tre syskon i en säng

Ny studie: Äldsta syskonet har störst chans att bli chef

Placeringen i syskonskaran har betydelse för personlighet och yrkeskarriär – och även hur högt man når på karriärstegen. Det äldsta syskonet har, oavsett kön, störst chans att bli chef medan småsyskon oftare startar eget.
Det visar en ny svensk rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). 

Nu har den länge omdiskuterade frågan om huruvida placeringen i syskonskaran har betydelse för personlighet, och därmed yrkeskarriär, äntligen fått ett svar. Den har betydelse - och ganska stor betydelse till och med. Storasyskon har till exempel bättre social förmåga och större chans att bli chefer vidar nu en ny svensk rapport.

► Läs också: Forskning: Att ha yngre syskon är bra för hälsan

 

"Alltid bäst att vara förstfödd"
Det är nationalekonomer i Uppsala som har grävt ned sig i frågan.
Professor Björn Öckert är en av rapportförfattarna:
– Jag är förvånad över att allt pekar åt samma håll, att det alltid är bäst att vara förstfödd i nästan allt vi kan mäta, säger han till DI.se.

Första studien med så stort dataunderlag som tittar på frågan
Det är Björn Öckert som tillsammans med kollegorna vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har gjort studien - som är den mest omfattande studien som gjorts i ämnet hittills. Den omfattar totalt över en halv miljon individer och bygger på data från olika register (bland annat SCB:s befolkningsregister, uppgifter om yrke och sysselsättning samt data från militära mönstringen).
– Det är den första studien med så stort dataunderlag som tittar på skillnader inom familjer, de flesta andra studier baseras på mindre urval och gäller skillnader mellan familjer, berättar Björn Öckert.

60 respektive 33 procents större chans att bli toppchef
Forskarna har studerat hur syskonordningen påverkar sannolikheten att arbeta inom två typer av yrken, chefer och kreativa yrken.
Resultatet visar att storasyskon har bättre social förmåga, mer uthålliga, stresståliga, större initiativförmåga. De har även större social mognad och större känslomässig stabilitet – och att yrkesval är systematiskt relaterade till födelseordning.
Förstfödda män har 33 procent större chans att vara toppchef än män som är födda som nummer tre i syskonskaran. Motsvarande effekt för kvinnor är 60 procent.
– Det är stora effekter, konstaterar professor Björn Öckert i DI.se.

Äldre bättre på att läsa böcker och läxor
En av orsakerna kan vara att föräldrar lägger mer tid på första barnet och har mindre koll på småsyskonens läxläsning. Enligt rapporten läser storasyskon oftare medan småsyskon lägger mer tid på tv-tittande och dataspel.
– Det vi ser är att yngre syskon tillbringar mindre tid på att läsa böcker och göra läxor. Dessutom diskuterar inte föräldrar skolarbetet i samma utsträckning med yngre som med äldre syskon, säger Öckert till TT.

► Läs också: Vad längden på fingrarna kan avslöja om din personlighet

 

Nackdel att vara småsyskon till syskon av samma kön
Rapporten visar också att nackdelen av att vara småsyskon är större om de äldre syskonen är av samma kön som familjens sistfödde.
Småsyskon har svårare att hitta jobb och driver oftare eget företag. Oavsett om det är en pojke eller flicka har det barn som föds som nummer tre i syskonskaran 1,7–1,8 procent lägre sannolikhet att i sitt yrkesliv vara anställd, jämfört med det äldsta syskonet.
Rapporten visar också att man har större nackdel av att ha storasyskon av samma kön, det vill säga att till exempel vara lillebror med storebröder.

Försöker nu hitta förklaringar till effekterna
Vad gäller kreativa yrken finns det inget samband med födelseordningen för män, skriver DI.se. Däremot finns det större sannolikhet för att en kvinna med en storasyster blir verksam i ett kreativt yrke som konstnär, arkitekt eller musiker.
Nu försöker forskarna att hitta förklaringar till mönstret och kan fastlägga att det inte handlar om biologiska skillnader.
– Det är ingen biologisk skillnad, utan någon form av miljöskillnad som ger de här effekterna, säger professor Björn Öckert, till DI.se, och tillägger:
– Vi ser tendenser till att föräldrar lägger mindre tid och resurser på senarefödda barn, vilket skulle kunna förklara en del av sambanden. Men det kan finnas andra faktorer, som till exempel hur syskon förhåller sig till varandra.

► Läs också: Därför är vissa barn mer känsliga än andra

Av Redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Naturliga ämnen håller hjärtat i form

Forskning

1,8 miljoner svenskar har någon form av hjärt- kärlsjukdom. Det är vår vanligaste dödsorsak, fyra dödsfall av tio beror på hjärt- kärlproblem. Men bättre diagnoser och behandlingar räddar liv. Är forskarna på rätt spår kan dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar komma att halveras. Åtminstone om man får tro KiSel-10-studien som visade att Q10 i kombination med selen kunde minska dödligheten med hela 54 procent.

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

 

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

 

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

 

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.