Ny rapport: Mobbning kostar samhället många miljarder

Fakta

Mobbning räknas som en upprepad kränkande handling mot någon eller några. Mobbning är vanligt i form av elaka kommentarer, taskiga blickar eller miner eller kränkningar av fysiskt slag. 60 000 barn och unga blir mobbade varje år, enligt en uppskattning gjord av organisationen Friends.

6-7 procent av eleverna i årskurs 4-9 utsatta
Enligt Skolverket är 6-7 procent av eleverna i årskurs 4-9 utsatta för mobbning. För de flesta förbättras situationen inom ett halvår men i 1,5 procent av fallen pågår mobbningen under ett år eller längre.
Källa: Friends, Skolverket

Så mycket kostar mobbningen samhället
Mobbning kostar, enligt en rapport från organisationen Friends, samhället 17,5 miljarder kronor under en 30-årsperiod. Kostnaderna är i form av bland annat minskad produktion och ersättningskostnader till arbetslösa.
De aktörer som får stå för de största kostnaderna är:

Landstingen
: 4,5 miljarder kronor.
Kommunerna: 2,4 miljarder kronor.
Arbetsförmedlingen: 1,4 miljarder kronor.
Försäkringskassan: 1,3 miljarder kronor.

Siffrorna bygger på en omfattande genomgång av forskningsläget och ekonomiska kalkyler baserade på olika tänkbara scenarion.
Källa: Rapport om mobbningens kostnader från Friends

Den mobbning som sker under ett år i Sveriges skolor beräknas komma att kosta samhället 17,5 miljarder kronor under de följande 30 åren.
En konsekvens av en svår skoltid kan bli att unga misslyckas att ta sig in på arbetsmarknaden.
Det visar en ny rapport från organisationen Friends.

Taskiga kommentarer eller knuffar på skolgården är inte bara psykiskt kostsamt för den som utsätts, det kan även stå samhället dyrt.
Enligt antimobbningsorganisationen Friends drabbas en av tio barn och unga som mobbas under skoltiden av svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden i vuxen ålder.
– Det är väldigt många som berättar att mobbningen sitter kvar en stor del av livet och påverkar dem på många sätt, säger Lars Arrhenius, generalsekreterare på Friends till TT.

► Läs också: Ensamhet – lika stor riskfaktor för tidig död som rökning

 

Mobbning får ofta konsekvenser livet ut
Ett konkret exempel är att ungefär hälften av de ungdomar som hoppar av gymnasiet uppger mobbning som orsak. Det leder till att eleverna inte får en fullständig gymnasieutbildning och därmed svårare att få jobb.
– De slås ut från arbetsmarknaden och kanske får en försörjning finansierad av kommun eller stat. Därtill har vi alla kostnader för psykisk ohälsa, säger Lars Arrhenius.

Första gången samhällskostnaderna för mobbning räknats på
Det är första gången någon försöker räkna på samhällskostnaderna för mobbning. Bakom studien står nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, samt Eva Nilsson Lundmark, som tidigare har gjort beräkningar på utanförskapets kostnader.
Den största delen av miljarderna handlar om produktionsförluster när den drabbade inte arbetar heltid. Till det kommer försörjningskostnader för den arbetslöse samt samhällets insatser för att behandla bland annat psykisk ohälsa.

► Läs också: Vältränade muskler ett skydd mot stress och depression

Sju miljarder –den uppskattade summan för framtida bidrags- och vårdkostnader
Största förlorarna, förutom de mobbade själva, är landets kommuner och landsting. Totalt väntas de förlora sju miljarder kronor i bidrags- och vårdkostnader.
– Det är klart att det är mycket pengar. Alla skattepengar ska användas på ett bra sätt och därför är diskussionen om förebyggande insatser jätteviktig att få igång, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef för utbildning och arbetsmarknad på SKL, Sveriges kommuner och landsting, till TT.

 

► Läs också: Människor betyder mest för vår kollektiva lycka

Konsekvenser av mobbning: Lägre löneutveckling och mer sjukskrivning och arbetslöshet
Att räkna på kostnaderna för mobbning är inte helt enkelt. Framför allt är det svårt att veta hur många mobbningsoffer som får problem i vuxenlivet.
Därför har forskarna framför allt valt att titta på kopplingen mellan misslyckanden i skolan och motgångar på arbetsmarknaden, där forskningen är starkare.
– En genomgående trend för dessa personer är lägre löneutveckling, perioder av sjukskrivning och längre perioder utanför arbetsmarknaden, säger Ingvar Nilsson.

Viktigt med förebyggande arbete
Syftet med rapporten är att visa hur viktigt det är satsa på förebyggande arbete. I dag lägger en skola mellan 10 000 och 200 000 kronor på ett enskilt mobbningsfall men jämfört med kostnaderna i vuxenlivet är det småpengar.

 

Läs också: Idrott skyddar mobbade pojkars mentala hälsa

Ekonomiska argument biter
Ekonomiska argument biter, enligt Lars Arrhenius på Friends.
– Den här rapporten hoppas vi ge ett annat underlag till beslutsfattarna, säger han.

Läs också: Är du chef? Så kan du minska risken för psykisk ohälsa på ditt jobb

Av Redaktionen 

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

 


Fakta

Mobbning räknas som en upprepad kränkande handling mot någon eller några. Mobbning är vanligt i form av elaka kommentarer, taskiga blickar eller miner eller kränkningar av fysiskt slag. 60 000 barn och unga blir mobbade varje år, enligt en uppskattning gjord av organisationen Friends.

6-7 procent av eleverna i årskurs 4-9 utsatta
Enligt Skolverket är 6-7 procent av eleverna i årskurs 4-9 utsatta för mobbning. För de flesta förbättras situationen inom ett halvår men i 1,5 procent av fallen pågår mobbningen under ett år eller längre.
Källa: Friends, Skolverket

Så mycket kostar mobbningen samhället
Mobbning kostar, enligt en rapport från organisationen Friends, samhället 17,5 miljarder kronor under en 30-årsperiod. Kostnaderna är i form av bland annat minskad produktion och ersättningskostnader till arbetslösa.
De aktörer som får stå för de största kostnaderna är:

Landstingen
: 4,5 miljarder kronor.
Kommunerna: 2,4 miljarder kronor.
Arbetsförmedlingen: 1,4 miljarder kronor.
Försäkringskassan: 1,3 miljarder kronor.

Siffrorna bygger på en omfattande genomgång av forskningsläget och ekonomiska kalkyler baserade på olika tänkbara scenarion.
Källa: Rapport om mobbningens kostnader från Friends

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

 

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

 

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.

“Vården måste bli bättre på att ta hand om patienter med Addisons sjukdom”

Kurera debatt

Med bättre kunskap om kortisolbrist bland husläkare och på sjukhus skulle patienter med diagnosen Addisons sjukdom kunna leva ett betydligt enklare och friskare liv. De skulle få hjälp med vardagliga besvär på sin vårdcentral, snabbare akut hjälp och dessutom kunna gå på rutinkontroller oftare. Det skriver Eva Rafner, ordförande i Svenska Addisonföreningen i denna debattartikel, där hon efterlyser större kunskap inom primärvården. Förbundet gav nyligen ut boken ”Ständigt på vakt”, om föräldrar till barn med kortisolbrist".