Foten hos för tidigt fött barn

Ny studie: Många för tidigt födda barn behöver extra stöd i skolan

Fakta

Om Världsprematurdagen
Världsprematurdagen inträffar den 17 november för att uppmärksamma denna grupp av barn och deras speciella behov.
Världsprematurdagen anordnades första gången 2009 på initiativ av nationella föräldraföreningar i Europa för att uppmärksamma för tidigt födda barn och de utmaningar de ställs inför under sin uppväxt. Intresset har vuxit och omfattar nu evenemang i alla delar av världen. I Sverige hålls det för fjärde året i rad seminarier och paneldiskussioner i både Stockholm, Göteborg Lund och Umeå.

Om Svenska Prematurförbundet
Svenska Prematurförbundet är ett riksförbund sammanslutet av lokalföreningar från olika delar av Sverige. Förbundets hjärtefråga är att förbättra situationen för de för tidigt födda barnen och deras familjer och att varje barn skall ha en sammanhållen vårdkedja från födseln till skolan och genom hela livet. Förbundet har också bildats för att vara en länk och underlätta dialog mellan profession och föräldrar. Läs mer på Prematurforbundet.se.

Om Svenska Neonatalföreningen
Svenska Neonatalföreningen är en delförening i Svenska barnläkarföreningen. Som representanter för professionen arbetar föreningens medlemmar bland annat med nationella riktlinjer och utbildningsfrågor. Svenska Neonatalföreningen är även en remissinstans som kan tillfrågas i sakfrågor om neonatalvård. Läs mer på Neo.barnlakarforeningen.se.

Om Lilla barnets fond
Lilla barnets fond är en ideell förening som startades 2008. Föreningens syfte och mål är att samla in pengar till forskning av sjuka nyfödda, stödja utveckling av nya metoder för diagnostik och behandling inom neonatalvården samt öka allmänhetens kunskap om hälsa och sjukdom hos det lilla barnet. Läs mer på Lillabarnet.se/site

En ny studie visar att så många som två tredjedelar av prematura barn kan behöva stöd i skolan.
Ändå saknas både kunskap, resurser och samordning, anser experter inom området.
– Idag finns det inget samordnat omhändertagande eller riktade resurser för denna grupp av barn efter att de skrivits ut från neonatalvården. Hur de bemöts och vilket stöd de får har en direkt påverkan på deras utveckling och hälsa, säger Karl Rombo, ordförande för Svenska Prematurförbundet.

Det finns i dag över 100 000 för tidigt födda barn under 18 år i Sverige. Årligen föds ytterligare 6 500 barn för tidigt och antalet växer hela tiden, då den medicinska utvecklingen ständigt förbättras och fler barn kan räddas till livet.

 Läs också: Lär dig mer om spädbarns- och barnmassage

 

Många risker
Mycket för tidigt födda barn löper en ökad risk för hjärnskador, neurologiska funktionsnedsättningar, inlärningssvårigheter och sämre hälsa än fullgångna barn. Sverige anses ha världens bästa neonatal intensivvård, men när barnen lämnar sjukhuset är det bara början på en komplicerad och ostrukturerad uppväxt eftersom resurser, verktyg och rutiner idag saknas i samhället för denna grupp.

”En grupp överlevare som under hela sin uppväxt kommer att ha speciella behov”
Svenska Prematurförbundet vill tillsammans med Lilla barnets fond och Svenska Neonatalföreningen påvisa vikten av fortsatt stöd och bättre samordning genom uppväxtåren för de för tidigt födda barnen, för att skapa livslång hälsa.
– Idag finns det inget samordnat omhändertagande eller riktade resurser för denna grupp av barn efter att de skrivits ut från neonatalvården, vilket sker efter några månader. Dessa små barn är en ny grupp av överlevare som under hela sin uppväxt kommer att ha speciella behov. Hur de bemöts och vilket stöd de får från BVC, förskola, BUP och skola har en direkt påverkan på deras utveckling och hälsa, säger Karl Rombo, ordförande för Svenska Prematurförbundet.

► Läs också: Gravida med höga nivåer av vitamin D får starka barn

Två tredjedelar kan behöva stödåtgärder i skolan visar studie
En ny studie – publicerad i tidskriften JAMA Pediatrics – om förekomsten av avvikelser i hjärnans utveckling vid sex års ålder hos extremt för tidigt födda svenska barn, visar att två tredjedelar i denna grupp har en kognitiv nivå vid skolstart som gör att de kan behöva stödåtgärder i skolan.

Så små nedsättningar att barnenes behov ofta faller utanför radarn
Ulrika Ådén, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet:
– De barn som föds mycket för tidigt kommer att behöva hjälp i skolan för att deras skolgång och utveckling ska bli så gynnsam som möjligt. Denna grupp av barn har milda problem med flera funktionsnedsättningar såsom motorik, kommunikation och inlärning, vilka sammantaget gör att de får svårigheter i skolan. Oftast är nedsättningarna inom varje färdighet så pass små att de inte uppfyller diagnoskriterierna och faller därmed utanför radarn, säger hon i ett uttalande.

► Läs också: Studie: Här är vitaminerna som gör ditt barn 1,3 centimeter längre

Stor ojämlikhet mellan olika landsting och kommuner
Idag är ojämlikheten stor både inom och mellan landsting och kommuner, både då det gäller medicinska, psykosociala och pedagogiska stödåtgärder.
Magnus Domellöf, ordförande för Svenska Neonatalföreningen, menar att det råder stor brist på vårdplatser och specialistutbildad personal inom neonatalvården runtom i landet. Mera resurser behövs därför till neonatalvården.

Stor kunskapsbrist både inom BVC och inom skolan
Kunskapsbristen om för tidigt födda barns speciella behov är dessutom stor både inom BVC och hos lärare och rektorer. Därför behövs en bättre kunskapsöverlämning, menar Magnus Domellöf. Framför allt mellan neonatalvården, BVC, förskola och skola, vilka är de instanser som främst kan påverka utvecklingen av denna barngrupp så att den blir så gynnsam som möjligt. Även forskning om för tidigt födda barn är eftersatt.

Läs också: Goda råd för din graviditet

Idag kan vården rädda barn från vecka 22 – men mycket stöd behövs
Eva Berggren Broström är ordförande för Lilla barnets fond:
– Det har inom neonatalvården skett en intensiv utveckling såväl medicinskt som av omvårdnaden. Idag kan vården rädda barn som föds så tidigt som vecka 22. Mycket för tidigt födda barn behöver ett helt annat stöd när de lämnar neonatalvården som inte friska fullgångna barn behöver. Det behövs mer forskningsresurser så att vi på bästa sätt även kan ta hand om och förbättra dessa barns framtida hälsa och möjligheter i livet, säger hon i ett uttalande.

Relaterad läsning
• Ny forskning: Probiotika minskar risken att föda för tidigt
• Ny studie: Järnbrist hos förtidigt födda barn kan orsaka ADHD
• Probiotika till nyfödda tros kunna halvera risk för diabetes typ 1
• Studie: Vitaminer kan minska risken för missfall med 55 procent
• För lite folsyra under graviditet kan ge barn sämre kognitiv förmåga
• Ny forskning: Paracetamol under graviditet ökar risken för ADHD
• Forskning: Barn till fetmaopererade föds ofta för tidigt
• Avgaser kan orsaka för tidig födsel
• Ny forskning: Tillskott med fettsyror gör att barn läser bättre

Av Isabelle G Hedander

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Fakta

Om Världsprematurdagen
Världsprematurdagen inträffar den 17 november för att uppmärksamma denna grupp av barn och deras speciella behov.
Världsprematurdagen anordnades första gången 2009 på initiativ av nationella föräldraföreningar i Europa för att uppmärksamma för tidigt födda barn och de utmaningar de ställs inför under sin uppväxt. Intresset har vuxit och omfattar nu evenemang i alla delar av världen. I Sverige hålls det för fjärde året i rad seminarier och paneldiskussioner i både Stockholm, Göteborg Lund och Umeå.

Om Svenska Prematurförbundet
Svenska Prematurförbundet är ett riksförbund sammanslutet av lokalföreningar från olika delar av Sverige. Förbundets hjärtefråga är att förbättra situationen för de för tidigt födda barnen och deras familjer och att varje barn skall ha en sammanhållen vårdkedja från födseln till skolan och genom hela livet. Förbundet har också bildats för att vara en länk och underlätta dialog mellan profession och föräldrar. Läs mer på Prematurforbundet.se.

Om Svenska Neonatalföreningen
Svenska Neonatalföreningen är en delförening i Svenska barnläkarföreningen. Som representanter för professionen arbetar föreningens medlemmar bland annat med nationella riktlinjer och utbildningsfrågor. Svenska Neonatalföreningen är även en remissinstans som kan tillfrågas i sakfrågor om neonatalvård. Läs mer på Neo.barnlakarforeningen.se.

Om Lilla barnets fond
Lilla barnets fond är en ideell förening som startades 2008. Föreningens syfte och mål är att samla in pengar till forskning av sjuka nyfödda, stödja utveckling av nya metoder för diagnostik och behandling inom neonatalvården samt öka allmänhetens kunskap om hälsa och sjukdom hos det lilla barnet. Läs mer på Lillabarnet.se/site

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.

Maya Nestorov

Maya Nestorov – om bästa verktygen för att läka och stärka sig själv

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar", där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv. Och vilka tillskott de själva äter. Det har blivit dags för Maya Nestorov – känd hälsobloggare och "Youtuber".

Mia Hagenmalm i köket

Mia Hagenmalm: ”Ta hand om din mage, sedan kommer allt annat”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för vår alldeles egna Kurerabloggare, Mia Hagenmalm.

Fredrik Paulún

Fredrik Paulún: ”Omega-3 bygger upp hjärnan och minskar inflammationer”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilka kosttillskott de anser att gemene man bör prioritera och - inte minst - vilka de är noga med att få i sig själva. Sjunde personen ut: Näringsfysiologen och författaren Fredrik Paulún.

gonorrébakterie

Nya fall av antibiotikaresistens – nu gällande könssjukdomen gonorré

Hälsa

Problemet med resistenta bakterier fortsätter att öka världen över, med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös – något som skulle få katastrofala konsekvenser. Allt fler fall där människor inte reagerar på antibiotikabehandling dyker upp. Nu senast har tre personer smittats av en variant av gonorré som inte går att behandla. Det handlar alltså om en "superbakterie" som har blivit motståndskraftig antibiotika, rapporterar Världshälsoorganisationen WHO. "Gonorré är en väldigt smart bakterie. Varje gång man introducerar en ny typ av antibiotika utvecklar den resistens", säger Teodora Wi, expert på WHO.

Mikaela Bjerring

Mikaela Bjerring: ”Är inte bakteriefloran i balans påverkas hela vår kropp”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång serien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Sjätte personen ut: Näringsterapeuten och succébloggaren Mikaela Bjerring.