd för sina teorier med hjälp av observationsstudier, eftersom människor äter mat snarare än enskilda näringsämnen.
Men mat med mycket mättat fett brukar också vara detsamma som mat med mycket socker – vilket får som följd att de som äter mycket socker också äter mycket mättat fett.

Har utvärderat gammal och ny forskning
Tillsammans med studiens medförfattare, läkaren Sean C Lucan från Albert Einstein College of Medicine har DiNicolantonio och O’Keefe utvärderat alla de forskningsbevis som finns som länkar mättat fett och socker till hjärtsjukdom. Av dessa bevis drar de slutsatsen att sockerkonsumtion, särskilt i form av raffinerat socker, är en större riskfaktor för hjärtsjukdom än mättat fett.

Läs också: 5 tips för naturlig hjärthälsa

Forskare: ”Vi har ökad förståelse idag”
– Medan originalstudierna som våra kostråd sedan länge bygger på till stor del bestod av observationer, har vi idag mer än ett halvt sekel av data och en ökad förståelse för hur näring påverkar kroppen och särskilt hjärtat, säger DiNicolantonio.

Vissa typer av mättat fett tvärtom bra för hjärtat
De metaboliska aspekter av mättat fett är komplexa men befintlig forskning tyder på att vissa av fettsyrorna faktiskt kan ge mätbara fördelar för lipidprofiler och risken för hjärt-och kärlsjukdom. Till exempel ökar vissa mättade fettsyror HDL-kolesterolet, som ofta kallas det ”goda kolesterolet”, eftersom detta lipoprotein också är kopplat till minskad risk för hjärtkärlsjukdom.

► Läs också: Näringsexperten: ”Så blir du av med sötsuget en gång för alla”

Höjer kolesterolet och triglyceriderna
Att byta ut de mättade fetterna innebär, nästan oundvikligen, att man istället ersätter dem med någonting annat. När det då istället blir kolhydrater, och särskilt raffinerade kolhydrater som socker, som ersätter det mättade fettet får detta istället en negativ inverkan på kolesterolet. Det goda kolesterolet (HDL) tenderar att minska och de farliga triglyceriderna ökar.
Som tidigare nämnts äter inte människor enskilda fettsyror utan livsmedel som är en blandning av olika fettsyror och andra livsmedelskomponenter. Medan höga intag av processat kött, som charkuteriprodukter, kan öka risken för hjärtsjukdom sägs risken inte öka på samma sätt när det mättade fettet kommer från mejerikällor, även om intaget är högt. Tvärtom verkar risken minska.

► Läs också: Statiner kan öka risken för diabetes med 50 procent

Kraftigt försämrade hälsomarkörer efter bara några veckor på sockerrik kost
Att konsumera en sockerrik kost har på bara några veckor visat att det innebär en mängd avvikelser hos patienter med hjärt-och kärlsjukdom, som till exempel förhöjt totalkolesterol, triglycerider, LDL (det ”onda” kolesterolet), oxiderat LDL, urinsyra, insulinresistens samt onormal glukostolerans, lågt HDL (det ”goda” kolesterolet) samt förändrad blodplättsfunktion (trombocyter).
Den totala effekten av att att äta en sockerrik kost, när det gäller nämnda hälsomarkörer, är alltså sannolikt mer skadlig för allmänhälsan än en ökad konsumtion av mättat fett, vilken kan öka LDL men samtidigt höja HDL.

► Läs också: 10 anledningar till att inte äta godis

Socker kan orsaka fettlever – den största riskfaktorn för hjärtsjukdom
Tillsatt fruktos – vanligtvis i form av sackaros (vanligt bordssocker framställt från sockerbetor) eller det som kallas high fructose corn syrup, HFCS, (ett ”värstingsocker” som framställs genom att industrin bryter ner exempelvis majsstärkelse till glukos och sedan omvandlar en del av glukosen till fruktos) – i processad mat och dryck verkar speciellt farligt och potent att orsaka skada. Konsumtion av dessa typer av socker kan leda till leptinresistens, ett nyckelhormon för upprätthållandet av normal kroppsvikt.
Överkonsumtion av tillsatt fruktos ökar otvivelaktigt risken för fetma, som också är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Ett överskott av fruktos ökar också markant risken för att drabbas av fettlever, som är den vanligaste leversjukdomen i USA och en väldigt stark, oberoende riskfaktor för hjärtsjukdom. Sambandet mellan fettlever och hjärt- och kärlsjukdom är starkare än sambandet mellan hjärt- och kärlsjukdom och rökning, högt blodtryck, diabetes, att vara av manligt kön, högt kolesterol eller metabolt syndrom.

► Läs också: ”Livsmedelsverket missar målet när de skyller på saltet – det är sockrets fel”

Dolt socker största orosmolnet
Socker som finns naturligt i frukter och grönsaker utgör ingen ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Problemet är raffinerat socker, där det dolda sockret i processad mat är det största orosmolnet. Produkter med tillsatt socker utgör 75 procent av all förpackad mat och dryck i USA och innehåller för det mesta sackaros eller HFCS, vilket verkar öka risken för hjärtsjukdom till och med mer än andra typer av socker – till exempel glukos.
En kost rik på socker har också visat sig främja så kallad prediabetes och diabetes, två tillstånd som innebär kraftigt ökad risk för hjärtsjukdom – och speciellt en allvarlig förträngning av vänster huvudkranskärl.

► Läs också: Ny studie: Tillsatser kopplas till fetma och tarmsjukdom

Bästa rådet för hjärtat: ”Ät riktig mat och undvik processade livsmedel”
Processade livsmedel är ofta källan till mättat fett men skadan som associeras med att äta dessa produkter har framför allt att göra med att de är just processade, vilket innebär mycket tillsatsämnen och dolt socker. Det bästa råden anses därför vara att undvika hel- och halvfabrikat och att styra bort från mat som kan vara skadlig – det vill säga light-produkter och fabrikspackade livsmedel med stora mängder dold, tillsatt, sötning.
– Efter en noggrann analys av bevisen verkar det lämpligt att rekommendera att kostråden skiftar sitt fokus från att rekommendera att man minskar mängden mättat fett mot att istället rekommendera att man undviker tillsatt socker, säger doktor DiNicolantonio.
–Viktigast är att rekommendationerna uppmuntrar till att äta riktig mat och till att undvika processade livsmedel.

Läsa mer?
Studien: ”The Evidence for Saturated Fat and for Sugar Related to Coronary Heart Disease” James J. DiNicolantonio, Sean C. Lucan, James H. O’Keefe.
Artikeln: Low saturated fat diets don’t curb heart disease risk or help you live longer (extern länk)

Av Isabelle G Hedander

Källa: MedicalXpress

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Fakta

Bakom varje hjärtinfarkt och många fall av stroke ligger ateroskleros, eller åderförfettning, som det heter i folkmun. Blodfetter lagras i kärlväggarna som blir trängre tills blodet inte längre kan komma fram.

Det finns framför allt två sorters fett i blodet – kolesterol och triglycerider. Triglyceriderna används som energi i kroppen, och kolesterolet behövs för att bygga celler och bilda hormoner. Blir blodfetterna för höga kan det börja lagras fett inne i blodkärlen, vilket kan leda till olika hjärt-kärlsjukdomar.

Mängden blodfetter påverkas mycket av ärftliga anlag men vad du äter och hur mycket du rör på dig är också av betydelse. Högt kolesterol märks sällan av men vissa kan få senknutor eller vit-gula avlagringar kring ögonen, men det är ovanligt.

Riskfaktorer
Om du har föräldrar eller syskon som har fått en hjärt-kärlsjukdom i tidig ålder är det bra att få blodfettvärdena kontrollerade. Med tidig ålder menas före 55 år för män och före 65 år för kvinnor. Om du vet att höga kolesterolvärden finns i släkten är det också ett skäl att ta reda på vilka värden du har.

Andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom är diabetes, rökning, högt blodtryck, felaktiga matvanor och fetma eller övervikt.
Källa: Vårdguiden och Hjärt-lungfonden.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.

Maya Nestorov

Maya Nestorov – om bästa verktygen för att läka och stärka sig själv

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar", där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv. Och vilka tillskott de själva äter. Det har blivit dags för Maya Nestorov – känd hälsobloggare och "Youtuber".

Mia Hagenmalm i köket

Mia Hagenmalm: ”Ta hand om din mage, sedan kommer allt annat”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för vår alldeles egna Kurerabloggare, Mia Hagenmalm.

Fredrik Paulún

Fredrik Paulún: ”Omega-3 bygger upp hjärnan och minskar inflammationer”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilka kosttillskott de anser att gemene man bör prioritera och - inte minst - vilka de är noga med att få i sig själva. Sjunde personen ut: Näringsfysiologen och författaren Fredrik Paulún.

gonorrébakterie

Nya fall av antibiotikaresistens – nu gällande könssjukdomen gonorré

Hälsa

Problemet med resistenta bakterier fortsätter att öka världen över, med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös – något som skulle få katastrofala konsekvenser. Allt fler fall där människor inte reagerar på antibiotikabehandling dyker upp. Nu senast har tre personer smittats av en variant av gonorré som inte går att behandla. Det handlar alltså om en "superbakterie" som har blivit motståndskraftig antibiotika, rapporterar Världshälsoorganisationen WHO. "Gonorré är en väldigt smart bakterie. Varje gång man introducerar en ny typ av antibiotika utvecklar den resistens", säger Teodora Wi, expert på WHO.

Mikaela Bjerring

Mikaela Bjerring: ”Är inte bakteriefloran i balans påverkas hela vår kropp”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång serien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Sjätte personen ut: Näringsterapeuten och succébloggaren Mikaela Bjerring.